Konkurrensen från offentliga aktörer på marknaden för hemmaladdning

Elektrifieringen av fordonsflottan pågår. I december 2024 utgjorde elbilar och laddhybrider 13 procent av den totala fordonsflottan och 57 procent av andelen nyregistrerade personbilar under hela 2024. Tillgång till publik laddning vid offentliga platser är viktig men merparten av laddningen sker vid icke-publika laddningspunkter, exempelvis hemma eller på arbetsplatsen. Att det finns en fungerande marknad för hemmaladdning är därför av stor betydelse.

Den här studien är en beskrivning av hur offentligt ägda energibolag har agerat på marknaden för hemmaladdning. Med offentligt ägda bolag avses bolag där staten äger någon del, alternativt där en eller flera kommuner är majoritetsägare. I studien undersöker Konkurrensverket hur de offentligt ägda energibolagen har agerat och vilka drivkrafter de har haft för att träda in på marknaden. Vi analyserar särskilt hur de kommunalt ägda energibolagen har påverkat marknaden genom att studera indikatorer som rör marknadsandelar, antal installerade laddningspunkter, prissättning och antal installatörer. För att renodla analysen av verksamheternas påverkan på konkurrensen på lokala marknader avgränsar vi bort energibolag med statligt ägande. Därför är det en skillnad mellan kategorierna offentligt respektive kommunalt ägda energibolag i rapporten, där den första inkluderar energibolag med statligt ägande.

Studien baseras på information som Konkurrensverket har inhämtat genom ålägganden till 164 energibolag, varav 122 är offentligt ägda. Det är framför allt energibolagen som står för den offentliga säljverksamheten på marknaden även om det också förekommer att andra typer av offentligt ägda aktörer installerar laddinfrastruktur. Gruppen energibolag består av företag med en eller flera verksamheter inom elhandel, eldistribution (elnät) och elproduktion. Analysen av påverkan på konkurrensen bygger på data inhämtad från Skatteverket (skattereduktionen för grön teknik) och från Naturvårdsverket (Ladda bilen-stödet). Data om behöriga elinstallationsföretag har inhämtats från Elsäkerhetsverket.

Många olika typer av aktörer är aktiva på marknaden för hemmaladdning. För att få genomföra installationer krävs att företagen har rätt behörighet registrerad för elinstallationer hos Elsäkerhetsverket. Försäljningen av installationer av laddningspunkter sker genom vitt skilda kanaler. Det kan vara fråga om elinstallatörer, renodlade elbilsladdningsaktörer och aktörer som expanderar från andra branscher, exempelvis energibolag, bilhandlare och byggvaruhandel. Marknaden är också föränderlig vad gäller aktörer som träder in, ut och konsolideras.

Konkurrensverkets bedömning är att marknaden för hemmaladdning består av två delmarknader med olika kundgrupper. Den ena delmarknaden omfattar enskilda konsumenter och den andra består av företag och organisationer. De två kundgrupperna är målgrupper för separata statliga styrmedel – skattereduktionen för grön teknik för enskilda konsumenter och Ladda bilen-stödet för företag och organisationer. Grupperna skiljer sig åt i fråga om antalet laddningspunkter per kund och installationernas omfattning. I viss mån påverkar de statliga styrmedlen hur delmarknaderna definieras, med tanke på att ”enklare installationer” kan förekomma på båda delmarknaderna. Styrmedlens utformning påverkar också utvecklingen av delmarknaderna, exempelvis genom att installationstjänsten kopplas samman med inköpet av laddningsinfrastruktur på delmarknaden riktad till enskilda konsumenter. Vidare är det vår bedömning att marknaden framför allt är lokal, med utgångspunkt i att priset varierar och att installationen är en platsbunden tjänst som tillhandahålls lokalt. För denna studie definierar vi de lokala marknaderna som Sveriges 290 kommuner.

Konkurrensverkets samlade bedömning är att offentligt ägda energibolag i huvudsak har agerat som privatägda energibolag. Vi kan konstatera att en högre andel offentligt ägda energibolag har varit aktiva på marknaden för hemmaladdning, jämfört med privatägda energibolag. Under hösten 2023 var knappt hälften av de offentligt ägda energibolagen (59 av 122) aktiva på marknaden för hemmaladdning. När det gäller de privatägda energibolagen var det en lägre andel som var aktiva på marknaden för hemmaladdning (13 av 42). Sedan dess bedömer verket att upp till en femtedel av de offentligt ägda energibolagen lämnat marknaden. När det gäller de vanligaste drivkrafterna till att träda in på marknaden för hemmaladdning framträder inga större skillnader mellan offentligt och privat ägda energibolag. Konkurrensverkets analyser visar vidare att de få energibolag som agerar nationellt, oavsett ägande, har verksamhet med stor geografisk spridning. Analyserna visar heller inga väsentliga skillnader i prissättning mellan offentligt och privat ägda energibolag som befinner sig på samma lokala marknad.

