Indikator 5: Andel av befolkningen som har möjlighet att välja mellan olika dagligvarubutiker

Avstånd kan göra att de inte finner det möjligt eller praktiskt att handla från andra butiker än den närmaste. För att konkurrens ska råda måste invånarna emellertid ha reella möjligheter att välja mellan flera butiker, och helst butiker som är anslutna till olika dagligvaruaktörer eftersom chanserna till ett mer varierat produktutbud och eventuellt även skillnader i priser då är större.

En analys av konkurrenssituationen bör därför utgå från hur många alternativa butiker invånarna har på rimligt avstånd från sin bostad, det vill säga har reell möjlighet att välja mellan. Här ingår att beakta butiker såväl i den egna kommunen som i angränsande kommuner eftersom sistnämnda ibland kan vara tänkbara alternativ för invånarna. De kan till exempel ligga nära kommungränsen och på ett kortare avstånd för vissa invånare än butiker i den egna kommunen. Information om hur stor andel av befolkningen i kommunen som kan välja mellan minst två olika dagligvaruaktörer kan således ge en bild av konkurrenssituationen utifrån hushållens perspektiv.

I Figur 5 visas dagligvarubutikernas geografiska placering i en fiktiv kommun. I figuren är två butiker strax utanför kommungränsen markerade. Här kan exempelvis ses att invånare runt den inringade Icabutiken (svart ring) inte har några andra dagligvarubutiker än Icabutiken inom ett rimligt avstånd, medan de invånare som bor vid kommungränsen (röd ring) har både Icabutiken och Axfoodbutiken på ett rimligt avstånd. Dessa invånare har således två olika dagligvarubutiker att välja mellan.

Källa: Konkurrensverkets illustration.

En annan metod för att undersöka invånarnas möjligheter att välja mellan olika dagligvarubutiker är att mäta hur många butiker en butik möter konkurrens från i sitt upptagningsområde. En butiks upptagningsområde är det geografiska område inom vilket butiken har huvuddelen av sina kunder. I flera fall som prövats av konkurrensmyndigheter har utgångspunkten varit att minst ca 80 procent av en butiks omsättning genereras av köp från kunder inom upptagningsområdet (Se t.ex. Salling Group A/S’ erhvervelse af dele af ALDI Danmark ApS, s. 48, Coop Norge Handel AS – Ica Norge AS, s. 12; och Oxera, Attack of the isochrones: an emerging approach to defining local markets, s. 1). Storleken på ett upptagningsområde påverkas av flera faktorer, bland annat butikens geografiska läge och butikstyp. Generellt gäller att en butik belägen på landsbygden betjänar konsumenter med längre genomsnittlig körtid med bil till butiken, det vill säga har ett geografiskt större upptagningsområde, än en butik i ett tättbebyggt område. Analysen av vilka andra butiker som finns i en butiks upptagningsområde och vilka dagligvaruaktörer de är anslutna till, kan ge en bild av konkurrenstrycket. Konkurrens utövas främst mellan butiker som inte är anslutna till samma dagligvaruaktör.

Här följer information om hur man utför analyser enligt de två metoderna.

Beräkningen av hur stor andel av befolkningen som inom rimligt köravstånd har minst två butiker anslutna till olika dagligvaruaktörer kan göras på flera sätt.

Det första och enklaste sättet är att göra en uppskattning utifrån en karta över den egna kommunen och angränsande kommuner, genom att (i) på kartan markera alla dagligvarubutiker i den egna kommunen och butiker i angränsande kommuner som ligger nära kommungränsen, (ii) ange vilken dagligvaruaktör respektive butik är ansluten till och om det är en lågprisbutik, samt (iii) rita ett ungefärligt område runt varje butik som visar ett rimligt köravstånd (t.ex. 0–4 km i tätort).

När det gäller vad som kan betraktas som rimligt köravstånd används ofta följande så kallade "relevanta" körtider (här används samma indelning av butikstyper och samma definitioner av stadsområde respektive landsbygd som beskrivs under Indikator 1).

1. I stadsområden: 5 minuters körtid för alla butikstyper utom Stormarknader. För Stormarknader används 10 minuters körtid.
2. I landsbygd: 10 minuters körtid för alla butikstyper utom Stormarknader. För Stormarknader används 15 minuters körtid.

