Lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister - en ekonomisk analys

Våren 2023 inledde vi en genomlysning av livsmedelsbranschen
för att undersöka konkurrenssituationen i samtliga led i livsmedelskedjan. Den här rapporten är en del av genomlysningen av livsmedelsbranschen. 

Under åren 2021–2023 steg matpriserna i Sverige med över 28 procent. Det var en prisutveckling som inte setts till på decennier i vårt land. I ljuset av de ökande livsmedelspriserna och inom ramen för ett regeringsuppdrag genomförde Konkurrensverket därför en genomlysning av konkurrensen i livsmedelsbranschen. En övergripande slutsats som Konkurrensverket drog i den rapport som publicerades i juni 2024 är att det i flera avseenden finns brister i konkurrensen. Dessa kan förklaras av en hög marknadskoncentration i flera led, låsningar och obalanser genom avtal och handelsbruk samt förekomsten av olika former av etableringshinder, vilket bland annat innebär brist på butikslägen för aktörer som vill öppna nya dagligvarubutiker.

I rapporten Stigande matpriser – Vart tar pengarna vägen?, en delrapport i genomlysningen som publicerades samtidigt som den sammanfattande bedömningen, kunde vi konstatera att huvuddelen av prisökningen kunde härledas till högre leverantörspriser. Livsmedelsproducenterna hade alltså genomfört betydande prishöjningar gentemot dagligvarukedjorna som i sin tur fört vidare dessa till butiksledet och till konsumenterna. Analysen visade emellertid att kedjorna höjt priserna i butik för en grupp av viktiga baslivsmedel mer än så: för exempelvis smör var den genomsnittliga prishöjningen 28 kronor per kilo från leverantörsledet jämfört med 36 kronor i butiksledet. Samma mönster kunde spåras för flera andra livsmedel. I genomsnitt fann vi för ett urval av basprodukter att kedjorna kunnat bibehålla samma bruttovinstmarginal (i procent), vilket inneburit att bruttovinsten (i kronor) ökade när priserna steg som mest.

Redan i samband med publiceringen av rapporten aviserade vi att det fanns behov av ytterligare analys av lönsamheten för företagen i livsmedelskedjan och vi aviserade att vi skulle släppa en rapport. Detta behov bekräftades av att det efter publiceringen av vår rapport restes flera frågor. Hade dagligvaruhandelns övriga
kostnader ökat så mycket att de motiverade bibehållen bruttovinstmarginal för basprodukter? Återspeglade butikernas pålägg deras övriga kostnader? Ökade livsmedelsproducenterna sina priser mer än vad som kunde motiveras av deras ökade övriga kostnader? Ökade eller minskade lönsamheten i livsmedelskedjan under perioden med kraftigt stigande matpriser?

För att söka svar på dessa frågor har Konkurrensverket i denna studie analyserat lönsamhetsutvecklingen i dagligvaruhandeln, grossistledet och i livsmedelsindustrin i ett längre perspektiv. Vi har närmare undersökt om priserna på livsmedel är kostnadsbaserade, det vill säga återspeglar de varukostnaderna, övriga kostnader, reguljära avskrivningar och företagens kapitalkostnad? Dataunderlaget har utgjorts av offentlig statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, och av årsredovisningar från bolag aktiva i olika led av livsmedelskedjan.

Konkurrensverket drar slutsatsen att på branschövergripande nivå har såväl dagligvaruhandeln och dess grossister som livsmedelsindustrin haft en stabil lönsamhet över de senaste 15 åren.

Lönsamheten för dagligvaruhandeln, mätt som rörelsemarginal, uppgick igenomsnitt till 2,4 procent 2008–2019 och till 2,5 procent 2022–2023 (inklusive första halvåret 2024). Dagligvaruhandelns lönsamhet under 2020 och 2021, åren som präglades av pandemin, sticker dock ut som särskilt gynnsamma med högre lönsamhet än åren före. Under 2020 uppgick rörelsemarginalen till 3,2 procent och under 2021 till 3,9 procent. Sedan 2022 har lönsamheten i detta led återgått till en nivå som rådde under perioden 2008–2019, alltså en stabil lönsamhet.

