6. Lär av varandra

Några av de kommuner som aktivt initierat ett sådant arbete är Stockholms stad, Göteborgs stad och Jönköpings kommun vilket har uppmärksammats av dagligvaruaktörerna. Nedan följer en beskrivning av det arbete som de tre kommunerna initierat och vilka övergripande mål de vill uppnå med detta. Gemensamt för dessa kommuner är att de arbetar proaktivt i sin planering för att underlätta nyetablering av dagligvarubutiker, och att de har en tät dialog med dagligvaruaktörerna för att skapa ökad förståelse för olika behov och för att hantera målkonflikter. Dialogen är ett sätt att skapa förutsättningar för att underlätta etablering av ekonomiskt bärkraftiga dagligvarubutiker. Detta skapar i sin tur bättre möjligheter till förbättrad konkurrens i kommunerna.

Stockholms stad har de senaste åren arbetat proaktivt och strategiskt med att utveckla dagligvaruhandeln och underlätta etablering av nya dagligvarubutiker i staden. Arbetet initierades genom en näringslivsdialog 2023 med fastighetsutvecklare och företrädare för dagligvarubranschen som gav uttryck för efterfrågan på nya lokaler. Stockholm har några övergripande mål med sitt arbete:

• att nya dagligvarubutiker etableras där de utvecklar befintliga centrum eller i lägen som stöder hållbara transporter.
• att nya dagligvarubutiker är en del av projekt med bostäder/kontor (effektiv markanvändning).
• att lokalerna och förutsättningarna för logistiken (varuförsörjningen) är funktionella.
• att fler invånare når en livsmedelsbutik inom gång- och cykelavstånd.
• att det finns en effektiv konkurrens mellan dagligvarubutiker i Stockholm.
• att staden är proaktiv inom markanvisningar för dagligvarubutiker och att det är förutsägbart och attraktivt att etablera sådana butiker i Stockholm.

Under arbetet har staden träffat samtliga större aktörer på dagligvarumarknaden för att ta del av deras bild av var det finns behov av nya butiker. Den samlade behovsbilden baseras på dagligvaruaktörernas input och egna analyser. Behovsbilden matchas sedan med bebyggelsepotential, det vill säga hur stor möjlighet det finns att bygga på viss mark eller i ett visst område, och projekt som är i uppstartsfasen. Därefter har principer för en markanvisnings- och planeringsprocess som kvalitetssäkrar nya detaljplaner utifrån dagligvaruperspektivet tagits fram, där ansvariga för etablering och förvaltning deltar.

Stadsbyggnadskontoret arbetar med utveckling av dagligvaruhandel på olika nivåer i planerings- och etableringsarbetet. Förutom att föra en dialog med dagligvaruhandeln utvecklar staden egna dataunderlag i GIS, eller Geografiska Informationssystem, det vill säga system för att samla in, lagra, analysera och visualisera geografisk data (s.k. geodata). Staden använder även data från Delfi Marknadspartner för att få en tydligare bild av butiksytor och försäljning i stadens olika delar. Baserat på analyserna utvecklar staden grafiska illustrationer för att få en övergripande bild av hur marknadssituationen ser ut i staden. Det övergripande syftet är att få bättre underlag för att avgöra var och hur nya dagligvarubutiker kan och bör etableras i staden, såväl i bebyggda områden som i nya områden. Ett exempel på grafisk illustration ges i Figur 8 som visar olika dagligvaruaktörers närvaro i staden.

Källa: Stockholms Stad, Stadsbyggnadskontoret.

Baserat på denna kartläggning ökar möjligheten för staden att ta hänsyn till utvecklingen av en effektiv konkurrens i den fysiska planeringen.

Stadens riktlinjer för markanvisning innebär att såväl direktanvisning som anbudsförfarande används. Val av metod styrs av stadens behov. Direktanvisning används framför allt för att stödja stadens behov och strategiska utveckling. Staden har tagit fasta på att om dagligvaruaktörerna är hyresgäster föredrar de att vara det hos en renodlad hyresvärd. I ett kvarter med bostadsrätter föredrar de så kallade tredimensionell fastighetsbildning (varigenom t.ex. en eller flera våningar kan utgöra en separat fastighet från andra våningar i samma hus) och att de kan få en egen markanvisning och själva utveckla fastigheten.

