Omsättningsberäkningar i fokus på EU-möte om otillbörliga handelsmetoder

För att kunna diskutera frågan närmare hade EU-kommissionen som förberedelse inför mötet skickat ut en enkät till medlemsländernas tillsynsmyndigheter. Myndigheterna fick bland annat svara på om de använder sig av UTP-direktivets trappmodell i de nationella implementeringarna, vilket Sverige inte gör. Myndigheterna fick också svara på om de utfärdat vägledning kring SME-definitionerna och dess påverkan på hur ett företags omsättning beräknas, eller om de på annat sätt tagit fram verktyg som möjliggör för intressenter att beräkna sin omsättning. Direktivet innehåller inte begreppen mikro-, små och medelstora bolag utan är i stället utformad utifrån den omsättning som företaget har. Omsättning är dock en parameter som används för kategorisera företagen enligt SME-definitionen.

SME-definitionen följer av Kommissionens rekommendation om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag. Vilken kategori ett företag tillhör avgörs bland annat av faktorer som antal anställda, årsomsättning och balansräkningens storlek. Beräkningarna kan dock försvåras av ett företags förhållande till andra företag, exempelvis korsägande eller koncerngemenskap. I dessa fall kan även de andra företagens resurser räknas till det förstnämnda företaget.

Den generella bilden hos de tillsynsmyndigheter som delade med sig av sina erfarenheter är att det finns flera problem med användningen av den metod för beräkning av omsättning som följer av SME-definitionen. Metoden försvårar bland annat utredningsarbetet för myndigheterna eftersom den medför merarbete i form av att kartlägga olika bolagsstrukturer för att avgöra den grundläggande frågan om tillämplighet snarare än att utreda om en överträdelse av regelverket har skett.

SME-definitionen hänvisar, utöver publik data i årsredovisningar, till förhållanden såsom aktieägaravtal och föreskrifter i bolagsordningar. Om ett företag är del av en multinationell koncern kan det skapa problem eftersom uppgifter behöver hämtas in från andra länder. En del tillsynsmyndigheter har därför valt att förenkla utredningsarbetet genom att möjliggöra för företag att intyga sin status som SME-företag eller beakta att företaget är registrerat som ett sådant. En tillsynsmyndighet hade upphandlat en extern revisionsbyrå att bistå myndigheten med omsättningsberäkningar.

En utmaning som lyftes var att beräkning av omsättning genom SME-definitionen kan försvåra för aktörer i livsmedelskedjan att själva avgöra vilka rättigheter de har i förhållande till varandra. Små företag saknar ofta resurser att genomföra beräkningarna på ett korrekt sätt. Metodens komplexitet kan göra det svårtillämpat även för större företag. Det finns också en eftersläpning i fråga om publiceringen av årsredovisningar och annan relevant affärsdata vilket kan bidra till förvirring.

Frågan om omsättningsberäkningar får större betydelse i länder där trappmodellen används. Det beror på att leverantörers rättigheter är beroende av deras omsättning i förhållande till köparen. I andra länder, exempelvis Sverige, räcker det med att avgöra om köparen överskrider omsättningströskeln. Under mötet lyftes även aspekten att alla medlemsländer inte har lika lätt att inhämta relevanta uppgifter eftersom det finns olika nationella regler kring offentlighet i fråga om ekonomiska uppgifter.

UTP-direktivet

Kommissionens rekommendation om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag

Användarhandledning om definitionen av SMF-företag