Uppsats om trender inom offentlig upphandling – användningen av konkurrensutsatta förfaranden
Uppsatsen med titeln “The effect of the 2014 EU Public Procurement Directives on Tender Outcomes” vinner andra pris i kategorin ekonomi i Konkurrensverkets uppsatstävling 2021. Uppsatsen belönas med 15 000 kronor. Författare är Nicholas Mimms, Nationalekonomiska institutionen vid Handelshögskolan i Stockholm.
Publicera den 10 december 2021.
Nicholas Mimms, Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm.
Vad är ämnet för din uppsats?
– Min uppsats tittar på trender inom offentlig upphandling – användningen av konkurrensutsatta (s.k. öppna) förfaranden, antalet anbudsgivare, internationella vinnare och marknadskoncentration. Den utvärderar specifikt om det fanns en effekt på dessa trender från EU:s senaste upphandlingsdirektiv (Direktiv 2014/24/EU), som påverkade lagstiftningen i de flesta europeiska länder. Ett syfte med direktiven var att öppna upp upphandlingsmarknaden, så det var intressant att försöka hitta ett orsakssamband mellan lagstiftningen och utfallen.
Varför valde du att fördjupa dig i just detta ämne?
– Jag arbetade deltid som dataanalytiker på en start-up som heter Tendium samtidigt som jag höll på att avsluta mina studier. I mitt arbete på Tendium kunde jag se hur koncentrerad inköpsmarknaden var - hur bara ett fåtal företag vinner en stor andel av upphandlingarna i vissa branscher. Jag tänkte att vinkeln "hur har lagstiftningen förändrat upphandlingen?" var ett intressant sätt att se på frågan och efter att jag började jobba där såg jag andra potentiella anbudsresultat och trender inom offentlig upphandling som jag ville studera.
Kan du berätta om hur du tänkte kring upplägget av uppsatsen?
– Min uppsats presenterar först en rättslig bakgrund till upphandling i EU, samt ger en kort introduktion till relevant auktionsteori. Sedan går jag igenom en del ekonomisk litteratur som är relevant för offentlig upphandling och konkurrensens roll inom auktioner. Efter en beskrivning av datainsamlingsprocessen presenterar jag identifieringsstrategin (sättet att fastställa kausalitet och inte bara ha en analys som är korrelationell), som i min uppsats bygger på en s.k. differences-in-differences-analys. Slutligen kör jag min analys och redovisar slutsatserna.
Vilka är de viktigaste slutsatserna/resultaten i uppsatsen?
– Den viktigaste slutsatsen från min uppsats var att det inte fanns någon signifikant effekt på sannolikheten för internationella vinnare eller på sannolikheten för att ett anbud har listats med ett "öppet" förfarande. En artikel jag läste föreslår en annan mekanism – effekterna av öppen data (inte lagstiftning) – och i den artikeln såg man en ökning av konkurrensutsatta förfaranden i anbudsprocessen.
Däremot verkade två andra slutsatser som jag kom fram till gå emot målen i EU-direktiven: jag såg en negativ effekt på antalet anbudsgivare och en positiv effekt på sannolikheten för framtida kontraktsändringar.
En annan viktig slutsats jag drog var att upphandlingsdata är av ganska dålig kvalitet. Öppen data är inte bara ett viktigt sätt att förändra hur upphandlingar tilldelas, utan det också är ett viktigt redskap för att bättre kunna övervaka tilldelade upphandlingar och minimera onödiga utgifter.
Vad gör du nu? Studerar du fortfarande eller har du börjat jobba?
– Efter avslutade studier fick jag en heltidstjänst på Tendium, så jag jobbar vidare med offentlig upphandlingsdata. Det är en jättebra arbetsplats och det är spännande att se vilka innovationer vi får se inom offentlig upphandling i framtiden.