Givet definitionen av upptagningsområde hade det strikt talat varit lämpligare att utgå från konsumenternas belägenhet, vanligen bostaden eller arbetet, i relation till butiken. Att utgå från en butiks läge och körtider ger inte nödvändigtvis samma upptagningsområden. En analys baserad på konsumenternas belägenheter förutsätter emellertid mycket detaljerade data. Att utgå från butikernas lägen och körtider är en förenkling som ofta används, och som enligt Konkurrensverket kan ge en lämplig approximation.

Nu kan områden identifieras där invånarna har minst två butiker anslutna till olika dagligvaruaktörer på rimligt avstånd att välja mellan. Det kommer även att framgå om minst en av dessa är en lågprisbutik. På motsvarande sätt kan områden identifieras i vilka invånarna har reell tillgång till endast en butik samt om denna butik är en lågprisbutik.

Därefter beräknas hur många invånare som finns i de olika områdena genom t.ex. statistik om den folkbokförda befolkningen fördelad på kvadratkilometerrutor, statistik per bostadsområde eller stadsdel, eller andra geografiska indelningar som innehåller uppgifter om antal invånare, och hur stor andel av kommunens totala befolkning de utgör. Om kommunen inte har befolkningsstatistik över sin egen kommun, kan information om antal invånare som bor runtomkring en butik inom ett visst avstånd hämtas från Tillväxtverkets webbaserade karttjänst Serviceanalys som är byggd på en så kallad Pipos-plattform. För att få tillgång till data krävs ett konto, för mer information besök Pipos webbplats.

Det andra sättet för beräkning av andelen invånare som har tillgång till flera alternativa butiker ger precisa resultat och görs i ett kartverktyg. Det behövs data på butikernas geografiska lägen (adresser eller koordinater) och information om var invånarna bor i kommunen, till exempel statistik om den folkbokförda befolkningen fördelad på kvadratkilometerrutor, statistik per bostadsområde eller stadsdel, eller andra geografiska indelningar som innehåller uppgifter om antal invånare. Som kartverktyg kan användas en digital karttjänst där butikers belägenhet och motsvarande data om invånarna kan läggas in, till exempel GIS-system eller en enklare karttjänst som Google My Maps eller ArcGIS Online.

Till att börja med (i) markeras alla butiker och vilken dagligvaruaktör de är anslutna till i GIS-systemet eller karttjänsten. Därefter (ii) ritas ett upptagningsområde runt varje butik (t.ex. 0–4 km i tätort eller ett rimligt köravstånd), varefter (iii) uppgifter om antalet invånare läggs in. Nu kan områden identifieras där invånarna har minst två butiker anslutna till olika dagligvaruaktörer att välja mellan på rimligt köravstånd. Det kommer även att framgå om minst en av dessa är en lågprisbutik. På motsvarande sätt kan områden identifieras i vilka invånarna har endast en butik inom rimligt köravstånd samt om denna är en lågprisbutik.

För att beräkna andelen invånare som har tillgång till minst två butiker behövs statistik över antalet invånare. Om kommunen inte har statistik över antalet invånare kan sådana uppgifter hämtas från Tillväxtverkets webbaserade karttjänst Serviceanalys. Det är för närvarande inte möjligt att få fram uppgifter om antal invånare som bor inom ett rimligt avstånd från två närliggande butiker utan att dubbelräkning sker. För att undvika dubbelräkning får man göra en grov uppskattning av andelen invånare som har tillgång till minst två butiker i en kommun. Det görs på följande sätt.

• I Serviceanalysen (i) väljs vilka dagligvaruaktörers butiker som ska synas på kartan, där valet görs under funktionen ”Dagligvaror - huvudmän”.
• Sedan ska (ii) avstånd läggas till i funktionen ”Avståndsinställningar”, exempelvis 10 minuters körtid och (iii) kommunens namn läggas till i sökrutan för att man ska se butikerna i den valda kommunen. Det går även att se butikerna som ligger i grannkommunerna.
• Därefter (iv) skapas ett område på kartan genom att man klickar ut en bil där det finns minst två närliggande butiker. Området baseras på avståndsinställningen och visar hur långt man tar sig med bil från där man har klickat.
• Efter att ett område har skapats (v) genereras en faktaruta som anger antalet invånare i området. Antalet kan ändras beroende på exakt var man skapar ett område med hjälp av bilmarkören.

