Förebyggande arbete, vägledning och utvärdering – vägen framåt i vårt arbete mot otillbörliga handelsmetoder

Under 2023 fattade vi de två första besluten om ingripande genom sanktionsavgifter. Båda besluten rör ärenden där köpare har brutit mot förbudet mot sena betalningar. Genom besluten har vi visat att det kan bli kostsamt om en köpare bryter mot lagen. Ett av besluten har överklagats och ska nu prövas av Förvaltningsrätten i Stockholm. Det behövs mer vägledning inom det här relativt nya området, och vi ser fram emot att få domstolspraxis om hur lagens bestämmelser ska tolkas och vad som utgör ändamålsenliga sanktioner vid överträdelser.

Under 2024 fortsätter vi med mötesformen ”digitalt öppet hus” där vi erbjuder interaktiva utbildningspass till livsmedelskedjans olika aktörer. Syftet är att ge lättillgänglig information om lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder, LOH. Vid sidan av detta kommer vi även att anordna det sedvanliga webbinariet i samband med årsdagen för att LOH trädde i kraft. Tidigare år har dessa webbinarier sänts från Konkurrensverkets lokaler och företrädare för större branschorganisationer i livsmedelskedjan har deltagit som talare. I år har vi i stället för avsikt att röra oss ut i landet och låta mindre aktörer få komma till tals. Vi fortsätter också att utveckla det nordiska samarbetet om otillbörliga handelsmetoder och har för avsikt att arrangera även den andra konferensen inom området för de nordiska tillsynsmyndigheterna.

Ökad kunskap bidrar till ökad regelefterlevnad. Vi ger därför vägledning både genom motiverade beslut i tillsynsärenden och i ställningstaganden där vi redogör för vår uppfattning i rättsliga frågor av mer generell karaktär. För att kunna identifiera lämpliga frågor för ställningstaganden kommer vi under 2024 att engagera aktörerna i livsmedelskedjan. På så sätt får vi en bättre uppfattning om frågor som är oklara och som behöver belysas vid tillämpningen av LOH. Om ställningstaganden inte en lämplig form för att ge vägledning så kommer vi att överväga andra sätt.

För att kunna utöva en effektiv tillsyn behöver vi få tips från aktörer på marknaden. Här vet vi att många leverantörer känner en rädsla för att förlora kunder och få minskade inköp om de anmäler en köpare som använder otillbörliga handelsmetoder. Detta är allvarligt. Därför kommer vi att arbeta aktivt med att informera om det starka sekretesskydd som finns för uppgiftslämnare som avslöjar otillbörliga handelsmetoder. Vi har genom våra tillsynsärenden visat att drabbade leverantörer kan informera oss om otillbörliga handelsmetoder som vi sedan kan ingripa mot.

Utöver att få in fler tips och klagomål ser vi över på vilka proaktiva sätt som vi kan upptäcka indikationer på överträdelser av lagen i syfte att få upp otillbörliga handelsmetoder till ytan och därigenom bidra till en högre regelefterlevnad av LOH. Ett exempel på detta är att vi under 2024 planerar att analysera större mängder tillgänglig bolagsdata för att identifiera sena betalningar.

Utvärderingen av LOH kommer att fortgå under året och arbetet ska slutredovisas till regeringen senast den 1 november 2025. Inom ramen för utvärderingen kommer vi att följa upp förekomsten av otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan genom ytterligare en eller två enkätundersökningar. Vi kommer också att granska effekterna av det svenska genomförandet av UTP-direktivet, som är mer långtgående än vad direktivet kräver genom att samtliga leverantörer, oavsett storlek, ges skydd gentemot de köpare som omfattas av lagen. Fokus i denna analys kommer att ligga på de större leverantörerna som hade en omsättning över 3,5 miljarder kronor i samband med att LOH trädde i kraft.

Under arbetet med tillsynen av LOH har vi noterat att avtal mellan köpare och leverantörer i många fall tycks vara obalanserade till fördel för köparen. Detta gäller avtal i flera led i livsmedelskedjan. Denna bild stärks även genom preliminära resultat från den pågående genomlysningen av livsmedelsbranschen. Frågan om obalanserade avtal är inte unikt för Sverige, utan flera medlemsstater i EU har sett behov av att reglera detta. Flera medlemsstater införde, vid genomförandet av UPT-direktivet, nationella bestämmelser om generalklausuler som går utöver vad som krävs enligt direktivet. Lettland och Ungern har bestämmelser som förbjuder otillbörliga handelsmetoder utifrån generella principer. I den tyska lagen om otillbörliga handelsmetoder finns ett generellt förbud mot att tillämpa otillbörliga handelsmetoder. I Frankrike fanns det redan innan UTP-direktivet genomfördes generella bestämmelser i de franska marknadsregleringarna av handel mellan företag om att obalanserade avtal mellan företag inte är tillåtet. Eftersom vi har noterat indikationer på obalanserade avtal kommer vi att analysera om det finns problem med obalans i avtalen och om det finns behov av skärpta regler.

Avslutningsvis är vår uppfattning att LOH, genom förbudet mot sena betalningar, i många fall har medfört ökad likviditet för primärproducenter och livsmedelsproducenter. En ökad likviditet medför en bättre möjlighet att möta oväntade händelser som exempelvis kraftigt ökade kostnader. Vi ser att arbetet med LOH har tydliga kopplingar till den svenska livsmedelsberedskapen. Lagen leder också till bättre balans i förhandlingar mellan köpare och leverantörer, vilket i förlängningen främjar en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Detta är en förutsättning för att kunna möta och ta sig igenom framtida störningar i livsmedelsförsörjningen, oavsett om de beror på dåliga skördar, handelshinder eller andra omständigheter.

Vill ni göra inspel kring vilka frågor som Konkurrensverket ska titta på inom ramen för utvärderingen av LOH får ni gärna meddela oss detta via e-post till UTP@kkv.se.

Ta del av Konkurrensverkets tillsynsrapport 2023

Artikel 20 december 2023: Årskrönika: Sanktioner, vägledning och vägen framåt för otillbörliga handelsmetoder

Tema: Genomlysning av livsmedelsbranschen