Konkurrens

Vi är 4 stycken instruktörer . Nr 1 skickar mail till styrelse och kommer inte hålla fler kurser och tackar för sig . Det hålls ett digitalt möte om mailet och Nr 1 ska fundera på sitt beslut . Efter 2 veckor skickar Nr 1 in mail och skriver att det blir en paus och kan tänka sig att komma tillbaka om behovet finns i framtiden . Nr 1 och Nr 2 startar ett bolag med exakt samma tjänster och medlemmar ser deras annonser via sociala nätverket . Min fråga , Nr 1 är vad , vilande instruktör eller han Nr 1 slutat ? Nr 2 vill vara kvar med en fot I det nya samarbetet mellan Nr 1 o Nr 2 , kan man göra så ? Finns inga "regler " vad som gäller?

Konkurrenslagen (2008:579, KL) är ett förhållandevis snävt regelverk och det finns inget generellt förbud mot att personer verksamma inom en ideell förening också är verksamma inom ett företag inom ett liknande område som det som den ideella föreningen är verksam inom. Det är först om två eller flera företag ingår avtal som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt som förfarandet riskerat att vara otillåtet (konkurrenslagen innehåller även förbud mot missbruk av dominerande ställning och s.k. konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet). Utifrån det som du beskriver framstår det som osannolikt att agerandet skulle vara problematiskt i konkurrensrättsligt hänseende, men Konkurrensverket kan inte göra bedömningar i enskilda situationer som inte har utretts av oss.

Du kan läsa mer om konkurrensreglerna här: https://www.konkurrensverket.se/konkurrens/om-konkurrensreglerna/.

Omkring årsskiftet låste min bank köp via debitkort på bland annat Binance och Coinbase (dessa företag säljer/lagrar/mäter kryptovalutor, såsom Etherium och bitcoin) . Efter lite efterforskning visar det sig att de alra flesta bankerna verkar ha gjort detta. Någon jag pratade med sa att det var pga någon ny lag. Kunde dock inte svara på vilken det var när jag frågade. Binance har KYC vet jag (tror även coinbase har det). Enligt mig verkar det som bankerna har samverkat för att förhindra/försvåra köp hos dessa företag (som de säkert ser som konkurrenter) är detta lagligt? Bankerna jag varit i kontakt med är:Länsförsäkringar, Swedbank, Handelsbanken, Skandiabanken, Nordea, och Bohusbanken. Tacksam för svar!

Konkurrensreglerna - leveransvägran
Det du beskriver - att företag inte levererar en tjänst till en kund - brukar vi benämna leveransvägran och man kan generellt säga följande om detta.

Normalt står det varje företagare fritt att välja med vem man vill göra affärer, dvs. det råder avtalsfrihet. Denna avtalsfrihet kan dock under vissa omständigheter få stå tillbaka. Detta gäller primärt i två olika typer av fall, nämligen dels vad avser vissa ensidiga ageranden av ett dominerande företag, dels när flera företag enas om att begränsa ett annat företags leveranser.

Det första fallet omfattar vissa situationer då leverantören har en dominerande ställning på marknaden, dvs. när leverantören kan agera oberoende av kunder och konkurrenter. I normalfallet måste ett företag ha en marknadsandel som uppgår till minst 50 procent för att företaget ska anses vara dominerande. I sådana fall kan en leveransvägran vara ett missbruk av dominerande ställning om följande villkor är uppfyllda:

• att syftet med vägran är att eliminera all konkurrens från den som efterfrågar varan eller tjänsten,
• att det inte finns objektivt godtagbara skäl för att vägra att leverera. Objektivt godtagbara skäl kan t.ex. vara kreditrisk, att man inte uppfyller objektivt utformade kvalitets- och servicekrav (selektivt distributionssystem), leverantören inte anser att ytterligare försäljningsställen är rationellt eller kostnadseffektivt, leverantören har otillräcklig produktions- eller leveranskapacitet och
• att varan eller tjänsten i sig är nödvändig för att den som efterfrågar den skall kunna bedriva sin verksamhet, dvs. det finns inte något faktiskt eller potentiellt alternativ till varan eller tjänsten.

