Nya marknadsverktyget ett välkommet tillskott i arbetet för bättre konkurrens

Det säger David Nordström som är enhetschef på Konkurrensverket. Han har också strategiskt ansvar för utredningar om konkurrensfrämjande åtgärder.

Det var den 1 augusti 2026 som konkurrenslagen utökades med befogenhet för Konkurrensverket att fatta beslut om konkurrensfrämjande åtgärder. Det är en viktig förändring av flera skäl. Inte minst för att det sedan en längre tid har varit tydligt att det finns konkurrensproblem som inte kan åtgärdas på ett effektivt sätt med konkurrenslagens förbudsregler. I situationer där Konkurrensverket tidigare inte kunde ingripa för att åtgärda hinder mot en effektiv konkurrens var alternativet en skrivelse till regeringen för göra dem uppmärksamma på problemet.

– Att vi nu kan besluta om konkurrensfrämjande åtgärder innebär att vi har tillgång till ett verktyg som kan användas i situationer där konkurrensen inte fungerar på ett bra sätt och där vi bedömer att proportionerliga åtgärder riktade mot enskilda företag kan ge förbättringar på marknaden på ett snabbare och effektivare sätt.

David Nordström betonar också att den utökade verktygslådan innebär ett ökat ansvar.

– Vi har fått ett mandat att korrigera konkurrensproblem som inte orsakas av att ett företag har överträtt ett förbud, utan av strukturer eller invanda beteenden som gör att marknaden inte levererar på bästa möjliga sätt. Ett sådant mandat måste användas på ett ansvarsfullt och proportionerligt sätt.

I den uppdaterade prioriteringspolicy som Konkurrensverket nyligen beslutade om framgår vilka överväganden som ska göras vid prioritering av utredningar med inriktning mot konkurrensfrämjande åtgärder.

– Enligt vår prioriteringspolicy ska vi både beakta om konkurrensproblemet är betydande, eller om det kan finnas en relativt enkel åtgärd som kan lösa det hinder vi har identifierat.

Beslutet att inleda en utredning om konkurrensfrämjande åtgärder regleras i konkurrenslagen. Där framgår att Konkurrensverket måste offentliggöra information om vilken marknad som utreds och vilket hinder som ska undanröjas. Till skillnad mot utredningar som rör förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete eller missbruk av dominerande ställning finns också en lagstadgad tidsfrist för utredningar på 12 månader.

En utredning om konkurrensfrämjande åtgärder liknar annars det utredningsarbete som redan i dag sker inom konkurrenstillsynen, på så sätt att ett konkurrensproblem först behöver identifieras och sedan en proportionerlig åtgärd som kan undanröja problemet.

Konkurrensverket har ännu inte fattat något beslut om att inleda en utredning om konkurrensfrämjande åtgärder, men grunderna är lagda för att aktivt bevaka och följa upp spår som kan leda till en granskning.

– Vi välkomnar också tips från allmänheten och företag. Genom att undanröja hinder för en effektiv konkurrens ökar möjligheterna för nya företag ta sig in och växa på marknaden. En ökad konkurrens gagnar också konsumenterna genom lägre priser, bättre utbud, och ökad innovation. Vi hoppas därför att tips blir en lika viktig kanal för marknadsverktyget som det är för vår övriga tillsyn.

Utöver tips och klagomål ger den rapportverksamhet och de tillsynsutredningar som Konkurrensverket regelbundet bedriver insyn i konkurrensproblem som kan vara aktuella för marknadsverktyget.

I och med att konkurrenslagen har utökats med en befogenhet att besluta om konkurrensfrämjande åtgärder ansluter sig Sverige till en rad andra länder som redan har liknande verktyg. Storbritannien har haft ett marknadsverktyg under en lång tid och lyfts ofta fram som ett föregångsland. Även flera av våra nordiska grannländer har nyligen fått liknande befogenheter.

Konkurrensfrämjande åtgärder

Uppdaterad prioriteringspolicy för tillsynsverksamheten