Ytterligare en metod är att fråga kommuninvånarna var de handlar sina dagligvaror, och om de har någon alternativ butik samt någon lågprisbutik på rimligt avstånd. Detta kan göras exempelvis genom så kallade "exit polls", där man vid utgången från befintliga dagligvarubutiker ställer nämnda frågor till dem som handlat där. Undersökningar av denna typ kan även göras genom enkäter som distribueras till hushållen per post (eller digitalt, vilket dock förutsätter att kommunen har tillgång till invånarnas mejladresser). Ett annat sätt är att låta kommuninvånarna besvara frågor på kommunens webbplats. För att resultatet på ett rättvisande sätt ska spegla befolkningens åsikter förutsätter detta dock att en majoritet av befolkningen besöker webbplatsen.

Resultatet av alla metoderna visar hur stor andel av befolkningen som inom rimligt köravstånd exempelvis har (i) minst två butiker anslutna till olika dagligvaruaktörer, (ii) endast en lågprisbutik, respektive (iii) endast en butik som inte är en lågprisbutik.

Som exempel, visas i Figur 6 upptagningsområden för alla butiker i Södertälje respektive Halmstads kommun, och även butiker som ligger i angränsande kommuner. Inom de markerade områdena visas om invånarna har tillgång till alternativa butiker inom den relevanta körtiden. De olika butikerna har markerats med färg efter vilken dagligvaruaktör de är anslutna till. I cirklar med blandade färger finns flera butiker. Figuren visar bland annat att invånarna i södra Södertälje inte har några alternativ till Coopbutiken inom den relevanta körtiden. Av figuren framgår även att det i Halmstad finns fyra områden där invånarna saknar alternativa butiker inom den relevanta körtiden (tre butiker anslutna till Axfood och en Coopbutik). Se de områden i figuren som är inringade med streckad linje.

Not. Upptagningsområden har markerats med cirklar med en radie på 4 km, vilket motsvarar ungefär 10 minuters körtid. Cirklarna följer fågelvägen och visar därför ett förenklat avstånd snarare än faktisk körsträcka. De streckade områdena visar att det endast finns en butik inom den relevanta körtiden. På respektive karta har det markerats butiker som ligger i angränsande kommuner som ligger inom den relevanta körtiden från boende vid kommungränsen.
Källor: SCB kommunkarta, data från Delfi Marknadspartner 2025, och Konkurrensverkets beräkningar.

Beräkningar med hjälp av Serviceanalys visar att det i Södertälje kommun finns 99 751 invånare som har minst två butiker inom 10 minuters körtid. Dessa är huvudsakligen bosatta i norra Södertälje där majoriteten av butikerna finns (se kartan för Södertälje kommun, Figur 6). Detta motsvarar ca 97 procent av det totala antalet invånare i kommunen. I Halmstads kommun uppgår motsvarande andel till ca 77 procent och avser invånarna som bor väster om stadskärnan (se kartan för Halmstads kommun, Figur 6).

Det finns inget vedertaget mått på hur stor andel av befolkningen som bör ha tillgång till alternativa dagligvarubutiker för att konkurrensen ska anses vara effektiv. Allmänt kan dock sägas att det för konsumenternas del är bättre ju fler valmöjligheter de har. Ju fler butiker som finns, och ju fler dagligvaruaktörer som är representerade, desto mer ökar chanserna för konsumenterna att få större utbud, lägre priser, högre kvalitet och bättre service. Om analysen visar att en relativt stor andel av befolkningen i kommunen inte har reell möjlighet att välja mellan olika butiker kan det vara en indikation på att fler butiker behövs. Att en relativt stor andel av befolkningen inte har tillgång till en eller flera lågprisbutiker kan vara en indikation på att en eller flera lågprisbutiker behövs. Om vissa invånare har tillgång till en lågprisbutik men inte till några andra butiker kan även det vara en indikation på att fler butiker behövs i det aktuella området. Konkurrens råder ju bara om flera butiker kan utmana varandra. Lågpris är bra, men genom konkurrens kan konsumenterna få tillgång till större varuutbud, bättre service i form av till exempel generösare öppettider m.m.

Sammanfattningsvis kan resultaten ge en indikation på i vilka områden konkurrensen behöver stärkas genom fler dagligvarubutiker eller fler lågprisalternativ.