Det finns emellertid stora skillnader mellan enskilda aktörer i grossist- och butiksled och även en ökad variation i lönsamheten de senaste fem åren. Axfood, som förutom grossistverksamheten driver flera butikskoncept (primärt Willys och Hemköp), hade exempelvis en rörelsemarginal på 4 procent 2023. Rörelsemarginalen för Coops grossistverksamhet och medlemsföreningarnas butiksverksamheter har varit låg eller negativ under lång tid. Även Lidl, som bedriver både grossist- och butiksrörelse i samma bolag har haft låg eller negativ rörelsemarginal länge. För Ica är det mer komplicerat att räkna ut lönsamheten eftersom butiksverksamheten drivs av över 1 200 fristående handlare. I de urval av Ica-handlare vi studerat kan vi dock se att rörelsemarginalen för olika butiker varierat kraftigt men överlag överstigit 3 procent sedan flertalet år tillbaka.6 Därtill tillkommer grossistverksamheten, som ägs av Ica-handlarna, där rörelsemarginalen legat runt 4 procent, vilket innebär att Ica är den kedja som har högst lönsamhet.

För att kunna visa den totala lönsamheten i dagligvaruhandeln tillsammans med dess huvudsakliga grossister har det varit nödvändigt att eliminera intern försäljning för att undvika dubbelräkning av omsättning eller kostnader. Detta synsätt är ett samhällsekonomiskt perspektiv där transaktioner mellan led inom en värdekedja ses som interna, eftersom de inte utgör ett tillskott till samhällsekonomiskt värde, utan en förflyttning inom värdekedjan.

Vi finner att lönsamheten för dagligvaruhandeln och dess huvudsakliga grossister tillsammans uppgick till 3,6 procent för 2023 vilket är markant högre än vad som tidigare redovisats. Dagligvaruhandel kännetecknas, till skillnad från många andra branscher, av hög stabil omsättning och hög kapitalomsättningshastighet. Detta medför att det är lönsamt för ägarna att handla med dagligvaror. Vid en jämförelse av dagligvarubranschen med andra branscher är det viktigt att ha även dessa aspekter i åtanke.

För livsmedelsindustrin (SNI 10) har lönsamheten, också mätt som rörelsemarginal, uppgått till 3 procent i genomsnitt för 2010–2023. Rörelsemarginalen har pendlat mellan 2,4 procent som lägst och 4,0 procent som högst.

I de urval vi gjort inom livsmedelsindustrin7 ser vi en stabil lönsamhet för gruppen företag med koncerntillhörighet. Dessa företag, som inkluderar många av dagligvaruhandelns huvudleveratörer, står för en stor del av försäljningen till dagligvaruhandeln. Samma mönster går emellertid att se för ett urval av 50 svenska livsmedelsföretag utan koncerntillhörighet som bedrivit verksamhet sedan åtminstone 2010.

För perioden 2022-2023 drar vi vidare slutsatsen att ökade övriga kostnader inte motiverade den bibehållna bruttovinstmarginalen för basvaror i dagligvaruhandeln som vi fann i vår tidigare rapport. För dessa varor höjdes således priserna mer än vad som motiverades av ökade övriga kostnader.

När vi breddar perspektivet till att omfatta all försäljning i dagligvaruhandeln, det vill säga inte bara livsmedel, noterar vi att bruttovinstmarginalen föll från att ha varit på en hög nivå 2021. Däremot kan vi konstatera att priserna trots detta inte återspeglar kostnaderna. En analys av kostnadsutvecklingen visar att priserna hade kunnat vara lägre om konkurrenstrycket hade varit hårdare.

Sammanfattningsvis har det av denna studie inte framkommit något som ändrar Konkurrensverkets övergripande slutsats från sommaren 2024 att det i flera avseenden finns brister i konkurrensen i livsmedelsbranschen. De största delarna av prisökningarna berodde på omvärldsfaktorer som aktörerna i den svenska livsmedelskedjan hade liten möjlighet att påverka. Med ökad konkurrens bedömer vi emellertid att prisökningarna hade kunnat dämpas mer.

Ta del av samtliga rapporter och analyser i Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen