Innehåll på sidan

Kan ett auktionsbaserat subventionsschema för solceller i Sverige vara samhällsmässigt motiverat?

Uppsatsen med titeln "Auctions for a brighter future - using an Agent-Based Model to Simulate Auctions of Solar PV in Sweden" vinner första pris i kategorin ekonomi i Konkurrensverkets uppsatstävling 2022. Uppsatsen belönas med 25 000 kronor. Författare är Björn Danielsson och Fredrik Özaras, Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Göteborgs universitet.

Björn Danielsson och Fredrik Özaras, Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Göteborgs universitet.

Vad är ämnet för er uppsats?
— Vår uppsats handlar om auktionsbaserad tilldelning av subventioner till solceller. Vi simulerade implementeringen av ett sådant system i Sverige genom “Agent-based modelling”. Syftet var att ta reda på vad det skulle kosta och om allokativ effektivitet skulle uppnås. För att sätta kostnaden i perspektiv uppskattade vi även välfärdsförlusten av utsläppen som skulle orsakas av att istället fortsätta som vanligt, det vill säga att producera elektriciteten med den nuvarande energimixen i EU.

Varför valde ni att fördjupa er i just detta ämne?
— Vi har båda ett intresse för hållbarhet och hur ekonomiska styrmedel kan användas i arbetet för att minska utsläppen av växthusgaser. Vi ser expansionen av hållbar teknik som en viktig del i detta arbete, inte minst i energisektorn. Vi tror staten och andra offentliga aktörer spelar en viktig roll i att stödja implementeringen av hållbar teknik genom bland annat subventioner och vi ville därför undersöka hur en ny, intressant typ av subventionssystem hade kunnat fungera i Sverige.

Kan ni berätta om hur ni tänkte kring upplägget av uppsatsen?
— Vi började med en vag uppfattning om vilket område vi ville skriva om, så det var ingen självklarhet att vi i slutändan skulle skriva om just detta men vi visste att vi ville undersöka hur olika styrmedel kan användas för att främja hållbar teknik. Vi var tidigt inne på att undersöka antingen elbilar eller solceller då de representerar två sektorer där förändring är högst nödvändigt; transport- och energisektorn. För att få en mer definierad frågeställning gick vi igenom litteratur. En bit in i denna process hittade vi en artikel där ett subventioneringssystem för vindkraft i Tyskland baserat på auktioner simulerades. Där väcktes idén att applicera detta på solceller i en svensk kontext.

Vilka är de viktigaste slutsatserna/resultaten i uppsatsen?
— Vår uppsats utforskar en möjlig väg framåt för Sverige i det brådskande arbetet mot en övergång till förnyelsebar energi för att begränsa den pågående klimatkatastrofen. I vår simulering ser vi en tydligt nedåtgående trend över auktionerna i subventionerna aktörerna kräver för att bygga ut solcellskapaciteten. Den totala kostnaden av det simulerade subventionssystemet är en storleksordning mindre än den uppskattade välfärdsförlusten av att producera elen med den nuvarande energimixen i EU. Resultat understryker därmed den väletablerade uppfattningen att det för samhället i längden blir betydligt dyrare att fortsätta som vanligt än att ställa om.

Vad tar ni med er av att ha skrivit uppsatsen?
— Vi tar med oss värdefulla erfarenheter om hur man bygger ett gott samarbete. Vi såg till att alltid ha god kommunikation och öppna diskussioner för att skapa en gruppdynamik där man både kan ge och ta emot kritik på ett konstruktivt sätt. Detta möjliggjorde ett samarbete där båda var lika delaktiga, samtidigt som våra individuella styrkor kunde användas på bästa sätt. Vi tar även med oss ett fördjupat intresse för hållbarhet och värdefulla insikter om komplexiteten i att utforma effektiva styrmedel.

Vad gör ni nu? Studerar ni fortfarande eller har ni börjat jobba?
— Björn jobbar som projektassistent i ett hälsoekonomiskt forskningsprojekt vid Uppsala Universitet och Fredrik studerar sista året till Civilingenjör på Chalmers inom Maskinteknik på Masterprogrammet Industrial Ecology.

Läs uppsatsen