Strömstad badanstalt

Ta del av ärendets beslut och domar

Konkurrensverket väckte talan hos Stockholms tingsrätt om att Strömstads kommun skulle förbjudas att tillhandahålla gym och spa i sitt helägda kommunala aktiebolag AB Strömstads Badanstalt (Badanstalten).

Stockholms tingsrätt beslutade i april 2014 att Badanstalten inte skulle förbjudas att tillhandahålla gym och spa.

2012-10-12

Ta del av Konkurrensverkets stämningsansökan

Konkurrensverket väckte talan i november 2012 om förbud vid Stockholms tingsrätt, som meddelade dom i april 2014.

Stockholms tingsrätt ansåg att det saknas lagstiftning som medger att Badanstalten överhuvudtaget får tillhandahålla gym och spa. Badanstaltens gym och spa bedömdes därmed strida mot gällande lagstiftning om vad en kommun ska ägna sig åt.

Stockholms tingsrätt ansåg också att Badanstalten hade konkurrensfördelar som privata företag inte har. De beaktade bland annat att Badanstalten kunde samordna bad, gym och spa i samma verksamhetslokal och uppnå samdriftfördelar, att Badanstalten betalade en förmånligt låg hyra jämfört med privata företag, att Badanstalten tidigare hade fått kommunalt driftbidrag om 14 mkr.

Tingsrätten kunde inte utesluta att driftbidraget hade använts för att expandera Badanstaltens gym och spa. Tingsrätten beaktade därutöver att Badanstalten hade fått 2,4 mkr från Strömstads kommun för att uppföra en spaanläggning.

Stockholms tingsrätt ansåg emellertid att Konkurrensverket inte hade bevisat att Badanstaltens konkurrensfördelar ledde till en minskad effektiv konkurrens.

Domstolen tyckte att den omständigheten att privata aktörer trots Badanstaltens verksamhet lyckats etablera konkurrerande gym- och spaverksamhet innebar att det inte gick att dra slutsatsen att konkurrensen snedvreds eller hämmades.

Konkurrensverket överklagade tingsrättens dom till Marknadsdomstolen som den 10 juli 2015 fastställde Stockholms tingsrätts domslut. Konkurrensverkets talan om att Badanstalten skulle förbjudas att tillhandhålla gymrespektive spaverksamhet har därmed lämnats utan bifall.

Av Marknadsdomstolens motivering framgick bland annat följande.

Marknadsdomstolen slog fast att Badanstaltens ifrågasatta gym- respektive spaverksamheter inte var förenliga med kommunallagen eller övrig lagstiftning som anger vilka verksamheter en kommun får ägna sig åt.

I bedömningen av om den offentliga verksamheten påverkar konkurrensen på ett negativt sätt vägde domstolen bland annat in Badanstaltens ställning som offentlig aktör. Domstolen bedömde därefter gym- och spaverksamheten var för sig.

Marknadsdomstolen konstaterade att det ligger i sakens natur att ett kommunalägt bolag som Badanstalten driver verksamhet under delvis andra förutsättningar än privata aktörer och att de kan ha vissa fördelar, såsom finansiella fördelar. Det avgörande vid bedömningen av om verksamheten står i strid med konkurrenslagen är om verksamheten påverkar eller är ägnad att påverka konkurrensen på ett negativt sätt.

Av betydelse i målet var att Badanstalten kunde samordna bad, gym och spa i samma verksamhetslokal och därigenom uppnå samdriftsfördelar. I vilken utsträckning detta minskat kostnaderna för Badanstaltens gym respektive spaverksamhet var enligt domstolen emellertid inte helt klarlagt i målet.

Till skillnad från tingsrätten bedömde Marknadsdomstolen inte att Badanstalten haft anmärkningsvärt låg hyra. Hyran hade dessutom höjts under domstolsprocessen och var nu högre per kvadratmeter än den som konkurrenten Nordic Wellness betalade.

Marknadsdomstolen ansåg att utredningen kring konkurrensbegränsande effekter inte var tillräcklig för att läggas till grund för slutsatsen att Badanstaltens gymverksamhet snedvrider eller hämmar konkurrensen på marknaden för gymtjänster i Strömstad. I denna bedömning beaktade Marknadsdomstolen särskilt bland annat att:

• Det fanns tre aktörer som bedriver gymverksamhet i Strömstad.
• Ett privat gym hade etablerats samt senare överlåtits i Strömstad.
• Kommunens personal kunde, i vart fall numera, använda friskvårdsbidrag för träning inte bara på Badanstalten.
• Kommunen gav inte längre några bidrag till gymverksamheten.

Marknadsdomstolen angav att spaverksamhet kan delas in i s.k. dagspan och s.k. hotellspan, d.v.s. span som erbjuder logimöjligheter. Domstolen ansåg emellertid att det i målet inte var klarlagt om dagsspan och hotellspan konkurrerade direkt med varandra, det vill säga om de var på samma marknad eller om de hade olika typer av konkurrenter och därmed var på olika marknader.

Marknadsdomstolen ansåg att det saknades underlag för att med tillräcklig grad av säkerhet fastställa den relevanta marknaden var det enligt domstolen inte möjligt att göra någon bedömning av om Badanstaltens spaverksamhet har påverkan eller är ägnad att ha någon påverkan av betydelse på konkurrensen.

2015-07-10

Ta del av beslut från Marknadsdomstolen 

Här kan du ta del av ärendets beslut och domar i en samlad lista.

Konkurrensverkets stämningsansökan (dnr 628/2012) 

Beslut från Tingsrätten (T 16810-12)

Beslut från Marknadsdomstolen (MD 2015:12)