Förhör – en viktig del av Konkurrensverkets utredningsarbete

Många känner till att Konkurrensverket får göra gryningsräder, det vill säga oanmälda platsundersökningar hos företag. Mindre känt är att Konkurrensverket också har rätt att hålla förhör för att utreda karteller och andra misstänkta överträdelser av konkurrensreglerna. Det är en ganska vanlig utredningsåtgärd, berättar den rutinerade förhörsledaren Anna-Karin Kerslow som har många års erfarenhet av att hålla förhör.

När väljer Konkurrensverket att hålla förhör?

– Jag skulle säga att vi numera håller förhör i de flesta av våra utredningar när det gäller konkurrensöverträdelser. När vi till exempel gör gryningsräder hämtar vi hem olika former av material från de företag vi undersöker. I nästa fas, när vi går igenom materialet, uppstår ofta frågor som vi behöver ha svar på för att kunna genomföra en så bra utredning som möjligt. I det läget kan vi välja att kalla till förhör.

– Ibland håller vi ett tidigt förhör med berörda personer för att få en tydligare bild av det händelseförlopp vi utreder. Via förhöret vill vi då försöka få en större förståelse för vad som ligger bakom misstanken. Ibland väljer vi i stället att bedriva utredningen under en längre tid innan vi kallar till förhör. Då handlar det snarare om att få svar på mer specifika frågor.

– I vissa fall håller vi också omförhör. Det kan till exempel ske när vi har kommit längre i en utredning och vår bild av vad som har hänt har klarnat. Vi kanske har fått en annorlunda bild av händelseförloppet än vad vi inledningsvis hade. Då kan vi vilja komplettera med nya förhör av samma person.

Vem kallas till förhör?

– Vi kallar förstås de vi tror kan lämna information som är värdefull för utredningen. Men det är inte bara parter i ärendet som kallas. Vi kan till exempel välja att kalla en konkurrent, eller någon annan som vi tror kan ge oss de pusselbitar vi behöver för att få en helhetsbild av händelsen.

– Det är alltid enskilda personer som kallas till förhör. De kan visserligen vara anställda på det företag som vi undersöker, men det är den personliga redogörelsen vill vi höra.

Hur går ett förhör till?

– Den som är kallad till förhör möts av en förhörsledare och ytterligen en eller två medarbetare från Konkurrensverket som deltar under förhöret. Förhörsledaren ställer huvuddelen av frågorna men även de andra medarbetarna kan ställa kompletterande frågor.

– Den person som förhörs har alltid rätt att ta med ett biträde, och de flesta väljer att göra det.

– Ett förhör tar cirka två till tre timmar. Allt som sägs under förhöret spelas in och skrivs sedan ner i en så kallad dialogskrift. Det innebär att allt noteras, även hummanden och suckar och liknande.

Vad händer efter förhöret?

– Förhöret är ett av flera verktyg som vi använder oss av för att foga samman och förstå händelseförloppet. Ibland kommer saker fram som gör att vi lägger ner ett ärende. Genom att hålla förhör kan vi upptäcka att det inte låg något bakom den initiala misstanken och släpper därför frågan. Väljer vi att gå vidare med vår utredning och lämnar in en stämningsansökan kan den eller de vi har förhört under en utredning komma att kallas till domstol som vittne.

Vad krävs av en förhörsledare?

– En förhörsledare måste förstås ha kunskap i förhörsteknik. Jag har själv gått flera kurser på Polishögskolan. Men vi arrangerar även återkommande internutbildningar för våra medarbetare här på Konkurrensverket.

– Sedan bör en förhörsledare också vara en god lyssnare, med förmåga att snappa upp nyanser. Att ha en god personkännedom och förmåga att skapa förtroende är också viktigt.

Om konkurrensreglerna

Tipsa oss