3. Ta fram en handelspolicy som visar var och hur dagligvaruhandeln kan utvecklas

En viktig del av handelspolicyn är kommunens planer för utvecklingen av dagligvaruhandeln. Konkurrensutredningen av den lokala dagligvarumarknaden, liksom vad som framkommer i medborgardialogen, bör därför utgöra en del av grunden för handelspolicyn.

En välutvecklad handelspolicy i de delar som avser dagligvaruhandelns utveckling, roll och placering i kommunen kan tillsammans med bland annat översiktsplanen ge vägledning till externa aktörer, till exempel dagligvaruaktörer och fastighetsbolag, vilka är drivande för att utveckla dagligvaruhandeln i kommunerna. Ökad transparens och förutsägbarhet avseende marknadsförhållanden och spelregler är centrala faktorer för att öka företagens investeringsvilja då de minskar osäkerheten om framför allt företagens finansiella risker och affärsrisker, vilket underlättar beslut om etablering. Handelspolicyn kan också skapa klarhet och vägledning för dem som arbetar med den fysiska planeringen i kommunen.

En handelspolicy bör vara tydligt utformad, ha tillräcklig politisk tyngd och representera kommunens vilja avseende den framtida utvecklingen av dagligvaruhandeln. En samlad handelspolicy bör utgå från rådande situation och framtidsprognoser avseende befolkningstillväxt, köpkraft och konkurrensförhållanden. Geografiska analyser kan med fördel användas för att synliggöra och tydliggöra sambanden mellan befolkning, bostäder, arbetsplatser och handel samt den mobilitet och de trafikrörelser som finns inom kommunen.

För att få effekt, måste handelspolicyn ha en tydlig koppling till kommunens strategier för långsiktiga mål avseende exempelvis hållbarhet, ekonomi och invånarnas välfärd. Det är också viktigt att den är tydlig och möjliggör kommunikation med dagligvaruhandelns aktörer. Självklart måste den också vara i linje med bland annat översiktsplanen, fördjupade översiktsplaner och planprogram.

Handelspolicyer kan – och ska – variera mellan kommuner. Vad gäller dagligvaruhandeln bör de dock innehålla redogörelser för i vart fall följande:

• Hur och var i kommunen utvecklingen av dagligvaruhandeln ska ske, baserat på vad som beslutats i den övergripande fysiska planeringen och vad som framkommit i konkurrensutredningen.
• Hur balansen ska se ut mellan extern- och centrumhandel, och de överväganden som ligger bakom, till exempel kommuninvånarnas preferenser och behov av dagligvaruhandel.
• Hur områden ska planeras med både bostäder och plats för dagligvaruhandel, så att dagligvaruhandeln och nya bostadsområden kan bidra till att komplettera och stärka varandras attraktionskraft och nytta för invånarna.
• Hur utvecklingen av dagligvaruhandeln ska bidra till kommunens långsiktiga mål avseende exempelvis hållbarhet, ekonomi och invånarnas välfärd.
• Hur dagligvaruhandeln ska lokaliseras baserat på transporter och tillgänglighet till kollektivtrafik samt gång- och cykelvägnät.

En handelspolicy som besvarar frågan om var och hur dagligvaruhandeln ska utvecklas måste ge utrymme för aktörer att utmana marknadsledaren. Handelspolicyn ska inte ha konkurrensbegränsande inslag genom att till exempel sätta uttryckliga gränser för hur mycket dagligvaruhandel som ska finnas i kommunen.

Med jämna mellanrum bör kommunen se över handelspolicyn. Beroende på hur utvecklingen ser ut i kommunen kan handelspolicyn behöva revideras.