Vägen framåt 2026 för arbetet med otillbörliga handelsmetoder

Konkurrensverkets utvärdering av LOH, vilken omfattade de fyra första åren lagen varit i kraft, präglade stora delar av arbetet under 2025. I utvärderingen konstaterade vi bland annat att lagstiftningen haft tydligast effekt vad gäller betaltiderna i livsmedelskedjan genom förbudet mot sena betalningar. Vad gäller övriga förbud konstaterade vi att fyra år är relativt kort tid och att det därför är svårt att dra några slutsatser kring vilka effekter förbuden fått.

Konkurrensverkets övergripande mål med tillsynen av otillbörliga handelsmetoder är en hög regelefterlevnad. Ett annat viktigt mål är att det ska finnas en god kännedom och acceptans om regelverket och en tillit till att det fungerar väl. I vår tillsyn, och även i de undersökningar som gjorts, har vi sett indikationer på att det fortfarande förekommer otillbörliga handelsmetoder. Det är därmed fortsatt angeläget att sträva efter en hög regelefterlevnad genom att det ska finnas en risk för att bli upptäckt och konsekvenser i form av avskräckande ingripanden i våra tillsynsutredningar.

I nuläget pågår två domstolsprocesser i första instans, förvaltningsrätten, som rör otillbörliga handelsmetoder. Båda processerna rör förbudet mot sena betalningar och har initierats efter att Konkurrensverket beslutat om sanktionsavgift. Det är sannolikt att vi under året kommer få se domar från förvaltningsrätten i båda ärendena. Genom domarna kan vi få viss vägledning kring frågor om avbetalningsplaner och leveransperioder och hur dessa förhåller sig till LOH. Vi kan också komma att få vägledning kring hur ett företags ekonomiska ställning ska vägas in vid ett beslut om sanktionsavgift. Som alltid ges även vägledning kring sanktionsavgiftens storlek och om Konkurrensverkets utredning varit tillräckligt robust.

Konkurrensverket ser fortsatt ett stort behov av att ge vägledning kring andra handelsmetoder än sena betalningar, både sådana som tidigare varit föremål för utredning och sådana som inte utretts. Syftet med detta är att ge ökad vägledning kring vilken omfattning LOH har. I vår tillsyn har vi även för avsikt att lägga visst fokus på aktörer som ännu inte varit föremål för tillsyn enligt lagen. Genom detta kan vi säkerställa att regelverket får genomslag i alla delar av jordbruks- och livsmedelskedjan.

Stora delar av livsmedelskedjan kommer under våren att påverkas av den planerade sänkningen av momsen på mat. Konkurrensverket har noterat att det finns indikationer på ett hårdare förhandlingsklimat mellan dagligvaruhandeln och dess leverantörer med anledning av detta. Vi kommer därför bevaka denna fråga för att säkerställa att regelrätta hårda förhandlingar inte riskerar att glida över till kommersiella repressalier i strid med LOH.

Vi har även för avsikt att under 2026 ge vägledning kring olika former av returupplägg, exempelvis sådana där leverantören bestämmer hela eller delar av det antal varor som tas in till en butik. Denna vägledning kommer främst att rikta sig mot mindre leverantörer och dagligvarubutiker som gör egna inköp, vilket är målgrupper som Konkurrensverket ser det som angeläget att nå ut med relevant information till.

I utvärderingen av LOH blev det tydligt att större aktörer i livsmedelskedjan, oavsett om det rör sig om köpare eller leverantörer, har en god kännedom om LOH och om Konkurrensverkets arbete mot otillbörliga handelsmetoder. För dessa grupper ser vi att behovet framför allt handlar om att ge mer information om vad som gäller enligt regelverket. Mot denna bakgrund kommer vi att anordna betydligt fler digitala öppna hus, en form av kostnadsfria webbinarium, där vi informerar om hur de olika förbuden ska tolkas och förstås.