En given butik – utgångsbutiken – kan ha andra butiker inom sitt upptagningsområde. Antalet sådana butiker i upptagningsområdet, och vilka aktörer de är anslutna till, är ett mått på graden av konkurrens som utgångsbutiken möter.

En enkel metod för att mäta konkurrensen inom en butiks upptagningsområde är att beräkna avståndet "mellan butiker" i körtid. Denna metod utgår alltså inte från invånarnas avstånd eller körtider men kan ge en god approximation av konkurrenssituationen. För att kunna göra detta behövs butiksnamn och besöksadresser samt en karttjänst, till exempel Google Maps, OpenStreetMap eller TravelTime. Besöksadresser kan hämtas i en sökmotor genom sökning på butiksnamn. Informationen kan också erhållas från Delfi Marknadspartner.

Om man behöver beräkna avstånd mellan många butiker blir metoden snabbt svårhanterlig, Det finns programvara som kan lösa användas för att automatisera beräkningarna. Att beskriva hur detta sker ligger utanför denna väglednings omfattning.

Beräkningar av körtider görs med respektive butik som utgångspunkt. Med hjälp av karttjänsten söker man information om körtiden från butiken till var och en av de övriga butikerna i kommunen, och butiker i angränsande kommuner som ligger inom butikens relevanta körtid. De butiker som ingår i utgångsbutikens upptagningsområde är de butiker för vilka körtiden från utgångsbutiken är densamma eller kortare än utgångsbutikens relevanta körtid. Det är således dessa butiker som utövar konkurrens mot utgångsbutiken.

Tabell 10 visar ett exempel på hur resultaten kan ställas samman. I tabellen redovisas (i) de relevanta körtiderna för alla Coopbutiker i Södertälje, (ii) alla butiker som finns inom den relevanta körtiden för respektive Coopbutik och (iii) hur långa körtiderna är. Tabellen visar alltså vilka butiker respektive Coopbutik möter konkurrens från inom sitt upptagningsområde.

I Tabell 11 redovisas, som ytterligare ett exempel, vilka butiker som finns inom den relevanta körtiden från respektive Lidlbutik i Halmstad samt hur långa körtiderna är. Här framgår alltså vilka butiker som respektive Lidlbutik möter konkurrens från inom sitt upptagningsområde.

Generellt gäller att ju fler konkurrenter en dagligvarubutik har inom sitt upptagningsområde, desto bättre är det för konsumenterna. Då ökar chanserna till större utbud, högre kvalitet, bättre service och lägre priser eftersom butikerna måste tävla med varandra om att vinna kundernas gunst. Närvaron av en eller flera lågprisbutiker ökar ytterligare förutsättningarna för en låg prisnivå överlag.

Tabell 10 visar att fyra av de fem Coopbutikerna i Södertälje möter konkurrens inom sina respektive upptagningsområden från minst tre butiker anslutna till andra dagligvaruaktörer, varav flera lågprisbutiker. Invånare som bor inom den relevanta körtiden för dessa Coopbutiker har alltså goda möjligheter att välja mellan olika butiker, och således mellan olika varuutbud och priser. Den första och andra Coopbutiken har emellertid endast en annan butik i sitt upptagningsområde, vilken dessutom inte är en lågprisbutik, och den femte Coopbutiken möter inte någon konkurrens alls inom sitt upptagningsområde. De reella möjligheterna för invånare i dessa två första upptagningsområden att välja mellan olika butiker är alltså klart begränsade respektive obefintliga. Detta kan tyda på att fler butiker behövs i dessa två områden.

Tabell 11 visar att var och en av Lidlbutikerna i Halmstad inom sina upptagningsområden möter konkurrens från mellan 5 och 8 butiker anslutna till andra dagligvaruaktörer. Två av Lidlbutikerna har dessutom andra lågprisbutiker i sina upptagningsområden. Den lokala konkurrensen i dessa områden kan betraktas som god, eftersom de invånare som bor inom den relevanta körtiden från Lidlbutikerna har goda möjligheter att välja mellan olika butiker inklusive lågprisbutiker.

Resultaten bör vägas samman med övriga indikatorer och förhållanden i kommunen för att man ska få en bra bild av behovet av och förutsättningarna för etableringar av nya dagligvarubutiker. Se Sammanvägning av indikatorerna.