För lite mer än ett år sedan jämförde jag försäkring på min nya Tesla Model 3. Vid det tillfället gick det att hitta pris online på alla försäkringsbolag och prisjämförelsesidor. När jag nu gör motsvarande jämförelse kan jag inte hitta pris någonstans online på en försäkring? Orsaken till min jämförelse var att premien hade gått upp med 60%. Min känsla är att bolagen har kommit överens om borttagande om att visa pris online samt kombinerat med en kraftig premiehöjning vilket jag anser är väldigt effektivt för att sätta marknadskrafterna ur spel? Kan det fungera så här i försäkringsbranschen och är det verkligen tillåtet?

Detta är inget som Konkurrensverket har utrett, så vi kan inte uttala oss om vad som hänt utan endast generellt.

Karteller kan bestå i att konkurrenter kommer överens om vilka priser de ska ta, eller koordinerar prisökningar. Det kan också bestå i att konkurrenterna delar med sig av affärskänslig information till varandra. Marknadsföring och marknadsföringsstrategier kan vara sådan information som konkurrenter inte får dela med sig till varandra.

Att upptäcka och lagföra karteller är en prioriterad uppgift för Konkurrensverket. För att kunna fastställa olagligt samarbete krävs dock mer än bara observationer om t.ex. likartade priser och villkor eller liknande tekniska lösningar. På vissa områden kan det exempelvis vara relativt enkelt för konkurrenter att bevaka varandras prissättning och agerande och detta kan leda till s.k. parallellt beteende, som inte kräver avtal eller kontakter mellan företagen.

För att vi ska kunna prioritera en granskning av en påstådd kartell krävs en tillräckligt tydlig indikation om att konkurrenter faktiskt har träffats och avtalat om priser, villkor eller delat upp marknaden sinsemellan. Enbart observationer om att företag tillämpar likartad prissättning, likartade villkor eller tekniska lösningar är normalt otillräckligt för att hävda kartellbildning. Vi tar dock självfallet tacksamt emot sådana uppgifter.

Hur vi spanar efter karteller eller inom vilka områden vi planerar för framtida insatser är inte något som vi diskuterar med utomstående. Skälet är att en sådan öppenhet kring vår kartellbekämpning skulle försvåra våra möjligheter att säkra bevis.

Hur kan jag som leverantör se till att rekommenderade priser hålls av återförsäljare? Det finns en otrolig prispressning på webben då leverantörer rear ut produkter samt sänker priserna på en vara. När detta händer missgynnar det övriga leverantörer som faktiskt vill och anser att det är viktigt för varumärket att hålla prisnivån lika på marknaden och det uppstår en svår situation att tampas mot. Hur gör man?

Inledningsvis vill jag understryka att Konkurrensverket inte kan ge råd i det enskilda fallet, eller uttala hur man ska agera i en viss situation. Behöver man sådan rådgivning får man vända sig till den privata rådgivningsmarknaden. Däremot kan Konkurrensverket lämna generell vägledning om konkurrensreglerna.

Det är enligt konkurrensreglerna tillåtet för en leverantör att ha en prislista med rekommenderade priser. Däremot är det som utgångspunkt inte tillåtet för en leverantör att styra vilka priser en återförsäljare sätter.

Enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen och artikel 101 (1) i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) framgår att det är förbjudet att ingå avtal eller samarbeta på ett sätt som begränsar konkurrensen. Detta gäller både horisontella (konkurrenter) och vertikala (företag i olika handelsled) överenskommelser. Vertikala avtal är i regel mindre skadliga än horisontella och kan ge goda möjligheter till positiva effekter för konkurrensen och konsumenterna. Som huvudregel orsakar vertikala avtal (t.ex. exklusivavtal) endast konkurrensproblem om någon av aktörerna har en stark ställning (över 30 procent i marknadsandel) på sin delmarknad.

