Konkurrensverkets roll i tillämpningen av EU:s konkurrensregler

Det är välkänt för många att det finns konkurrensregler på EU-nivå som gäller parallellt med den svenska konkurrenslagen. I en rad uppmärksammade ärenden har  EU-kommissionen dömt företag, varav flera svenskägda, att betala mångmiljardbelopp i böter för brott mot EU:s konkurrensregler. Kommissionen är dock inte ensam behörig att tillämpa EU:s konkurrensregler utan delar behörigheten med Konkurrensverket och de 27 andra nationella konkurrensmyndigheterna.

När Konkurrensverket utreder ett förfarande som kan påverka handel mellan medlemsstaterna har vi en skyldighet att tillämpa EU:s konkurrensregler. Genom att ta ett gemensamt ansvar för konkurrenstillsynen kan vi på ett effektivt sätt komma åt fler konkurrensproblem och fatta fler beslut till nytta för konsumenterna inom EU. Av statistiken framgår att cirka 85 procent av de drygt 1 000 beslut som har fattats sedan 2004 har meddelats av Konkurrensverket och de andra nationella konkurrensmyndigheterna.  

För att samarbetet ska fungera på ett enhetligt sätt bildades ett europeiskt konkurrensnätverk 2004 med omfattande regler för samarbetet mellan kommissionen och de nationella myndigheterna. Detta formella samarbete är mycket högt prioriterat för Konkurrensverket. Det möjliggör för oss att utbyta information, hjälpa varandra att begära in information och assistera varandra vid gryningsräder. Det är ett mycket viktigt verktyg i vårt tillsynsarbete, till exempel när vi inhämtar information från företag i andra EU-länder.

Kommissionen utreder vanligtvis de ärenden som påverkar tre eller fler av EU:s medlemsstater. Även här har Konkurrensverket en viktig roll att bistå kommissionen i dess utredningar. Vid behov assisterar vi  kommissionen i arbetet med att genomföra en platsundersökning hos ett företag baserat i Sverige. Så gjorde vi, till exempel, när kommissionen inledde sin utredning av lastbilskartellen i januari 2011. I enlighet med rutinerna bistod flera av  Konkurrensverkets medarbetare kommissionen vid platsundersökningar  hos Volvo och Scania i Sverige. Utredningen, som kommissionen avslutade i september 2017, resulterade i ett beslut om sammanlagt 3,8 miljarder euro i böter, det största bötesbeloppet som hittills har dömts ut för en kartell. Scania har överklagat sin del av beslutet till EU-domstolen.

Liksom de övriga nationella konkurrensmyndigheterna deltar och medverkar Konkurrensverket i den beslutsprocess som gäller för de ärenden kommissionen handlägger. Innan kommissionen fattar beslut i ett ärende bjuder den in de nationella konkurrensmyndigheterna till en rådgivande kommitté under vilket den redogör för sina slutsatser. Konkurrensverket deltar i nästan samtliga möten som sker i rådgivande kommittén, numera oftast via videokonferens av miljö- och effektivitetsskäl.

Genom att ta del av kommissionens analys inför mötet i den rådgivande kommittén får Konkurrensverket möjlighet att ställa förtydligande frågor och framföra relevanta synpunkter på beslutsutkastet. Den rådgivande kommittén avger dessutom ett skriftligt yttrande över kommissionens preliminära utkast till beslut, vilket kommissionen har en skyldighet att ta hänsyn till. Dessa möten i rådgivande kommittén har visat sig vara ett mycket effektivt sätt att säkerställa att de nationella konkurrensmyndigheternas synpunkter beaktas, samt att kommissionen fattar beslut som de nationella myndigheterna tillsammans står bakom.

Med snart 15 års erfarenhet av nära samarbete inom det europeiska konkurrensnätverket har EU:s konkurrensmyndigheter byggt upp ett välfungerande system för tillsyn av EU:s konkurrensregler. Ändå har man kunnat konstatera att det finns mer att göra för att garantera att samtliga myndigheter har de verktyg som behövs för att effektivt kunna agera vid överträdelser av reglerna. För att det ska bli en effektiv och rättsäker lagtillämpning över hela EU ska det inte spela någon roll var inom EU ett företag verkar eller ett ärende hanteras. Myndigheterna måste ha tillgång till lämpliga tillsynsverktyg när de tillämpar samma rättsliga grund.

I mars 2017 föreslog därför kommissionen nya regler som ska stärka de nationella konkurrensmyndigheternas tillämpning av EU:s konkurrensregler. Bland annat föreslås stärkta utredningsbefogenheter och bättre förutsättningar för myndigheterna att assistera varandra inom ramen för det europeiska konkurrensnätverket. Konkurrensverket har varit engagerat under arbetet för att identifiera vilka behov som finns, och har dessutom bistått regeringen under lagstiftningsprocessen. Vi ser fram emot de nya reglerna som kommer att bidra till att skapa en verklig inre marknad samt främja målet om konkurrenskraftiga marknader, sysselsättning och tillväxt. Det nya direktivet kan komma att antas av Rådet och EU-parlamentet under 2019.

Marie Marcil, marie.marcil@kkv.se

Konkurrensverkets internationella roll