Forskning om förvärv i mediebranschen ska ge nya insikter

Marcel Garz håller även precis på att avsluta ett forskningsprojekt som tidigare har fått forskningsbidrag från Konkurrensverket. Det tidigare projektet har studerat hur medias vinklingar av nyheter påverkar mediernas ägare och deras beslut.

– I projektet använder vi språkteknologiska metoder för att analysera hela nyhetsbevakningen av prenumererade tidningar i Sverige mellan 2014 och 2019. Vi jämför till exempel det språk som tidningarna använder med tal och anföranden som hålls av riksdagsledamöter, vilket gör att vi kan skapa ett mått på politisk vinkling i mediernas rapportering: Likheter i språket speglar ideologiska överlappningar mellan en tidning och ett politiskt parti. Vi undersöker sedan vilka marknadsfaktorer och politiska krafter som avgör en tidnings partiskhet, säger Marcel Garz.

– Våra resultat indikerar att tidningars politiska vinkling inte nödvändigtvis ligger i linje med deras läsares politiska preferenser, men att tidningar som innehas av samma ägare tenderar att uppvisa samma typ av partiskhet. Detta konstaterande har viktiga konsekvenser för medieregleringen, särskilt vad gäller det svenska presstödet. Presstödet beviljas enskilda tidningar, under antagandet att ett större antal källor är fördelaktigt för åsiktsmångfalden i lokala nyheter. Våra resultat visar dock att tidningar som innehas av samma ägare inte bidrar till åsiktsmångfald, eftersom de har samma politiska åsikter eller partiskhet. Vår forskning visar att det därför är viktigt att kräva större redaktionellt oberoende mellan samägda tidningar vid beviljande av presstöd.

Det nya projektet ”Competition, multimarket contact, and quality of local newspaper coverage” ska studera hur fusioner och förvärv inom mediabranschen påverkar konkurrensen och kvaliteten på nyheter.

– En avgörande insikt från det tidigare projektet var att svenska tidningsföretag ofta äger flera mediekanaler inom olika områden, vilket innebär att de kommer i kontakt med konkurrenter på flera marknader. Forskning om andra regionala branscher – som flygbolag, hotell och sjukhus – visar att kontakt på flera marknader ökar chanserna för ömsesidigt beaktande och samverkan, vilket kan leda till högre priser och lägre produktkvalitet. I det nya projektet tar vi upp en viktig forskningsklyfta genom att fråga hur kontakter mellan medieföretag på flera marknader påverkar den journalistiska kvaliteten på nyhetsrapporteringen.

– Nyhetsmedier spelar en viktig roll för demokratiska processer och social sammanhållning. Till exempel kan politisk nyhetsbevakning hjälpa medborgare att fatta välgrundade beslut vid valurnan och ställa förtroendevalda till svars. Rapporter om det lokala idrottslaget, kulturevenemang och kommunala angelägenheter kan vara till nytta för samhällsengagemang och inkludering i lokalsamhällen. Nyhetsmedier har också förmågan att förbättra medborgarnas val i vardagen. Till exempel kan nyheter om hälsofrågor få läsarna att förbättra sin livsstil, medan rapporter om ekonomin kan vara användbara för människors ekonomiska beslut. Om nyhetsmedier utvecklar sin potential för att förbättra kollektivt och individuellt beslutsfattande eller inte, beror på kvaliteten på nyhetsrapporteringen. I värsta fall kan information av låg kvalitet – som falska nyheter eller så kallade clickbait, rubriker avsedda för att locka till många klick – vara skadligt för samhällen.

– Ur akademisk synvinkel föreslår vi en ny metod för att mäta den journalistiska kvaliteten på nyhetsrapporteringen. Tillvägagångssättet involverar övervakad maskininlärning. Det vill säga, vi tränar en algoritm för att automatiskt bedöma kvaliteten på nyhetsrapporter, baserat på tidigare bedömningar av mänskliga experter. Målet är att konstruera ett kvalitetsindex som täcker den svenska tidningsbranschen under ett helt decennium.

Från en praktisk synvinkel är det fortfarande oklart vad den optimala graden av konkurrens om hög journalistisk kvalitet är. Att utvärdera hur konsolideringen av tidningsbranschen påverkar kontakten mellan medieföretag och nyhetskvalitet kommer därför att ge relevanta insikter för konkurrensmyndigheter och tillsyns- och regleringsmyndigheter på medieområdet.