Frivillig reglering av prissättning – exemplet svensk fjärrvärme

Prisökningarna på svensk fjärrvärme under senare år har gett upphov till diskussion och kritik, främst från användarsidan. Branschens eget prisregleringsorgan Prisdialogen har agerat och för första gången uteslutit ett medlemsföretag ur systemet och värmeanvändarnas organisationer efterfrågar agerande från myndigheter och politiker. Det är tydligt att frågan om prissättning på fjärrvärme är högaktuell. I den här studien blickar vi bakåt och analyserar fallet svensk fjärrvärme och frivillig prisreglering under två viktiga tidsperioder i den svenska fjärrvärmehistorien.

Den första perioden är 1950 till 1973 då fjärrvärme etablerades i flera större svenska städer och prisregleringsfrågan aktualiserades i samband med att fjärrvärme som för tiden var ett nytt system utmanade existerande byggnadsuppvärmningssystem. Den andra perioden som undersöks är perioden 1990 till 2012 då elmarknaden i Sverige avreglerades och fjärrvärme förväntades drivas affärsmässigt.

Syftet med studien är att undersöka hur prissättning av fjärrvärme har hanterats av fjärrvärmebranschen under dessa två perioder. Svenska fjärrvärmesystem är exempel på naturliga monopol. Standard för marknader som är naturliga monopol har generellt varit att reglera prissättningen, främst genom statliga tvingande interventioner. I praktiken har det dock även förekommit och förekommer frivillig reglering, och denna typ av frivilligt reglerade marknader är både vanliga och viktiga, med arbetsmarknaden och hyresmarknaden som tydliga exempel.

I studien har en större mängd arkivmaterial använts för de branschorganisationer som företrätt fjärrvärmebranschen genom historien. Detta material finns arkiverat hos Centrum för Näringslivshistoria (CfN). Det handlar främst om protokoll från branschorganisationerna och organet som kallas Värmemarknadskommittén samt några volymer med olika handlingar som explicit handlar om pris och taxefrågor inom fjärrvärmesektorn. Analysen visar att det är tydligt att prisfrågan har varit närvarande ända sedan fjärrvärmen etablerades i Sverige. 1950-talets utbyggnader av de första fjärrvärmesystemen innebar förutsättningar som var väsentligen skilda från motsvarande förutsättningar runt millennieskiftet 2000, och så även från dagens läge. Den svenska fjärrvärmebranschen har tagit en tydlig ledarroll i frågan om prisreglering och särskilt frivillig sådan genom båda de två studerade tids-perioderna. Under båda perioderna har oreglerad prissättning på fjärrvärme förekommit och väckt reaktioner från användare, särskilt tydligt var detta runt år 2000. Försök att reglera priser med ökad konkurrens på värmemarknaden (via substitut och tredjepartstillträde) har visat sig otillräckliga. Frivillig prisreglering har i stället återkommande varit en naturlig och prioriterad lösning för värmemarknadens parter.

Vi ser tydliga likheter i dagens situation med förutsättningarna främst runt millennieskiftet. Det tycks motiverat att diskutera att ytterligare stärka den frivilliga prisregleringen till exempel inom det etablerade systemet Prisdialogen så att den till exempel inkluderar en skälighetsprövning av prisnivån.