Offentligt ägda energibolag har under 2021–2022 varit aktiva i 218 kommuner, men i varierande omfattning. I majoriteten av kommunerna står de offentligt ägda energibolagen för en låg andel av de totala installationerna, medan marknadsandelarna är högre i ett mindre antal kommuner. I vissa kommuner överstiger de kommunalt ägda energibolagens marknadsandelar 50 procent, med en tillräckligt stor kundbas (efterfrågan) för att marknadsandelarna ska bli rättvisande.

Marknaden för hemmaladdning är ung och föränderlig, och konkurrensen mellan aktörerna är under utveckling. Av den anledningen är det viktigt att tidigt identifiera förekomsten av eventuella konkurrensproblem och uppmärksamma effekterna av offentlig säljverksamhet. I följande avsnitt redovisar vi ett antal slutsatser och förslag som enligt vår bedömning skulle främja marknadens funktion, och förutsättningarna för en effektiv konkurrens.

För att undersöka hur offentlig säljverksamhet har påverkat de lokala marknaderna har vi främst analyserat de kommunalt ägda energibolagen. Vägvalet att exkludera de statligt ägda energibolagen vid analys av de lokala marknaderna renodlar analysen eftersom de kommunalt ägda energibolagen haft en större närvaro i de kommuner där de varit aktiva, och där det samtidigt har funnits en relativt större efterfrågan. Analysen visar att i de flesta fall har kommunalt ägda energibolag en mycket begränsad närvaro på de lokala marknaderna, men undersökningen visar också att det finns vissa bolag som har varit mycket aktiva på lokala marknader för hemmaladdning. Dessa bolag har främst agerat i sina hemkommuner, där de har sin huvudsakliga verksamhet som energibolag.

Det finns ingen indikation på att kundernas efterfrågan på installationer av laddningspunkter inte tillgodoses på marknaden för hemmaladdning av privata aktörer. Det finns behöriga installatörer i näst intill alla landets kommuner. Sammantaget fanns över 11 000 registrerade elinstallationsföretag i augusti 2024, även om inte alla utför installationer av laddningspunkter. Dessutom har branschbedömningar visat att det fanns mer ledig kapacitet under 2023–2024 till skillnad från perioden 2021–2022 då både efterfrågan var hög och det rådde brist på personal med rätt kompetens.

De offentligt ägda energibolagen har varit aktiva i ungefär 75 procent av landets kommuner och svarat för cirka 5 procent av alla installationer på marknaden för hemmaladdning. Runt 95 procent av installationerna har således genomförts av privata aktörer. Ungefär en femtedel av de kommunalt ägda energibolagen har nu lämnat marknaden, vilket indikerar att det funnits anledningar för dem att omvärdera sin roll på marknaden. Även i kommuner där kommunalt ägda energibolag stått för en större andel av installationerna (över 25 upp till 80 procent) finns det aktiva privata aktörer.

Slutsatsen är att det finns ett begränsat behov av kommunalt ägda energibolag som installerar laddningspunkter. Det utesluter inte att det kan finnas lokala förhållanden som motiverar eller har motiverat en närvaro av kommunalt ägda energibolag. Närvaron riskerar dock att hämma utvecklingen av konkurrensen på marknaden.

Varje ny installation som en kund efterfrågar kan innebära en affärsmöjlighet för en installatör. De installatörer som är eller vill bli aktiva på den lokala marknaden kan stärka sitt varumärke och få ökad erfarenhet av att installera laddinfrastruktur. Företag som har en historisk närvaro på marknaden kan dock ha fördel av detta för att vinna nya affärer.

Våra analyser visar att antalet nyregistrerade elinstallatörer varit färre per invånare i kommuner där kommunalt ägda energibolag varit närvarande på marknaden jämfört med resterande kommuner. Det finns däremot inga skillnader i det totala antalet installatörer per invånare mellan kommuner som har närvaro av kommunalt ägda energibolag och kommuner som saknar närvaro av kommunalt ägda energibolag. Vi bedömer därför att inträdet och utträdet av elinstallatörer kan påverkas av närvaron av kommunalt ägda energibolag på marknaden för hemmaladdning. Ett lågt inträde av nya aktörer kan på sikt påverka konkurrensen på marknaden negativt. Det är viktigt att kommunalt ägda energibolag inte agerar konkurrenshämmande eftersom det också kan få negativa effekter på fler marknader än den för hemmaladdning.

