Indikator 7: Pris

Om prisnivån på dagligvaror i en kommun är högre än i angränsande kommuner, i demografiskt hänseende jämförbara kommuner och kommuner i samma kommungrupp, tyder det på att priserna skulle kunna pressas nedåt genom etablering av fler butiker, i synnerhet lågprisbutiker och dagligvaruaktörer som är underrepresenterade i kommunen.

Av särskilt intresse är att undersöka om och i så fall hur etablering av en lågprisbutik, eller en aktör som inte sedan tidigare finns i en kommun eller ett upptagningsområde, påverkar prisnivån. För detta syfte kan kommunen göra jämförelser över tid med hjälp av historiska prisdata.

Här följer information om hur man kan göra prisjämförelser och hur resultat kan jämföras och tolkas.

Kommunen kan göra prisjämförelser på egen hand, genom att ”skapa en varukorg” och samla in prisuppgifter från dagligvaruaktörernas butiker. Varukorgen bör bestå av ett antal varor som är vanligt förekommande i de flesta hushåll. Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar statistik över dagligvaruhandelns försäljning, som visar vilka produkter som säljs mest i butikerna. Även Svensk Dagligvaruhandel producerar statistik över försäljningen i dagligvaruhandeln, exempelvis hur mycket av varje spenderad hundralapp som läggs på kött, mejeriprodukter respektive frukt och grönt.

Det lättaste att jämföra är varor av varumärken och identiska förpackningar som finns i samtliga dagligvarubutiker. För att få en bred bild av prisnivån är det dock viktigt att prisjämföra även varor som säljs i lösvikt eller varor där vikten varierar mellan varje förpackning, till exempel frukt och grönsaker, färskt kött och hårdost. För sådana varor jämförs priserna per kilo eller liter. Många varor bär något av dagligavaruaktörens egna varumärken. Försäljningen av sådana så kallade egna märkesvaror utgör i dag ca en tredjedel av den totala försäljningen avseende livsmedel (Livsmedelsbutikernas egna märkesvaror tar allt större plats - forskning.se). Det finns därmed anledning att prisjämföra även sådana varor. Ica har till exempel de egna varumärkena Ica Basic, Ica Selection och Ica I love Eco. Axfoods egna varumärken är bland annat Garant, Eldorado och Fixa. Coops egna varumärken är Coop, Änglamark och X:-tra. Lidl har bland annat de egna varumärkena Matriket och Milbona. För att prisjämförelser av egna märkesvaror ska vara rättvisande ska de göras mellan förpackningar som innehåller samma typ av vara och har samma vikt eller volym.

Prisjämförelser kan också göras med hjälp av Matpriskollens app som är gratis att ladda ned. Matpriskollen hämtar in priser från till exempel Ica, Coop, Willys, Hemköp, City Gross och Lidl. Genom att använda appen kan användare söka på varor och se priserna i sina lokala butiker. Vid jämförelser av likvärdiga varor där förpackningsstorleken kan skilja sig åt, till exempel frukt och grönsaker och kött, räknar Matpriskollen om till jämförbara priser, exempelvis i kronor per kilo. Dagligvaruaktörernas egna märkesvaror ingår ofta i undersökningarna. Matpriskollen utför även prisundersökningar på beställning.

För jämförelser i större skala, till exempel rörande ett stort antal varor och/eller med prisnivån på riksnivå, kan prisdata köpas in, till exempel från AC Nielsen. AC Nielsen har historiska prisdata för olika produktgrupper samt enskilda produkter. Sådan data finns tillgänglig på lokal nivå samt på regional nivå och postnummernivå via deras tjänst NielsenIQ (NIQ). Efter att ha mottagit datamängderna kan kommunerna välja att hantera dem med hjälp av statistisk programvara såsom Excel, Stata eller R för att göra egna analyser. Alternativt kan kommuner köpa bearbetad data direkt via NielsenIQ.

Om prisnivån på dagligvaror i en kommun är högre än i grannkommunerna eller kommuner som ingår i samma kommungrupp, tyder det på att priserna skulle kunna pressas nedåt genom etablering av fler butiker, i synnerhet lågprisbutiker och dagligvaruaktörer som är underrepresenterade i kommunen. Dock råder skilda förutsättningar i olika kommuner. En analys bör göras som inkluderar en rad andra faktorer, såsom befolkningsmängd, tendenser till tillväxt eller avtagande i befolkningsmängden, och geografiska förhållanden.

Om en lågprisbutik eller en dagligvaruaktör som inte sedan tidigare finns i kommunen eller ett upptagningsområde etablerar sig där, kan det vara intressant att undersöka om och i så fall hur detta påverkar prisnivån. För detta syfte kan kommunen göra jämförelser över en längre tid.

Resultaten bör vägas samman med övriga indikatorer och förhållanden i kommunen för att man ska få en bra bild av behovet av och förutsättningarna för etableringar av nya dagligvarubutiker. Se Sammanvägning av indikatorerna.