”Diskriminering kan vara ett vilseledande begrepp”

Många företag vänder sig till Konkurrensverket när de anser sig vara utsatta för diskriminering av ett företag eller en konkurrent som missbrukar sin dominerande ställning. Att företagen vänder sig till Konkurrensverket är helt riktigt eftersom diskriminering som utgör ett missbruk av dominerande ställning är förbjudet enligt konkurrenslagen. Men diskriminering kan vara ett vilseledande begrepp. Det säger Katharina Voss som är sakkunnig på Konkurrensverket.

På vilket sätt kan diskriminering vara ett vilseledande begrepp?

Hur vi använder ordet diskriminering i dagligt tal behöver inte överensstämma med vad som anses vara diskriminering i konkurrensrättslig mening. I dagligt tal kan ”diskriminering” betyda ungefär samma sak som att någon behandlas orättvist. Men det innebär inte att behandlingen utgör diskriminering i konkurrensrättslig mening, även när den utförs av ett företag med en dominerande ställning.

Vilka kriterier måste vara uppfyllda för att diskriminering ska vara ett missbruk i konkurrensrättslig mening?

Enligt konkurrenslagen (2 kap. 7 § ) är det förbjudet för företag att missbruka en dominerande ställning. Ett missbruk kan bland annat bestå i att ”tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel”. Alla de tre följande kriterierna behöver vara uppfyllda för att det ska kunna vara fråga om ett missbruk genom diskriminering:

1. Att det dominerande företaget gör likvärdiga transaktioner med olika handelspartner
2. Att det dominerande företaget tillämpar olika villkor för dessa transaktioner;
3. Att det dominerande företagets agerande ger upphov till en konkurrensnackdel för en eller flera handelspartner

Vad betyder det mer konkret?

Ett bra exempel är Stim-målet. En av frågorna i målet var om Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå, missbrukade sin dominerande ställning genom beräkningsmodellen som låg till grund för ersättningen som olika tv-bolag behövde betala för att få spela upphovsrättsligt skyddad musik i tv.

Marknadsdomstolen understryker i sin dom från 1998 att företag principiellt sett är fria att komma överens om avtalsvillkor som exempelvis ersättningsmodeller. I Stims fall fann Marknadsdomstolen dock att ersättningsmodellen som Stim hade föreslagit missgynnade tv-bolag med mindre täckningsgrad jämfört med tv-bolag med större täckningsgrad.

Förbudet mot missbruk i form av diskriminering har på senare år använts ganska sparsamt. Ett skäl är att det på ett väldigt direkt sätt ingriper i företags avtalsfrihet. En bidragande orsak till att Stims förfarande ansågs utgöra ett missbruk var förmodligen att Stim hade ett lagstadgat monopol på den relevanta marknaden.

Är det någonting som är särskilt viktigt att tänka på för företag som klagar till Konkurrensverket?

Att kriterierna för diskriminering är kumulativa, det vill säga att alla kriterier som nämnts ovan måste vara uppfyllda för att det ska kunna vara fråga om diskriminering i konkurrenslagens mening. Till exempel går regeln inte att tillämpa om det klagande företaget inte konkurrerar på samma marknad som det företaget som har erhållit mer förmånliga villkor. Regeln går inte heller att tillämpa i fall det inte finns något avtalsförhållande eller åtminstone avtalsförhandlingar mellan det klagande företaget och det dominerande företaget. Den som är osäker på om alla tre kriterierna är uppfyllda är förstås välkommen att kontakta oss ändå. 

Hur gör det företag som vill vända sig till Konkurrensverket med sitt klagomål?

Då vänder man sig till Konkurrensverkets Tipsfunktion med sitt klagomål. Mer information om hur man kan gå till väga finns på vår webbplats.

Katharina Voss, katharina.voss@kkv.se

Läs mer om missbruk av dominerande ställning

Tipsa oss om konkurrensproblem