Kostnaderna för hyrpersonal inom vården fortsätter att öka

Rapporten är en uppföljning av en tidigare studie om hyrläkare i primärvården och marknaden för vårdbemanning, som Konkurrensverket genomförde 2015.

Varför valde Konkurrensverket att göra en uppföljning av rapporten?
– Regionernas kostnader för att hyra in vårdpersonal har ökat under många år, trots att regionerna haft som ambition att minska kostnaderna. Ramavtalen med bemanningsföretag har inte alltid fungerat bra och det har även gjorts otillåtna direktupphandlingar av hyrläkare.

Vad har hänt sedan den förra rapporten publicerades?
– Vi kan konstatera att en hel del har förändrats till det bättre när det gäller regionernas upphandlingar och avtalsuppföljning. Men behoven av att hyra in vårdpersonal har inte minskat, utan har i stället ökat. Behovet gäller i första hand läkare, men även sjuksköterskor hyrs numera in i allt större utsträckning. Många vårdcentraler, framför allt i glesbygd, har fortfarande svårigheter att bemanna sina vårdcentraler med läkare och har därför fortsatt stort behov av att hyra in personal.

Kostnaderna för hyrpersonal uppgick 2019 till 5,6 miljarder kronor.
Det är en ökning med cirka 1,6 miljarder kronor sedan 2015. Vad är förklaringen?
– Förklaringen är delvis strukturell. Få läkare väljer att specialisera sig inom allmänmedicin, vilket leder till att primärvården har svårt att rekrytera läkare. I Konkurrensverkets undersökning hänvisas det även till arbetsmiljörelaterade problem, bland annat hög arbetsbelastning. Det gör att regionerna har svårt att behålla personal och hänvisas till att anlita bemanningsföretag.

Vilka bemanningsföretag är stora på marknaden?
– Stora aktörer på marknaden är bland annat Dedicare, Läkarleasing, Klara, Scandinavia Nurse Partner och Vårdbemanning Sverige.

Av Konkurrensverkets rapport framgår även att de problem med rekrytering och behov av hyrpersonal som identifierades 2015, numera har spridit sig även till andra yrkesgrupper, framför allt sjuksköterskor.

Enligt Konkurrensverket har regionerna blivit bättre på att upphandla hyrpersonal och pressa kostnader mot bemanningsföretagen. Trots det, ökar den totala kostnaden för regionerna med drygt 1,6 miljarder kronor. Vad beror det på?
– Kostnaderna har ökat kraftigt för inhyrda sjuksköterskor, 2019 ökade kostnaden med 14 procent i regionerna jämfört med föregående år. Det finns en stor brist på sjuksköterskor och eftersom de får bra villkor hos bemanningsföretagen så väljer en del sjuksköterskor hellre en anställning på bemanningsföretag än hos regionen.

Finns det några regioner som har minskat sina kostnader för inhyrd personal?
– Under 2019 har bland annat Västra Götaland, Norrbotten och Örebro minskat sina kostnader för inhyrd personal.

På vilket sätt har regionerna förbättrat sitt upphandlingsarbete?
– 2015 gjorde regionerna ofta avropen från ramavtalen på enhetschefsnivå ute i verksamheterna men numera verkar i stort sett alla regioner ha centraliserat förfarandet och infört olika former av dispensförfaranden, genom att inrätta särskilda bemanningsenheter. Det innebär en kvalitetssäkring. Konkurrensverket anser att det är positivt med en mer central hantering av avropen, eftersom det bör innebära en mer konsekvent hantering av rutinerna och ge bättre förutsättningar för kontroll av kostnader och behov av bemanning. Det ger bättre förutsättningar för verksamheterna att planera sin personalförsörjning och ha en bättre framförhållning.

Har antalet direktupphandlingar minskat?
– Ja, regionerna gör inte längre onödiga direktupphandlingar som driver höga kostnader. Merparten av regionerna upphandlar numera på fast pris vilket även pressar kostnaderna. Detta föreslog Konkurrensverket i sin rapport redan 2015.

Konkurrensverket förespråkar en bättre avtalsuppföljning och en ökad nationell samordning för att komma tillrätta med problemen. Kan du utveckla det?
– Konkurrensverket menar att införandet av elektroniska avropssystem, som flera regioner planerar att införa, kommer att leda till bättre avtalsuppföljning. Elektroniska avropssystem ökar förutsättningar för kontroll, minskar risken för otillåtna direktupphandlingar och sannolikt även riskerna för korruption.

Vilka utmaningar ser du med en nationell samordning?
– Konkurrensverket ser flera utmaningar med nationell samordning. En utmaning är till exempel hur det är möjligt att säkra leveranssäkerhet i samtliga regioner. En annan kan vara att differentiera ersättningen beroende på om det rör sig om bemanning av en vårdcentral i glesbygd eller en operationssal på ett universitetssjukhus i en storstad.

Ett första steg har redan tagits mot en mer nationell samverkan i samband med coronapandemin. Exempelvis har Socialstyrelsen börjat genomföra nationella inköp av skyddsutrustning till personal i vården för regionernas och kommunernas räkning. Har du någon kommentar kring det?
– Det är för tidigt att utvärdera erfarenheterna från nationella inköpsprocesser då pandemin fortfarande pågår men vi kan konstatera att det visat sig vara möjligt att på mycket kort tid ställa om till nationella inköp med flera regioner och myndigheter i samverkan.

Ny rapport: Regioners upphandlingar av vårdpersonal

Rapport från 2015: Hyrläkare kostar landstingen mer än en miljard