"Bolånefonder ökar konkurrensen på bolånemarknaden"

Det framgår av forskningsrapporten ”Kan bolånefonder öka konkurrensen på bolånemarknaden?”. Rapporten är skriven av Tomas Pousette som på uppdrag av Konkurrensverket har analyserat den svenska bolånemarknaden. Tomas Pousette har ett mångårigt förflutet från finansbranschen och var bland annat SBAB:s chefsekonom under flera år.

Hur har den svenska bolånemarknaden utvecklats och vad utmärker den i dag?

Bolånemarknaden är i dag en stor och betydelsefull marknad. Bostadslånen uppgick till cirka 4 000 miljarder kronor i december 2017. Hushållen står för cirka 80 procent av lånen. Det är gigantiska siffror, och ökningen har varit snabb.

I rapporten tittar jag på utvecklingen under de senaste 10–15 åren. Under den perioden har de stora bankernas marknadsandelar minskat från 84 procent till 76 procent. Samtidigt har de mindre aktörernas marknadsandelar ökat och de är nu tillsammans uppe i en 20-procentig marknadsandel.

I dag finns flera nischade aktörer på marknaden. Vissa är specialiserade på låntagare som inte passar in i de traditionella bankernas modeller och därför har svårt att få kredit. Det kan till exempel vara entreprenörer som har en mycket kort historik som företagare, konsumenter med ursprung i andra länder utan kredithistoria och folk som har betalningsanmärkningar men ändå anses kreditvärdiga.

Ytterligare ett nytt inslag på marknaden är företag som är verksamma inom låneförmedling och som hjälper sina kunder att jämföra villkor mellan olika aktörer på bolånemarknaden. Till det kommer också olika jämförelsesajter där konsumenterna på egen hand kan göra jämförelser mellan olika kreditgivares villkor. Bolånetagarna har också tillgång till bättre information i dag genom att de olika bolånegivarnas genomsnittsräntor publiceras varje månad.

Men de här förändringarna till trots domineras marknaden fortfarande av några få aktörer. Det är Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. De har en mycket hög lönsamhet och den har fortsatt att öka. Mot den bakgrunden är introduktionen av bolånefonder och hur det kan påverka marknaden intressant.

Vad är en bolånefond?

Bolånefonderna vänder sig till pensions- och försäkringsbolag som vill göra långsiktiga placeringar. Till dags dato finns det ett flertal bolånefonder på den svenska marknaden, det är Stabelo, Hypoteket och Enkla. Försäkringbolagen sätter in pengar i fonderna som i sin tur vänder sig till låntagare som ska finansiera sin bostad. Inga banker är inblandade i transaktionen. Det här är ett koncept som har fungerat bra i Nederländerna. Där har bolånefonderna lyckats ta ganska stora marknadsandelar.

Att man hoppar över bankerna innebär att den avkastning som tidigare har tillfallit dem i stället kan gå till bättre ränta för låntagarna och bättre avkastning till investerarna. 

Vad är din uppfattning; kommer bolånefonderna öka konkurrensen på bolånemarknaden?

Ja, bolånefonder kommer att öka konkurrensen. Men hur mycket och hur lång tid det tar innan det börjar märkas på allvar är oklart. Det är framför allt två saker som skiljer Sverige från Nederländerna och som gör att det sannolikt tar längre tid innan de får genomslag på svenska marknaden. Dels handlar det om att vi i Sverige vill ha kort räntebindningstid på våra bolån, tre månader är vanligt. I Nederländerna är räntebindningstiden längre och det passar långsiktiga placerare bättre.

Dels finns det i Nederländerna en generell låneförsäkring som reducerar kreditrisken för placerare. Någon sådan motsvarighet finns inte i Sverige. Det gör att kreditrisken blir högre i Sverige. Det skulle eventuellt kunna tala för att genomslaget för bolånefonder inte blir lika snabbt här. Å andra sidan är vi duktiga på internet, vi är till exempel vana vid att använda sajter för att göra jämförelser mellan olika aktörers villkor. Det kan gynna bolånefonderna.

Forskningsrapport: Kan bolånefonder öka konkurrensen på bolånemarknaden?