Idrottsförbund får inte hindra andra att ordna tävlingar

Internationella skridskoförbundets (ISU) nuvarande regler innehåller ett förbud för skridskoåkare att delta i tävlingar som inte har godkänts av ISU, och den som bryter mot förbudet riskerar att bli avstängd från stora internationella tävlingar som EM, VM och OS.

Upprinnelsen till att kommissionen valde att granska ISU:s regler var att två holländska skridskoåkare, som vunnit flera guldmedaljer vid VM och OS, ville delta i tävlingar som skulle anordnas av en arrangör som inte är medlem i ISU. Eftersom tävlingarna inte var godkända av ISU, riskerade de båda elitåkarna avstängning på upp till livstid om de ställde sig på startlinjen. Den risken ville de inte ta. I stället vände de sig till EU-kommissionen, som nu kommit fram till att ISU:s regler begränsar konkurrensen.

Genom förbudet kan ISU skydda sina egna ekonomiska intressen till skada för både tävlande och andra arrangörer. Reglerna hindrar idrottare från att tävla där de vill, och fråntar dem möjligheter till extra inkomster. Reglerna hindrar också fristående arrangörer från att anordna tävlingar och utveckla nya tävlingsformat, eftersom dessa arrangörer på grund av ISU:s förbud inte kan attrahera de bästa skridskoåkarna. I slutänden drabbas även publiken som går miste om nya evenemang.

I och med kommissionens beslut har ISU 90 dagar på sig att ändra sina regler. Liknande regler som begränsar deltagande i fristående arrangörers tävlingar förekommer även inom andra idrotter än skridsko, och konkurrenskommissionär Margrethe Vestager hoppas att beslutet mot ISU sänder en signal till andra idrottsförbund att se över sina regelverk för att säkerställa att de inte är för långtgående.

Även Konkurrensverket har haft anledning att granska idrottsförbunds så kallade lojalitetsregler. Till exempel fann Konkurrensverket i det så kallade bilsportärendet att Svenska Bilsportförbundets (SBF) regler stred mot konkurrensreglerna.

SBF hade regler som innebar ett förbud för innehavare av SBF-licens att delta i tävlingar som inte godkänts av SBF. Den som bröt mot förbudet riskerade böter eller avstängning. Enligt Konkurrensverket gjorde dessa regler det svårt för fristående arrangörer att attrahera tävlande och funktionärer, och innebar ett hinder för att träda in på marknaden. Konkurrensverket ålade därför SBF att ändra sina regler. SBF överklagade beslutet till Marknadsdomstolen, som gick på Konkurrensverkets linje och ålade SBF att inte tillämpa sina lojalitetsregler.

I sitt beslut i bilsportärendet klargjorde Marknadsdomstolen att Sveriges och EU:s konkurrensregler kan tillämpas även på idrott som utgör ekonomisk verksamhet, oavsett om verksamheten har ett ideellt syfte eller inte. Enligt Marknadsdomstolen har idrottsklubbar möjlighet att neka en tävlande att delta i en tävling som ordnas utanför förbundet endast när beslutet är grundat på ett legitimt syfte och den konkurrensbegränsning som nekandet innebär är nödvändig för att uppnå detta syfte. Syftet ska inte heller kunna uppnås med mindre ingripande åtgärder utan reglerna ska vara proportionerliga i förhållande till syftet.

Kommissionens beslut mot ISU ger nu ytterligare vägledning om hur idrottsförbund bör agera för att inte bryta mot konkurrensreglerna. Kommissionen understryker bland annat att tillvaratagande av förbundets egna ekonomiska intressen inte är ett legitimt syfte som kan motivera regler som begränsar deltagande i andra arrangörers tävlingar.

Staffan Martinsson, staffan.martinsson@kkv.se

EU-kommissionens meddelande om Internationella skridskoförbundet
Kommissionär Margrethe Vestager om Internationella skridskoförbundet

Marknadsdomstolens beslut i bilsportärendet

Forskningsrapport om idrott och konkurrensrätt