Som en modell för hur den fysiska handeln kan utvecklas i nya och befintliga stadsdelar använder Stockholms Stad en principskiss. Det är ett sätt att förklara och kommunicera en strategi på stadsdelsnivå där dagligvarubutiken utgör ”ankare” och tillsammans med restauranger och kaféer kan utgöra basen för ett mer hållbart utbud av lokal service. Ett exempel på en sådan skiss illustreras i Figur 9.

Källa: Stockholms Stad, Stadsbyggnadskontoret.

Principskissen illustrerar potentialen i att försöka skapa ett fungerande ”ekosystem” för handel i bottenvåningar. Livsmedelsbutiken är en av de viktigare funktionerna att göra plats för i en stadsdel, men ställer också omfattande krav på platsen och den byggnad de placeras i. Det krävs stora, sammanhållna ytor som inte delas upp för mycket av trapphus, schakt och andra konstruktioner, generös takhöjd och effektiv inlastning och möjlighet att angöra med leveransfordon. För att lyckas kombinera den funktionen med ett bostadskvarter, bör butiken helst finnas med som en förutsättning tidigt i utformningen av projektet.

Dessutom är det viktigt att tidigt identifiera platser för kaféer och restauranger, vilka illustreras med gult i skissen. Det handlar om att identifiera de bästa lägena i relation till kollektivtrafiken, starka stråk, annan handel m.m. Ett bra solläge och en bredare trottoar med plats för en uteservering spelar stor roll för omsättningen och förutsättningarna att driva en verksamhet över tid. Genom att det från början finns teknisk infrastruktur, som ventilation och fettavskiljare undviks dyra anpassningar när hyresgästen flyttar in.

Med utgångspunkt i principen ”handel föder handel” är det viktigt att säkerställa plats för ankarhyresgästerna då det i sin tur skapar bättre förutsättningar att fylla de små lokalerna med mindre verksamheter som tobaksaffärer, frisörer, mäklare och apotek. Dessa är blåmarkerade i figuren.

I figuren illustreras också några andra viktiga funktioner som löser gemensamma behov i stadsdelen. Det handlar om teknisk infrastruktur, som elnätsstationer eller sopsugsanläggningar (E), förskolor (S) samt parkeringsgarage eller mobilitetshus (P).

Enligt dagligvaruaktörerna har Stockholms stads strategiska arbetssätt för att underlätta men även styra etablering av dagligvarubutiker skapat ökad transparens och möjliggjort bättre kommunikation mellan staden och aktörerna. Detta har bidragit till att målkonflikter, avseende exempelvis trafik, hanteras på ett mer effektivt sätt än tidigare.

Forum Dagligvaruhandel Göteborg initierades 2023 för att samla aktörer inom dagligvaruhandel och Göteborgs stadsförvaltningar. Syftet med forumet är att utveckla ett kunskapsutbyte mellan Göteborgs stad och aktörer inom dagligvaruhandel om gemensamma utmaningar och behov, och skapa en gemensam bild av stadsutveckling kopplad till dagligvaruhandel. Dagligvarubranschen representeras av Coop, Ica, Lidl och Axfood. Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel har deltagit i vissa möten. Göteborgs stad representeras av Business Region Göteborg (stadens näringslivskontor), exploateringsförvaltningen, miljöförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, stadsmiljöförvaltningen, stadsledningskontoret och Inköp och upphandling. Vid utvalda möten deltar även det kommunala bolaget Göteborgslokaler som förvaltar delar av stadens kommersiella lokaler och torg.

Deltagarna i Forum Dagligvaruhandel Göteborg har enats om följande övergripande, gemensamma mål:

• En stad med god tillgänglighet till dagligvaror för medborgare
• God tillgänglighet till och från butik för distribution och avfall
• En stad som är anpassad efter invånares behov av dagligvaror
• Ökad robusthet för livsmedelsförsörjning i staden

Genom forumet har dagligvaruaktörerna fått större insyn i kommunens arbete med stadsplanering och stadsutveckling, samt i hur olika allmänna och enskilda intressen påverkar kommunens beslut. Samtidigt har Göteborgs stad fått bättre förståelse för dagligvaruaktörernas förutsättningar när det gäller att driva olika butikskoncept och vilka behov som är kopplade till etablering av livsmedelsbutiker i staden.

