Ny rapport identifierar risker för korruption i offentlig upphandling

Catrin Karlsson Westergren är jur. doktor i konkurrensrätt. Hon har på uppdrag av Konkurrensverket genomfört en undersökning som har resulterat i forskningsrapporten Korruptionsdomar och offentlig upphandling. I rapporten gör hon en genomgång av de korruptionsdomar som har förekommit sedan 2007. Syftet är att undersöka hur många av domarna som rör upphandlingssituationer, peka på faktorer som kan indikera korruption och som kan användas i tillsynen.

Av studien framgår att 18 procent av alla mutbrott under den undersökta perioden har koppling till offentlig upphandling.

– Hur stort mörkertalet är till följd av återhållsamhet att anmäla vet vi inte. Men det som är viktigt i rapporten är de faktorer som lyfts fram och som kan tjäna som indikationer på korruption. De kan användas i arbetet med tillsyn av upphandlingsrätten, som ett instrument att bekämpa korruption. Underlaget kan ge förståelse för när det förekommer korruption i offentlig upphandling, säger Catrin Karlsson Westergren.

I undersökningen har hon, förutom att titta på hur vanligt det är att korruptionsdomar rör offentlig upphandling, även undersökt när i processen det sker, och om vissa branscher och myndigheter är mer förekommande än andra i domarna. Uppdraget var också att titta på om det går att identifiera om vissa tjänstebefattningar är mer involverade i korruptionsdomar än andra.

– Min undersökning visar att byggbranschen är överrepresenterad. Där är studien i samklang med andra undersökningar som också visar att bygg- och hantverkartjänster oftare än andra branscher förekommer i korruptionssammanhang, säger hon.

Någon koppling mellan korruption och särskilda tjänstebefattningar framgår inte av det studerade underlaget. Här verkar det inte finnas något samband.

– Däremot är det viktigt att känna till att närhet mellan personer kan spela roll. Givaren och mottagaren av en muta sitter ofta på samma möten, de har täta muntliga kontakter och känner ofta varandra även om de inte umgås. Det oegentliga beteendet sker oftast medan avtalsrelationen pågår.

Av undersökningen framgår också att i de fall mutan består av varor eller tjänster till en offentlig tjänsteman är det oftast tjänstemannen själv som har tagit initiativet. Så ser det ut i 61 procent av fallen. Det kan till exempel handla om att få olika hantverkartjänster utförda för privat del. I de fall det handlar om inbjudningar till evenemang, middagar eller resor är det oftast leverantören som tar initiativet.

– Det är intressant att konstatera att det finns många samband mellan brottsbalken och upphandlingsrätten. I båda fallen handlar bedömningen om likabehandling, transparens och objektivitet. På så vis kan upphandlingsrätten och tillsynen av densamma vara ett verktyg i kampen mot korruption.

I rapporten listas ett antal faktorer som kan ge anledning att misstänka korruption. Dit hör upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader. Nära och upprepade kontakter mellan leverantören och köparen tillsammans med en pågående avtalsrelation hör till riskfaktorerna. I flera fall rör det sig om upphandlingar utförda av kommunal förvaltning eller kommunala bolag.

– Förhoppningen är att den här kunskapen ska leda till ökad förståelse för hur riskerna för korruption i offentlig upphandling ser ut. Att den kan vara ett stöd både i tillsynsarbetet och i det förebyggande arbetet, säger Catrin Karlsson Westergren.

Läs uppdragsforskningsrapporten Korruptionsdomar och offentlig upphandling