Majoriteten av företagen som är aktiva på marknaden för hemmaladdning är små, sett till omsättning och antal anställda, och tillhör andra branscher än energibolag. Det innebär att energibolag inte är en typisk aktör på marknaden för hemmaladdning. Det gäller både i fråga om branschtillhörighet – där de utgör en av de minsta kategorierna – och i fråga om storlek, eftersom energibolag vanligtvis är stora sett till omsättning och antal anställda.

Att relativt sett större bolag från energisektorn går in på marknaden för hemmaladdning, där det finns andra mindre aktörer, kan påverka antalet företag på marknaden. Större bolag kan ha stordriftsfördelar eller historiska fördelar som ger ett annat utgångsläge. Exempelvis kan företag från energisektorn dra nytta av ett tidigare uppbyggt förtroendekapital, och erbjuda installation av laddningspunkter till sin befintliga kundkrets.

De flesta energibolagen på marknaden för hemmaladdning är kommunalt ägda. Det finns därför en risk att privata bolag hemmahörande i andra branscher hålls tillbaka eller att drivkrafterna att träda in på marknaden minskar om kommunalt ägda energibolag är aktiva på marknaden. Denna risk för negativa effekter kan antas gälla även för andra elinstallationer som kommunalt ägda energibolag utför, av exempelvis solceller. Vi kan konstatera att minst 30 procent av de kommunalt ägda energibolagen även säljer och installerar solceller.

Offentliga aktörer har en annan riskprofil än privata aktörer genom att de har säkrare finansiering. De löper näst intill ingen risk att gå i konkurs, och har tillgång till resurser i befintlig verksamhet som de kan använda för att expandera. De kan därmed ta större risker och på så sätt få en fördel. Att befintliga resurser och kapacitet kan användas för en ny affärsmöjlighet och verksamhetsgren bör inte underskattas när kostnaderna beräknas. Exempelvis kan personal, lokaler, likviditet och lagerutrymme möjliggöra större inköp med avsättning för varorna över en längre tidshorisont. Om kostnaderna underskattas kan det riskera att leda till att priset på den sålda varan sätts för lågt och att privata aktörer trängs undan.

Av energibolagens svar på Konkurrensverkets åläggande framgår att det finns vissa skillnader mellan offentliga och privata energibolag i fråga om vilka kostnader som ligger till grund för prissättningen. Offentligt ägda energibolag tar exempelvis i lägre utsträckning med kostnader för lokaler och personal. Det här behöver dock ses sammantaget med att offentligt ägda energibolag i högre utsträckning använder underentreprenörer, vilket kan vara positivt för att inte tränga undan privata installatörer på marknaden för hemmaladdning. Som underentreprenörer till offentligt ägda energibolag tillfaller dock en mindre del av affären de privata företagen på de lokala marknaderna.

Konkurrensverket anser att respektive kommun bör utvärdera sina bolags säljverksamhet på marknaden för hemmaladdning för att säkerställa att den på ett positivt sätt bidrar till allmännyttiga mål och inte hämmar konkurrensen.

Den lokala påverkan på konkurrensen behöver uppmärksammas för att inte privata företags möjligheter att bidra till marknadens utveckling ska riskera att hämmas. Konkurrensverket har tidigare förordat att kommuner ska ha en policy för sin näringsverksamhet. Behovet av detta blir tydligt efter denna studie av marknaden för hemmaladdning. I och med att verksamheter och marknadsförhållanden ändras över tid bör dessa utvärderas löpande. Viktiga syften är att omhänderta klagomål från konkurrerande privata aktörer och genomföra analyser av de långsiktiga konkurrenseffekterna av pågående, expanderade och nystartade verksamheter. Konkurrensverket betonar också behovet av konkurrensneutralt agerande med riktlinjer för att den offentliga säljverksamheten bedrivs på affärsmässig grund och särredovisas.

