Innehåll på sidan

Så påverkas konkurrensförhållandena mellan offentliga och privata aktörer i kristider

Offentliga aktörer som är aktiva på marknaden kan störa konkurrensen, inte minst i kristider. Till skillnad från privata aktörer har staten, kommuner och regioner tillgång till skattemedel, saknar vinstkrav och kan inte försättas i konkurs. För att jämna ut spelplanen mellan offentliga och privata aktörer finns bestämmelser som ska bidra till en fungerande konkurrens.

I kristider kan skillnaderna i förutsättningarna mellan offentliga och privata företag öka. För privata företag kan exempelvis kraftiga intäktsbortfall till följd av en minskad efterfrågan eller kraftigt ökade kostnader innebära en överhängande risk för verksamhetens fortlevnad. Offentliga verksamheter verkar dock under andra förutsättningar i fråga om vinstkrav och kapitalanskaffning och kan därför fortsätta att driva säljverksamheter under en kris, även om dessa under en längre period skulle gå med förlust. Följden blir att privata företag får svårare att konkurrera med offentliga aktörer vid en kris. I kristider är det därför särskilt viktigt att staten, kommuner och regioner ser över hur förvaltningen och dess juridiska personer agerar när de säljer varor och tjänster. Ett ökat konkurrenstryck leder till att samhällets resurser används mer effektivt, vilket gynnar konsumenter, företag och samhället i stort.

För att privata företag ska ha möjlighet att konkurrera med offentliga aktörer på så lika villkor som möjligt finns regler i konkurrenslagen om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS). Konkurrensverket utreder om offentliga aktörer bryter mot reglerna och kan väcka talan i domstol. KOS-reglerna innebär att staten, kommuner och regioner kan förbjudas att sälja varor och tjänster på ett sätt som begränsar konkurrensen (förfarandeförbud). Kommuner och regioner kan också förbjudas att helt bedriva en viss säljverksamhet (verksamhetsförbud).

Vid en kris skulle en situation kunna uppstå där privata företag av olika anledningar inte kan tillgodose marknadens behov, det vill säga att det är fråga om ett marknadsmisslyckande. Under dessa förhållanden kan offentliga aktörer starta nya eller expandera befintliga säljverksamheter i syfte att tillgodose marknadens behov på kort sikt. Offentliga aktörer som överväger säljverksamheter för att lösa ett marknadsmisslyckande med tillfälliga åtgärder måste dock beakta hur konkurrensen påverkas på lång sikt. I annat fall riskerar de åtgärder som vidtas att resultera i en sämre konkurrens när krisen väl är över.

Det finns också särskilda krisberedskapsförfattningar som tar sikte på landets försörjning i händelse av krig eller annan allvarlig kris, där regeringen bland annat kan besluta om högsta pris på en vara eller tjänst. Som utgångspunkt bör eventuella utvidgningar av kommunernas och regionernas befogenheter i syfte att bidra till försörjningen i kristider ske inom ramen för dessa författningar. Även andra kompetensutvidgande regeländringar bör genomföras med återhållsamhet, till exempel i fråga om statliga myndigheters instruktioner och regleringsbrev.

I vår analys i korthet kan du läsa om hur konkurrensförhållandena mellan offentliga och privata aktörer påverkas i kristider. Syftet med analysen är att ge vägledning dels om tillämpningen av KOS-reglerna vid en kris, dels om hur offentliga aktörer kan agera i en sådan situation för att så långt som möjligt undvika konkurrenskonflikter i förhållande till privata aktörer. I analysen beskriver vi även hur de offentliga aktörerna kan utforma en policy för att deras säljverksamheter ska vara så konkurrensneutral som möjligt.

Dokument och länkar

I en serie analyser i korthet kommer Konkurrensverket under våren 2023 att belysa konkurrens i kristider inom olika sektorer och områden. På temasidan konkurrens och upphandling i kristider har vi samlat information och kunskap inom området.

Senast uppdaterad: 2023-03-02

Nyhet2 mars 2023