Ett centralt område för forumets arbete är att identifiera målkonflikter mellan Göteborgs stad och dagligvaruaktörerna, där stadens mål och behov kan peka i en annan riktning än dagligvaruhandelns mål och behov, och hur staden och dagligvaruaktörerna kan hantera dessa frågor tillsammans. Här beskrivs de målkonflikter och utmaningar som hittills identifierats.

En av de största målkonflikterna är att dagligvarubutiker alstrar trafik vilket står i strid med stadens mål om att minska transporter och ytor för parkeringsplatser. Dagligvaruaktörerna anser att Göteborgs stad underskattar behovet av parkering vid butiker i centrala och bostadsnära lägen och att detta leder till att centralt belägna butiker får svårare att konkurrera med butiker med bättre parkeringsmöjligheter som inte ligger i centrala lägen. Detta kan i förlängningen leda till att begränsningen av parkeringsplatser inte leder till en total minskning av biltrafik till dagligvarubutiker då konsumenter väljer att åka längre sträckor till butiker med bättre parkeringsmöjligheter. Staden efterfrågar här mer kreativa lösningar och koncept för butiker i tät och urban miljö från dagligvaruaktörernas sida. Ett resultat har varit att det utvecklats fler koncept som har parkering på butikens tak i stället för på mark bredvid butiken.

Ytterligare en utmaning är planeringen av dagligvarubutiker i nya områden, det vill säga områden som ska uppföras. I detta sammanhang har dagligvaruaktörer framfört att det måste finnas en bättre förståelse hos kommunerna för att etablering av ekonomiskt bärkraftiga dagligvarubutiker endast kan ske då kundunderlaget är tillräckligt stort, och inte kan baseras på det kundunderlag som kan finnas när området så småningom är färdigbyggt, och människor eller företag har flyttat dit.

En av de största utmaningarna är att det råder brist på detaljplanerad mark som är lämplig för etablering av dagligvarubutiker. Dagligvaruaktörerna upplever ofta att den mark som är mest lämplig för deras verksamhet är svår att få tillgång till, eftersom andra utvecklingsprojekt, som bostadsbyggande, ofta prioriteras. Staden har å sin sida krav på sig att tillhandahålla kommunal service, men inte att säkerställa att det finns tillräckligt med dagligvarubutiker. Detta skapar en målkonflikt där stadens ambition att främja dagligvaruhandel ibland får stå tillbaka för andra typer av byggnationer.

Ett problem som har uppmärksammats är att staden och fastighetsutvecklare prioriterar bostadsyta på bekostnad av butiksyta vid nybyggnation då bostäder genererar mer intäkter. För att kunna underlätta nyetablering av butiker menar dagligvaruaktörerna att det behöver ställas krav på tillräckligt med butiksyta för att effektiva och ekonomiskt bärkraftiga dagligvarubutiker ska kunna drivas i nya områden. Dagligvaruaktörerna betonar att det krävs en viss minimiyta i en butik för att kunna marknadsföra ett tillräckligt brett produktsortiment, ha en effektiv varuexponering, kunna utforma ett optimalt ”kundvarv” och erbjuda tillräcklig service.

Med utgångspunkt i de frågor och målkonflikter som forumet har uppmärksammat har man tillsammans utvecklat faktorer som staden bör ta hänsyn till i planeringsarbetet för ekonomiskt bärkraftiga butiker. Faktorerna berör såväl planering av nya butiker som hur staden bör utforma kommunal markanvisning. Faktorerna sammanfattas i de här punkterna.

Planering av ekonomiskt bärkraftiga dagligvarubutiker i Göteborgs stad

• Involvera dagligvaruhandelns perspektiv i ett tidigt skede i planeringsprocessen.
• Om handelsutredning genomförs inkluderas dagligvaruhandelns perspektiv.
• Dedikerad yta för dagligvaruhandeln vis planering av nya områden.
• Vid markanvisning: ställ tydliga krav på fastighetsutvecklare avseende tillgängliggörande av butiksyta för dagligvaruhandel.
• Planera yta för butik för att möjliggöra bärkraftig lönsamhet.
• Säkerställ tillgänglighet för godstransporter till butiken med tillräckligt breda gator och lastzoner.
• Analysera flaskhalsar i samband med eventuellt ökad biltrafik i det nya eller ombyggda området och överväg infrastrukturinvesteringar.
• Värdera nyttan med parkeringsplatser inklusive laddinfrastruktur i förhållande till stadens policyer och mål och undersök möjligheter till samutnyttjade parkeringsplatser.

Källa: Business Region Göteborg, ”Dialogsammanställning Forum Dagligvaruhandeln Göteborg”, september 2025

Jönköpings kommun arbetar med stadsbyggnad och markexploatering för näringsverksamhet på en övergripande nivå. Jönköpings kommun växer och det gör kommunen attraktiv för företag – företagens första kontakt riktas ofta till näringslivskontoret.

Jönköpings kommun äger förhållandevis lite mark i jämförelse med vissa andra kommuner; mot denna bakgrund förmedlar näringslivskontoret ibland kontakter mellan privata fastighetsägare/fastighetsvärdar och intressenter. Kommunen informerar löpande dagligvaruaktörer om utvecklingen i kommunen och framtida projekt samt om prognoser kring tillväxt och demografi. Denna information baseras i sin tur på planavdelningens arbete.

Jönköpings kommun har antagit en ny översiktsplan. I samband med detta kartlägger och analyserar kommunen befintlig markanvändning, planerad markanvändning och ändringar av markanvändning. Dagligvarubutiker utgör en viktig samhällsservice och kommunen måste beakta detta i samband med att nya stadsdelar planeras eller när befintliga områden växer. I Jönköping finns tre huvudsakliga handelsområden, och ett kluster av dagligvarubutiker i kommunens östra delar. Kommunen vill i samband med pågående planarbete uppmuntra och möjliggöra nyetableringar i de västra delarna. Jönköpings kommun har tidiga och löpande kontakter med dagligvaruhandeln i samband med samhällsplanering och planarbete. Detta sker med hela näringslivet, inte bara dagligvaruhandeln, och alla intressenter har tillgång till samma information och underlag.

Jönköpings kommun har en handelspolicy men anser att den är obsolet. För att kunna vägleda och skapa transparens för kommande etableringar planeras för en ny handelsplan. Under arbetet med den nya översiktsplanen har Jönköpings kommun identifierat potentiella butikslägen på egen hand. Det finns dock en målkonflikt kring vilka lägen som passar för butiksetablering då kommunen ser att vissa av dem kan generera för mycket trafik. I arbetet med att etablera dagligvarubutiker använder kommunen data från Tillväxtverket.

Jönköpings kommun arbetar aktivt med att bli mer effektiv över tid när det gäller att besluta om detaljplaner för butiksetablering. Från dagligvaruaktörernas perspektiv tar processen alldeles för lång tid men enligt kommunen är detta oundvikligt givet lagstiftningens krav. För att hitta möjligheter försöker Jönköpings kommun få aktörerna att utveckla flexibla och nya lösningar vilka är i linje med kommunens målbild. En sådan lösning skulle kunna vara tredimensionella fastigheter vilket innebär att fastigheten avgränsas både i höjd- och i sidled och att våningsplan och anläggningar inom samma byggnad kan ha olika ägare och att en byggherre.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de tre kommunerna redan tillämpar vissa arbetssätt som finns i denna vägledning och att detta upplevs som positivt av dagligvaruaktörerna. Kommunerna arbetar framåtblickande i sin planering för att underlätta etableringen av nya dagligvarubutiker. De för en kontinuerlig och nära dialog med dagligvaruaktörer i relevanta frågor vilket har gjort att förståelsen för varandras behov och förutsättningar har ökat, och att kommunikationen om vissa målkonflikter har underlättats. Genom dialogen skapas bättre förutsättningar för ekonomiskt hållbara etableringar, vilket i sin tur kan bidra till större mångfald och stärkt konkurrens inom kommunerna till nytta för konsumenterna.