Ställningstaganden inom upphandlingsområdet
Här kan du ta del av Konkurrensverkets ställningstaganden inom upphandlingsområdet. Ställningstaganden innehåller en redogörelse för vår uppfattning i rättsliga frågor. Syftet med ett ställningstagande kan till exempel vara att ge klargöranden i hur vi bedömer en viss fråga där lagregler och rättspraxis inte ger uttömmande vägledning.
Ställningstagandena beslutas av generaldirektören och är styrande för Konkurrensverkets verksamhet.
Ställningstagandena är inte bindande för till exempel domstolar och ska vara vägledande för allmänheten.
Ändringsbestämmelsernas tillämplighet på otillåtet direktupphandlade avtal
Ställningstagande 2023:3, publicerad 9 november 2023.
En upphandlande myndighet kan inte använda ändringsbestämmelserna i LOU för att ändra avtal som är otillåtet direktupphandlade.
Enligt Konkurrensverkets bedömning följer det redan av LOU:s, och det bakomliggande direktivets, ordalydelse och systematik att ändringsbestämmelserna i LOU är avsedda att tillämpas vid ändring av avtal som ingåtts efter genomförandet av en upphandling i enlighet med LOU. Ändringsbestämmelsernas kan inte tillämpas för att genomföra ändringar av otillåtet direktupphandlade avtal.
En upphandlande myndighet som med hänvisning till någon av ändringsbestämmelserna genomför ändring av ett otillåtet direktupphandlat avtal riskerar därmed att genomföra ytterligare en otillåten direktupphandling.
Maximal omfattning av ramavtal och öppenhetsprincipen
Ställningstagande 2022:2, publicerad 3 maj 2022.
En upphandlande myndighet som är part i ett ramavtal är skyldig att ange antingen den största kvantiteten eller det högsta värdet som ett ramavtal omfattar.
En upphandlande myndighet är skyldig att ange den största kvantitet och/eller det högsta värde som kan komma att avropas från ett ramavtal. Det är den upphandlande myndigheten som ingår ramavtalet som ska uppskatta ramavtalets maximala omfattning. Konkurrensverket bedömer att kravet på att vid annonseringen ange största kvantitet och/eller högsta värde, innebär att den upphandlande myndigheten är skyldig att göra en rimlig uppskattning av den maximala kvantiteten eller värdet. En sådan bedömning ska vara välgrundad och objektiv. Det är inte tillåtet att ange en maximal omfattning som med oproportionerlig marginal överstiger det egentliga behovet som kan förutses.
Kravet på att ange en maximal omfattning gäller för alla typer av ramavtal och bör enligt Konkurrensverket gälla alla upphandlande myndigheter som genomför en upphandling dvs. även när inköpscentraler upphandlar ramavtal.
Vem får välja i ett valfrihetssystem?
Ställningstagande 2019:2, publicerad december 2019
Betydelsen av den upphandlande myndighetens urval. För att upphandlingsregelverket inte ska bli tillämpligt i ett valfrihetssystem är det av avgörande betydelse att den upphandlande myndigheten inte gör något urval bland de anslutna leverantörerna.
Grundprincipen i valfrihetssystem enligt LOV är brukarens rätt att själv välja utförare av den tjänst som den enskilde har rätt till. I de fall en brukare inte kan eller vill välja leverantör är det den upphandlande myndigheten som ansvarar för att brukaren blir tilldelad en utförare genom ett ickevalsalternativ.
Ett ickevalsalternativ baserat på faktorer som bestäms av den upphandlande myndigheten är enligt Konkurrensverket ett urval från den upphandlande myndighetens sida som omfattas av upphandlingslagstiftningen.
När brukaren i en ickevalssituation får tjänsten genom myndighetens egen verksamhet eller genom en leverantör som upphandlats separat behöver inte myndigheten göra ett urval av leverantör i valfrihetssystemet.
Anskaffningar mellan statliga myndigheter
Ställningstagande 2018:1. Upphävt 1 juli 2022, se HFD 2021 ref. 35