Energimarknaden – konkurrens i kristider

Även om Sverige bara använder naturgas på marginalen jämfört med många andra europeiska länder så påverkar ett högre naturgaspris ändå svenska elpriser. Det beror på att elpriset för varje timme bestäms av det dyraste avropade budet på elbörsen (så kallad marginalprissättning). Om efterfrågan är hög, eller billig elproduktion faller bort på grund av väderförhållanden eller underhåll, blir dyrare kraftslag prisbildande. Under 2022 drabbades också ovanligt många kärnkraftverk i bland andra Sverige, Frankrike och Belgien av oförutsedda underhållsbehov. Det är framför allt de direkta orsakerna till höjda elpriser som avhandlas i denna analys.

Länderna i Europa har knutit ihop sina elnät och skapat en europeisk energimarknad, vilket minskat enskilda länders behov på överkapacitet och lett till en större samvariation i olika länders elpriser. Elpriserna för hushållen är höga i många länder i Europa. De svenska elpriserna för elintensiva företag har i ett historiskt perspektiv varit låga relativt många av Sveriges konkurrentländer.

Högre energipriser har bidragit till en kraftig uppgång i inflationen (KPIF) i Sverige. I januari 2023 uppmättes inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) till 9,3 procent, månadsförändringen från december 2022 till januari 2023 var minus 1,3 procent. Månadsförändringen har främst påverkats av sjunkande elpriser.

Energipriser ingår i konsumentprisindex (KPI) som visar hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. En högre ökningstakt i energipriserna har en direkt effekt på KPIF-inflationen. Prisökningar på energi har dessutom indirekta effekter på KPIF genom företag som tvingas höja sina priser till följd av ökade energikostnader. En osäkerhetsfaktor för inflationens fortsatta utveckling är därför hur energipriserna utvecklas. En särskilt stark koppling finns mellan el- och livsmedelspriserna eftersom högre energi- och elpriser påverkar den totala utgiftsposten för jordbrukare och livsmedelsindustrin som måste kompensera sig genom att höja livsmedelspriserna. Det är dock oklart med hur mycket de höga energipriserna påverkar företagens kostnader och därmed i vilken utsträckning andra priser höjs. En annan indirekt effekt av höga elpriser är att eldrivna värmepumpar blivit mindre lönsamma och den alternativa uppvärmningskällan fjärrvärme kan bli något mer efterfrågad om elpriserna förblir varaktigt högre. Det förutsätter dock att priset på fjärrvärme är konkurrenskraftigt jämfört med andra uppvärmningskällor.

Energi, och i synnerhet el, är en viktig insatsvara för många företag i både produktion och distribution. Alla företag har dock inte möjlighet att fullt ut föra över kostnadsökningarna till sina kunder. De höga elpriserna hotar i synnerhet företag med redan små marginaler. Det finns exempel på företag som tvingas stänga ned delar av sin verksamhet eller som i stället förlägger sin produktion till natten när elpriset generellt är lägre och belastningen på elnätet blir lägre.

Risken för att en effektbrist uppstår vintertid har också ökat vilket kan innebära en temporär frånkoppling från elnätet för vissa verksamheter. Även mycket korta strömavbrott kan medföra betydande kostnader för en del företag.

Stigande energipriser har lett till ansträngd ekonomi för många hushåll särskilt i småhus, med elräkningar på tusentals kronor mer i månaden. Hushållen kan i olika utsträckning reagera genom att se över sina elavtal och minska samt, om möjligt, styra om sin elförbrukning till tider på dygnet när elpriset är lägre. De som är minst flexibla drabbas hårdast.

På temasidan konkurrens och upphandling i kristider har vi samlat information och kunskap inom området.