Sammanvägning av indikatorerna

När kommunen analyserar förutsättningarna för etablering av dagligvarubutiker med utgångspunkt i konkurrensutredningen måste den också ta i beaktande kommunens egna förutsättningar avseende exempelvis befolkningsstruktur (ålder, disponibel inkomst etc.), prognosticerad befolkningstillväxt eller befolkningsminskning, eventuella pendlingsmönster och geografiska förutsättningar.

Antalet dagligvarubutiker per invånare i Södertälje kommun respektive Halmstads kommun är något lägre än det genomsnittliga antalet dagligvarubutiker i den kommungrupp kommunerna tillhör. Det finns dock ett flertal lågprisbutiker i båda kommunerna, och antalet lågprisbutiker per invånare är detsamma som eller något högre än i nämnda kommungrupp, och även högre än rikssnittet vilket är positivt ur konsumentsynpunkt. 97 procent av invånarna i Södertälje, och 77 procent av invånarna i Halmstad, har tillgång till minst två dagligvarubutiker. Exemplen med Coopbutikerna i Södertälje respektive Lidlbutikerna i Halmstad visar emellertid att det råder lokala skillnader vad gäller invånarnas tillgång till butiker. I vissa områden har befolkningen goda möjligheter att välja mellan olika dagligvarubutiker, och dessutom möjlighet att handla i lågprisbutiker, medan det finns andra områden där invånarna inte har sådana möjligheter.

Ica har en hög marknadsandel i båda kommunerna men även de tre övriga stora dagligvaruaktörerna finns representerade. I Södertälje finns dessutom andra aktörer, även om de står för en liten andel av försäljningen av dagligvaror. Kommunernas HHI-värden indikerar inte att någon av de två kommunerna ligger i närheten av en monopolsituation på dagligvarumarknaden.

I Södertälje har antalet dagligvarubutiker totalt sett varit oförändrat de senaste fem åren, samtidigt som befolkningsökningen varit tämligen liten (ca 1,5 procent). Detta kan tyda på att utbudet av dagligvarubutiker är i nivå med efterfrågan, men det kan också ha andra orsaker. Södertäljes handelsindex, som ligger strax under 100, tyder på att en del av kommuninvånarna gör vissa av sina dagligvaruinköp utanför kommunen. Orsaken till detta kan vara att en del av befolkningen arbetar utanför kommunen och anser det bekvämt att göra sina inköp i närheten av sin arbetsplats. En annan orsak kan vara att vissa invånare, även om de bor och arbetar i Södertälje, föredrar att handla dagligvaror i butiker i andra kommuner för att de ligger nära. Samtidigt har Södertälje en nettoinpendling om ca 7 000 personer, då drygt 27 000 personer pendlar in till kommunen och drygt 20 000 personer pendlar ut från den (Södertälje i siffror - Södertälje kommun). Beroende på bland annat till vilka platser i Södertälje inpendlingen sker, om det i dag finns dagligvarubutiker på eller i närheten av dessa platser samt hur pendlingen huvudsakligen sker (med kollektivtrafik eller bil), kan det finnas efterfrågemässigt utrymme för fler dagligvarubutiker. Här bör konsumenternas resmönster och preferenser undersökas närmare. I analysen bör även vägas in att Södertälje prognosticerar att befolkningen, som i slutet av 2025 uppgick till ca 102 800 personer, ska öka med ca 20 procent, det vill säga till ca 123 500 personer fram till 2037 (Befolkningsprognos Södertälje kommun 2022–2037). 

I Halmstad har antalet dagligvarubutiker totalt sett minskat med en butik de senaste fem åren samtidigt som befolkningsmängden varit i stort sett konstant – ökningen har varit ca 0,5 procent (Statistik - Halmstads kommun). Detta kan tyda på att utbudet av dagligvarubutiker är i nivå med efterfrågan. Halmstads handelsindex, som ligger strax över 100, tyder på att en del av dagligvaruinköpen i kommunen görs av konsumenter bosatta utanför kommunen. Orsaken till detta kan vara att fler personer, ca 10 600 stycken, pendlar in till kommunen för att arbeta än vad som pendlar ut från den, ca 8 400 stycken (Halmstads kommun - Pendlarstatistik). De personer som kommer utifrån för att arbeta i Halmstad kan anse det bekvämt att göra sina inköp i närheten av sin arbetsplats. Personer bosatta i andra kommuner kan också föredra att handla i Halmstad eftersom de har nära till butiker där. I analysen bör vägas in att Halmstad prognosticerar att befolkningen ska öka från ca 106 300 (2025) till ca 117 000 personer 2035, det vill säga med ca 10 procent (Statistik - Halmstads kommun).

Sammanfattningsvis: Eftersom befolkningen i vissa områden i Södertälje respektive Halmstad har begränsade eller inga möjligheter att välja mellan olika dagligvarubutiker kan det finnas av behov av fler butiker där för att en effektiv konkurrens ska råda. Även med tanke på den förväntade befolkningsökningen kan fler butiker komma att behövas i båda kommunerna. Dock bör kommunerna analysera pendlingsmönstren för befolkningen, och undersöka invånarnas önskemål om dagligvarubutiker i dessa områden för att kunna bedöma om det finns underlag för ekonomiskt bärkraftiga butiker. I detta avseende bör kommunen aktivt undersöka om intresse finns hos dagligvaruaktörerna att etablera nya butiker. Med utgångspunkt i var den tillkommande befolkningen kommer att bo, och hur vägnät och kommunikationer ser ut och kommer att se ut, behöver kommunen analysera var det är lämpligt, för såväl invånare som handlare, att nya butiker ska vara belägna. Eftersom Icabutikerna har en hög marknadsandel kan etableringar av andra aktörer vara att föredra ur konkurrenssynpunkt. Som redan nämnts, kan etableringar av lågprisbutiker och en högre marknadsandel för dem bidra till en allmänt lägre prisnivå.

Konkurrensverket har inte gjort någon prisundersökning för vare sig Södertälje eller Halmstad. Mot bakgrund av vad som framkommit genom de övriga konkurrensindikatorerna förefaller det dock inte troligt att prisnivån i någon av dessa kommuner är anmärkningsvärt hög. Det finns ett antal dagligvarubutiker i båda kommunerna, och närvaron av flera lågprisbutiker kan utgöra en prispress på övriga butiker. En hög andel av befolkningen har tillgång till minst en dagligvarubutik vilket innebär att dagligvarubutikerna måste konkurrera med varandra om kunderna.