Fördjupad kunskap om konkurrensen på digitala plattformsmarknader i Sverige

I syfte att få en djupare inblick i konkurrens- och marknadsförhållandena på digitala plattformsmarknader i Sverige har Konkurrensverket genomfört en omfattande undersökning som nu presenteras i en rapport. Vi har analyserat fem marknader innefattande 16 plattformar för att undersöka om det finns hinder för effektiv konkurrens, och om dagens regelverk är tillräckligt för att vi ska kunna bedriva en effektiv tillsyn.

Publicerades i Konkurrensverkets nyhetsbrev den 26 februari 2021.

Arbetet inleddes hösten 2019 med en konsultation med intressenter på digitala plattformsmarknader. Syftet var att ta in synpunkter från marknadens aktörer om vilka upplevda problem och förfaranden vi borde uppmärksamma i undersökningen. Därefter har intervjuer, enkäter, insamlat material och erfarenheter från Konkurrensverkets tillsynsärenden legat till grund för undersökningen.

– Vi såg ganska tidigt att de olika plattformsmarknaderna skiljer sig åt, men också att det finns betydande skillnader mellan plattformar på samma marknad. Varje marknad har därför analyserats separat och i detalj. På så sätt har vi fått en tydlig bild av funktionssätt och de affärsmodeller som tillämpas, säger David Nordström som har varit projektledare för undersökningen.

De marknader som har undersökts är butiker för mobilappar, digitala marknadsplatser, abonnemangstjänster för digitala böcker, digitala beställningsplattformar för restaurangmat samt förmedling av digitalt annonsutrymme. Till rapporten finns det bilagor med fördjupande beskrivningar av varje marknad.

– Vi har tittat på ett antal strukturer och marknadsbeteenden som kan leda till konkurrensproblem. I grunden handlar det om plattformarnas strategier och metoder för att locka till sig och behålla användare, i form av kunder eller företag som distribuerar produkter eller tjänster via plattformarna, säger David Nordström.

Till de potentiella konkurrensproblem som identifieras i undersökningen hör bland annat att plattformar kan ha starka incitament att hindra användare att byta till konkurrerande leverantörer. Samtidigt blir enskilda företag allt mer beroende av plattformarna för att nå sina kunder. Det ger plattformarna stora möjligheter att diktera villkoren för företagen.

Användarbeteendet påverkar konkurrensen

Det finns flera typer av användarbeteenden som påverkar hur konkurrensen fungerar, och ett av många exempel är så kallad multi-homing. Det innebär att användare nyttjar flera olika plattformar parallellt, exempelvis en arbetsgivare som lägger upp en platsannons både på Arbetsförmedlingens webbplats och på andra webbplatser för rekrytering.

– När kunder eller företagsanvändare kan använda flera plattformar parallellt så minskar riskerna för att enskilda plattformar får ett ointagligt försprång mot konkurrenterna och att marknaden koncentreras, säger Katharina Voss som är sakkunnig på enheten för marknadsmissbruk.

Men för vanliga konsumenter kan det vara svårt och kostsamt att använda flera tjänster samtidigt. Undersökningen visar att multi-homing är förhållandevis utbrett, både bland företagsanvändare och kunder. Detta gäller dock inte för appbutikerna och abonnemangstjänsterna, där konsumenter typiskt använder endast en plattform.

– Som konsument vill man gärna att det ska vara enkelt och billigt att använda digitala tjänster, marknadsplatser och abonnemang, och därför tenderar vissa att hålla sig till en plattform trots att det finns flera att välja mellan. Plattformsföretagen är självklart måna om att kunderna ska välja just deras plattform och stanna där, säger Katharina Voss.

På marknader där det finns möjlighet till multi-homing kan det finnas risk för att plattformar försöker låsa in kunderna eller företagsanvändarna hos sig, och försöker hitta strategier och metoder som främjar det.

Plattformars förmedlingsmakt

När kunder bara använder en enda plattform, och av olika anledningar inte byter mellan olika plattformar, blir det svårare för företagsanvändarna att nå kundgrupper som finns på en specifik plattform. Det bidrar i sin tur till att plattformen kan få en stark ställning som förmedlare mellan företagsanvändare och kunder.

När plattformar har en stark förmedlingsmakt ger det möjlighet att diktera affärsvillkoren för de företag som distribuerar via plattformen, vilket kan vara problematiskt exempelvis i de situationer där plattformen också konkurrerar med sina företagsanvändare.

– Digitaliseringen innebär att plattformar har blivit en allt viktigare inkomstkälla för många företag. Samtidigt upplever företagsanvändare som anser sig ha få alternativ till plattformarna att de blir marginaliserade och försvagade, säger David Nordström.

Tillgång till värdefull kunddata

Att känna till kundernas beteenden och preferenser har länge varit en viktig del i många företags verksamhet, och digitaliseringen möjliggör insamling av kunddata i större skala och på nya sätt. Men om plattformarna begränsar tillgången till värdefull kunddata kan det få negativa effekter för företagsanvändarna, och i förlängningen för konsumenterna. Digitala plattformar på samtliga marknader i undersökningen samlar in kunddata.

– Tillgång till kunddata har betydelse för att kunna utveckla och förbättra tjänster, men i vår undersökning ser vi inga tydliga tecken på att någon av de inkluderade marknaderna kännetecknas av särskilt starka datadrivna konkurrensfördelar. Däremot ser vi att det skett en förskjutning av datainsamling och ägande från företagsanvändarna till plattformarna, vilket skapat spänningar, säger David Nordström.

Arbetet framåt

Konkurrensreglerna kan tillämpas på nya beteenden och marknadsförhållanden, och många av de potentiella konkurrensproblem som vi har identifierat på digitala plattformsmarknader skulle kunna åtgärdas genom tillsyn. Samtidigt har konkurrensreglerna också begränsningar som innebär att vissa konkurrensproblem inte, eller inte effektivt, kan åtgärdas med stöd av konkurrensreglerna.

Under arbetet med undersökningen har det kommit flera viktiga initiativ och förslag på EU-nivå som rör konkurrens på digitala plattformsmarknader. Ett konkret lagstiftningsförslag är Digital Markets Act (DMA).

– En slutsats i vår undersökning är att det finns anledning att även på svensk nivå se över hur reglerna som är ämnade att säkerställa väl fungerande konkurrens ska utformas, säger Katharina Voss.

Ett sådant arbete bör initieras för att säkerställa att marknaderna i Sverige ges de bästa förutsättningarna att präglas av effektiv konkurrens med högre kvalitet, lägre priser, ökad innovation, tillväxt och konkurrenskraft som följd.

Relaterad information

Senast uppdaterad: