Beslutad 2 oktober 2025
Konkurrens, Dnr 719/2025
Promemorian Tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel
Fi2025/01687
Utgångspunkter
Konkurrensverket har i uppdrag att verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna. Yttrandet följer den struktur och de rubriker som används i promemorian men avgränsas till sådana aspekter som följer av Konkurrensverkets ansvarsområden.
Bakgrund
I promemorian föreslås att mervärdesskatten på livsmedel sänks från 12 till 6 procent under perioden den 1 april 2026 till 31 december 2027 (jfr avsnitt 3 och 4).
5.2.1 Påverkan på livsmedelspriset
I promemorian redovisas flera empiriska studier som finner att momssänkningar på livsmedel och andra varugrupper snabbt och i stor utsträckning överförs till konsumentkollektivet i form av lägre priser. Konkurrensverket ser ingen anledning att ifrågasätta dessa analyser. Samtidigt varierar den uppskattade överföringsgraden i litteraturen, och det finns kompletterande empiriska studier som visar att en del av variationen kan förklaras med skillnader i konkurrensintensitet, där en mer intensiv konkurrens leder till större överföring. Konkurrensverket har tidigare, baserat på egna och andras studier, dragit slutsatsen att livsmedelsbranschen i flera avseenden präglas av bristande konkurrens. Konkurrenssituationen inom dagligvaruhandeln varierar dessutom mellan, och till och med inom, kommuner. Mot den bakgrunden ser Konkurrensverket en risk för att skattesänkningen inte fullt ut överförs till konsumenterna.
Överföringsgraden kan dessutom förväntas variera mellan olika delar av landet. Konkurrensverket instämmer därför i att det finns god anledning att följa upp åtgärdens genomslag. Den faktiska överföringsgraden kan, om förslagen genomförs, i sin tur ge ytterligare indikationer på hur konkurrensen inom dagligvaruhandeln fungerar.
5.3 Effekter för företag
I promemorian redovisas de administrativa kostnaderna av förslagen och i sammanhanget påpekas bl.a. att restauranger och cateringföretag kommer att behöva hantera ytterligare en skattesats och bedöma vad som är livsmedel och vad som är en restaurang- eller cateringtjänst. Konkurrensverket ser en risk för att den ökade administrativa bördan kan slå hårdare mot mindre företag, samt att det kan uppstå gränsdragningsproblem. Vidare kan det i vissa fall (t.ex. mindre kiosker) bli svårt att utöva en effektiv tillsyn av de många verksamheter som berörs av differentieringen. Alla dessa faktorer medför, bredvid effektivitetsförluster av allmän samhällsekonomisk karaktär, en ökad risk för konkurrenssnedvridningar.
Mer allmänt kan det utifrån konkurrensperspektivet, bortsett från lämpliga styrande skatter som korrigerar externaliteter, vara önskvärt att varor och tjänster som utgör nära substitut likabehandlas skattemässigt. I de fall där skatteförändringen medför att nära substitut kommer att beskattas olika, finns därför en risk för konkurrenssnedvridning. Ett möjligt exempel på en potentiellt snedvridande substitutionseffekt är lunchmaten, där momsen på hemlagad mat och matlådor/ hämtmat kommer att sänkas, medan momsen på lunchmat som äts på restaurangen förblir oförändrad. I den mån restaurangerna erbjuder både hämtmat och mat på plats kan de kompensera en del av den snedvridningen internt, men pga. de fasta lokalkostnaderna sannolikt inte fullständigt. Vidare kan konkurrensen snedvridas i den mån vissa restauranger fokuserar mer än andra på att investera i sina lokaler för att locka kunder som vill äta lunchmaten på plats.
Med tanke på att skattesänkningen berör samtliga livsmedel, snarare än bara hämtmat, och givet att livsmedel sammantaget utgör en signifikant andel av hushållens budget, uppstår emellertid på kort sikt bredvid substitutionseffekten även en inkomsteffekt som kan förväntas dämpa substitutionseffekten under den tidsbegränsade period det är fråga om: för en given varukorg har hushållen mer pengar över (jfr avsnitt 5.2.2 i promemorian), och detta överskott kan delvis förväntas användas till restaurangbesök.
Åtgärdens tidsbegränsning på 21 månader minskar dessutom sannolikheten för en strukturell marknadspåverkan (bl.a. in- och utträden), vilket Konkurrensverket anser ytterligare kan begränsa förslagets konkurrenspåverkan.
Sammantaget anser Konkurrensverket att en viss konkurrenspåverkan inte kan uteslutas, men att åtgärdens tidsbegränsning kan minska effekternas omfattning och varaktighet. Utöver de framförda aspekterna, och mot bakgrund av förslagets uttalade syfte, har Konkurrensverket inga synpunkter på förslaget.
Hela remissvaret som PDF
Klicka på länken nedan för att ladda ner hela remissvaret