I de flesta kommuner har de kommunala energibolagen haft relativt låga marknadsandelar, men vår studie visar att det finns exempel på lokala marknader där de kommunalt ägda energibolagen haft höga till mycket höga marknadsandelar. Det handlar om cirka 12–18 kommuner där marknadsandelen varit över 25 upp till 80 procent. Marknadsandelarna har till övervägande del minskat lokalt över tid. På delmarknaden riktad till enskilda konsumenter kan vi ändå konstatera att höga marknadsandelar och ett högre antal installerade laddningspunkter sammanfaller med lägre prissättning. När dessa faktorer sammanfaller finns det risk för att priser är satta på ett sätt som kan försvåra för konkurrenter att agera på marknaden. Även om det inte är ett utbrett fenomen riskerar agerandet att snedvrida konkurrensen på ett inte obetydligt antal berörda lokala marknader.

Vi kan också konstatera att de kommuner som har eget energibolag med marknadsandelar på minst 25 procent i hög grad sammanfaller med kommuner där vi i tidigare studier sett indikationer på att de gynnar den egna säljverksamheten i fråga om markupplåtelse. Det finns således även risk för konkurrenssnedvridning på flera angränsande lokala marknader av den kommunala säljverksamheten.

Den sammanvägda slutsatsen är att det finns indikationer på att kommunalt ägda energibolag påverkar konkurrensen negativt på vissa lokala marknader. Tre olika aspekter av detta redovisas i det följande.

Kommunalt ägda energibolag ska agera affärsmässigt och deras förutsättningar skiljer sig från fall till fall. Utifrån våra analyser ser vi dock att det finns en risk att vissa kommunalt ägda energibolag tillämpar en lägre prissättning som kan störa konkurrensen. De höga marknadsandelarna på delmarknaden riktad till enskilda konsumenter som kommunalt ägda energibolag har haft i vissa kommuner sticker ut. Det genomsnittliga priset i de sju kommuner där kommunalt ägda energibolag haft minst 50 procents marknadsandel har varit lägre jämfört med resterande kommuner. Eftersom kunders val av installatör påverkas av prissättningen, kan höga marknadsandelar vara ett resultat av att kommunalt ägda energibolag i dessa kommuner prissätter lägre än sina konkurrenter. Varken höga marknadsandelar eller lågt pris behöver i sig vara problematiskt, men flera olika indikationer samlat kan vara tecken på en underliggande problematik.

På delmarknaden riktad till företag och organisationer är risken för avvikande lägre prissättning inte lika överhängande. Risken är lägre eftersom kommunalt ägda energibolag i genomsnitt har prissatt högre än andra privatägda bolag på den delmarknaden och det är bolagen med relativt sett lägre marknadsandelar som sticker ut.

Något som i vissa fall ytterligare sänker priserna, men som inte syns i data över prissättningen, är indirekta rabatter och paketering av tjänster och produkter. Sett till hela marknaden för hemmaladdning används rabatter och paketering i begränsad omfattning av både offentligt och privat ägda energibolag. Men i de fall rabatter och paketering förekommer får de en direkt påverkan på prissättningen. De rabatter som främst energibolag kan tillhandahålla erbjuds av flera av de kommunalt ägda energibolagen som haft över 25 procents marknadsandel på de båda delmarknaderna. Sett till marknaden i övrigt har inte aktörer utanför energisektorn möjlighet att paketera sina erbjudanden med erbjudanden om exempelvis sänkta elkostnader. Rabatter och paketering gör det svårare att följa prissättningen och svårare för aktörerna själva att säkerställa att det inte förekommer lägre prissättning i den egna verksamheten som kan störa konkurrensen.

Kommunalt ägda energibolag bör undvika användningen av indirekta rabatter och paketering av tjänster. Att knyta erbjudanden inom elförsäljning till installationen av laddningspunkter är ett agerande som leder till mindre transparenta priser. Det är endast energibolag, eller företag som samarbetar med energibolag, som kan erbjuda paketering kopplat till elförsäljning, vilket riskerar att snedvrida konkurrensen i relation till andra installatörer på marknaden. Offentlig säljverksamhet ska inte verka på ett sätt som kan skada drivkrafterna till konkurrens och få till följd att privata alternativ hålls tillbaka eller inte träder in på marknaden. Därför ska lägre prissättning som kan störa konkurrensen undvikas, även om det sker genom paketering. I analysen har vi riktat in oss på hur de kommunalt ägda energibolagen påverkar de lokala marknaderna, men slutsatsen riktar sig även till statligt ägda energibolags säljverksamhet på marknaden för hemmaladdning.

Bilaga 1–8 till Konkurrensen från offentliga aktörer på marknaden för hemmaladdning (rapport 2025:2)