Trappmodellen – ett sätt att mäta parters förhandlingsstyrka

UTP-direktivet är ett minimidirektiv vilket betyder att medlemsländerna har möjlighet att göra vissa avsteg från den ordning som följer av direktivet. Direktivet lägger stor vikt vid köpares och leverantörers relativa förhandlingsstyrka och använder sig av parternas årsomsättning som ett mått på maktbalansen mellan parterna.

Trappmodellen innebär att en leverantör får rättigheter gentemot en köpare som befinner sig på ett högre omsättningsintervall, det vill säga ett ovanliggande trappsteg. Direktivets modell ser ut enligt följande:

• leverantörer med en omsättning upp till och med 2 miljoner euro skyddas i förhållande till köpare vars omsättning överstiger 2 miljoner euro,
• leverantörer som har en omsättning över 2 miljoner euro men högst 10 miljoner euro skyddas i förhållande till köpare vars omsättning överstiger 10 miljoner euro,
• leverantörer som har en omsättning över 10 miljoner euro men högst 50 miljoner euro skyddas i förhållande till köpare vars omsättning överstiger 50 miljoner euro,
• leverantörer som har en omsättning över 50 miljoner euro men högst 150 miljoner euro skyddas i förhållande till köpare vars omsättning överstiger 150 miljoner euro,
• leverantörer som har en omsättning över 150 miljoner euro men högst 350 miljoner euro skyddas i förhållande till köpare vars omsättning överstiger 350 miljoner euro.

Om en leverantör säljer jordbruks- eller livsmedelsprodukter till det offentliga gäller inte trappmodellen. Där skyddas i stället alla leverantörer med en omsättning som inte överstiger 350 miljoner euro.

Enligt den svenska lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter (LOH) skyddas alla leverantörer givet att deras köpares omsättning överstiger 2 miljoner euro per år eller att köparen annars är en offentlig aktör, till exempel en myndighet eller kommun. Att den svenska lagstiftaren valde att inte införa trappmodellen i Sverige berodde bland annat på att man ansåg att det skulle bli en onödig administrativ börda utan för den skulle ge eftersträvade resultat. Flera av de nordiska ländernas UTP-lagstiftningar är utformade på ett liknande sätt som i Sverige, det vill säga att de inte använder sig av trappmodellen även om de på olika sätt förhåller sig till vissa av de gränsvärden som följer av trappmodellen.

Irland, Tyskland och Polen är tre länder som valt att utgå från trappmodellen i sina lagstiftningar. Irland har till skillnad från de två andra valt att använda sig av direktivets modell utan att göra några justeringar.

Tyskland utgår från trappmodellen men har utvidgat tillämpningsområdet vad gäller leverantörer i vissa sektorer. Fram till och med början av 2025 gäller att leverantörer med en omsättning över 350 miljoner euro inom bland annat produktkategorierna mjölk, kött, och frukt och grönt täcks av regelverket. Undantaget har dock vissa särskilda begränsningar vad gäller leverantörens storlek i förhållande till köparen. Leverantörens omsättning får inte överstiga 20 % av köparens omsättning och det finns ett tak på 4 miljarder euro.

Polens lagstiftning skiljer sig från Irlands och Tysklands på några viktiga punkter. Till skillnad från UTP-direktivet innehåller den polska lagstiftningen, utöver direktivets förbud, en generalklausul som tar sikte på en parts otillbörliga utnyttjande av sin marknadsmakt. I lagen benämns detta som en parts utnyttjande av sitt kontraktuella överläge. Lagen skyddar även köpare och använder sig av trappmodellen för att skapa en presumtion – en rättslig utgångspunkt – för när en sådan obalans mellan parterna föreligger som i sin tur leder till att en part kan utnyttja sitt kontraktuella överläge. UTP-direktivets förbud, som endast avser köpares bruk av otillbörliga handelsmetoder, har införlivats i den polska lagstiftningen som en slags detaljreglering av det generella förbudet mot otillbörliga eller oskäliga ageranden.

Konkurrensverket har i våra kontakter med tillsynsmyndigheter i de andra EU-länderna och marknadsaktörer fått vissa synpunkter på tillämpningen av trappmodellen. Det som förts fram är bland annat att det för köpare är mer administrativt tungt att hålla reda på sina leverantörers årsomsättning. En annan synpunkt som förts fram är att den svenska modellen är mer konkurrensneutral mellan aktörerna i samma marknadsled genom att samtliga aktörer får förhandla om samma parametrar.

Unfair Trading Practices Enforcement Authority (Irland)
Office of Competition and Consumer Protection, UOKiK (Polen)
Inofficiell engelsk översättning av Polens UTP-lagstiftning