Det finns dock några typer av vertikala avtal som är problematiska konkurrensrättsligt. En sådan typ av avtal är avtal mellan tillverkare och återförsäljare som direkt eller indirekt begränsar återförsäljarens möjligheter att prissätta under en viss nivå, s.k. vertikal prisstyrning. Sådana avtal är som utgångspunkt otillåtna (se 2 kap. 1 § konkurrenslagen och artikel 101 (1) i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt punkt EU-kommissionens gruppundantag för vertikala avtal). Företagen har dock möjlighet i det enskilda fallet att visa att prisstyrningen leder till konkurrensfrämjande effektivitetsvinster och därmed är undantaget från förbudet.

Jag tillsammans med två delägare har ett konsultbolag som jobbar inom IT och ekonomi. Vi har nu ett avtal med bolag B som har ett avtal med bolag C (ett konsultbolag) som har kontraltet mot slutkod D. Bolag B som vi skrivit avtal med har i sitt avtal en konkurrensbegränsning enligt nedan. Är det ens giltigt? Innebär inte nedan en begränsning av vår marknad som vi jobbar inom då bolag B i sin tur är ett konsultbolag som har x antal kunder? Var slutar ledet då vi inte riskerar att bli återbetalningsskyldiga om det ens är möjligt?

"Konsulten förbinder sig att under detta avtals giltighet och ej heller inom tolv månader från uppdragets slutförande, direkt eller indirekt erbjuda konsulttjänster eller åta sig uppdrag för Kunden eller Slutkunden utan Beställarens skriftliga godkännande.

För det fall Konsulten övergår i annan roll hos Slutkunden eller på annat sätt ingår i leverans som friställer den ursprungliga, av Beställaren sålda rollen, skall Beställaren på samma sätt äga den nya leveransen. Beställaren skall som ett resultat härav även äga rätten att, med en ny resurs, tillsätta den ursprungliga, nu friställda rollen.

För de fall Konsulten bryter mot denna bestämmelse skall Konsulten ersätta Beställarens skada, dock lägst utge ett vite om 500.000 SEK.

Konsulten förbinder sig att omgående vidarebefordra till Beställarens kontaktperson all information om relevanta händelser hos kunden eller Slutkunden, t.ex. sådana som kan leda till nya uppdrag."

Inledningsvis vill jag framhålla att vi inte kan uttala oss i ett enskilt fal som inte utretts av oss, däremot kan vi lämna generell vägledning om konkurrensreglerna. Behöver ni råd gällande ert specifika avtal så föreslår jag att ni kontaktar en privat rådgivare.

Det du beskriver utgör vad man inom konkurrensrätten allmänt brukar benämna som en konkurrensklausul. Konkurrensklausuler är vanligt förekommande vid företagsförvärv, agentavtal, anställningsavtal samt bolagsavtal. Det som kännetecknar en konkurrensklausul är att ett företag eller en anställd inte får bedriva konkurrerande verksamhet, i regel begränsat i tid från det att t.ex. förvärvet eller anställningsförhållandet slutförts/upphört eller under själva anställningen. För långtgående konkurrensklausuler kan strida mot konkurrensreglerna. Konkurrensverket drev ett sådant ärende i domstol. Du kan läsa mer om detta här.

Det ska i detta sammanhang noteras att Konkurrensverket i ett ärende (dnr 23/95) gjort en åtskillnad mellan konkurrensklausuler som gäller under ett löpande anställningsförhållande, vilka utgör anställningsvillkor enligt 1 kap 2 § konkurrenslagen, och sådana konkurrensklausuler som sträcker sig viss tid efter det att anställningen upphört, vilket enligt vår mening inte omfattas av 1 kap 2 § konkurrenslagen eftersom klausulens syfte i dessa fall inte avser att reglera villkoren i ett anställningsförhållande.

Är det fråga om anställningsförhållanden godtas sällan konkurrensklausuler som är längre än två år. Då är det i regelanställda som sitter på unik kompetens och know-how om företaget. Har den anställde ingen nyckelposition godtas sällan konkurrensklausuler över sexmånader.