För mindre aktörer i livsmedelskedjan, framför allt jordbrukare och mindre livsmedelsföretag, är kännedomen om LOH och Konkurrensverket fortfarande låg. Dessa är därför grupper som vi kommer fokusera extra på att nå ut till med relevant information om LOH under 2026.

Konkurrensverket kommer även att informera om de lagändringar som är beslutade, eller kommer beslutas. En ändring av förbudet mot sena annulleringar börjar gälla den 1 juli 2026. Förändringen innebär att även avbeställningar som sker tidigare än 30 dagar före leverans kan anses som en otillbörlig handelsmetod om leverantören inte kan få avsättning för produkterna. Eftersom företag i hela livsmedelskedjan behöver förhålla sig till ändringen kommer vi att sprida information om den under året.

En stor förändring för oss som tillsynsmyndighet rör en EU-förordning som reglerar hur samarbete ska se ut mellan tillsynsmyndigheterna i EU i fråga om gränsöverskridande ärenden. Detta regelverk börjar gälla från 1 januari 2027. Vår bedömning är att förordningen inte påverkar företagen i livsmedelskedjan i någon större grad, men det kan ändå vara bra att känna till.

Sammantaget ser Konkurrensverket all extern kommunikation som ett sätt att – utöver ren information – bygga förtroende för vår verksamhet. Härigenom är vår förhoppning att köpare i högre grad väljer att följa LOH och att leverantörer vågar tipsa oss om misstänkta överträdelser av LOH.

I slutet av 2025 publicerade EU-kommissionen sin utvärdering av UTP-direktivet, det direktiv som ligger till grund för LOH. Kommissionen kommer i stora delar fram till liknande slutsatser som vi gjorde i vår utvärdering av LOH. Kommissionens utvärdering ligger nu ute för ett så kallat samråd, där intressenter får möjlighet att lämna synpunkter om direktivet bör förändras och i sådana fall på vilket sätt. Därefter påbörjar kommissionen arbetet med att se över om det finns ett behov av ett reviderat regelverk på EU-nivå mot otillbörliga handelsmetoder. Resultatet planeras att presenteras under 2026.

Det har blivit tydligt att man från EU:s håll ser reglerna mot otillbörliga handelsmetoder som ett viktigt strategiskt verktyg för EU:s jordbruks- och livsmedelspolitik. Det har bland annat kommit till uttryck genom att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal State of the union framhöll vikten av att stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan och se till att de får rättvis ersättning för sitt arbete. Här nämnde von der Leyen UTP-direktivet och den pågående utvärderingen, och framhöll behovet av att vidta olika åtgärder när detta krävs.

En sådan åtgärd som nämnts på EU-nivå är att det ska vara en otillåten handelsmetod att betala jordbrukare ersättning som systematiskt understiger jordbrukarens produktionskostnader. Det finns i nuläget inte något förslag att ta ställning till, men Konkurrensverket ser generellt farhågor med att denna typ av reglering kan påverka konkurrensen negativt. Konkurrensverkets generella uppfattning kring marknadsreglering är att noga överväga effekterna av att öka regelbördan för företag, då ökad reglering många gånger leder till ökade kostnader för företagen. Detta är alltid viktigt att beakta, men i synnerhet inom livsmedelskedjan som i vissa delar varit utsatta för kraftigt ökade kostnader de senaste åren.

Vår uppfattning är även att det är viktigt med lika spelregler för marknadsaktörerna. Inom ramen för översynen av UTP-direktivet bör det därför övervägas om det finns anledning till att i högre grad harmonisera regelverken i de olika medlemsstaterna. Konkurrensverket har även för avsikt att ge forskare i uppdrag att undersöka vad kostnaderna blir att förhålla sig till flera olika regelverk för företag i livsmedelskedjan.

Konkurrensverkets rapport Utvärdering av lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder

EU-kommissionens utvärdering av UTP-direktivet och information om samrådet (på engelska)

Ursula von der Leyens tal State of the union (på engelska)