För att bidra till att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer föreslår vi skarpare bestämmelser i LOV
I slutet av förra året lämnade Konkurrensverket en rad förslag till regeringen på hur lagen om valfrihetssystem, LOV, kan förändras för att motverka kriminella och oseriösa aktörers möjligheter att verka inom valfrihetssystemen. Förslagen ska ge upphandlande myndigheter skarpare verktyg att stänga ute organiserad brottslighet från samhällsekonomin.
Förslagen presenteras i rapporten ”Nya grindvaktsfunktioner i LOV – förslag som bidrar till att motverka kriminella eller oseriösa leverantörer i valfrihetssystem”. Karin Morild har varit projektledare för uppdraget.
Karin, kan du kort berätta om bakgrunden till uppdraget?
– LOV infördes i en tid präglad av nybyggaranda och en vilja att låta olika initiativ blomstra och i en tid som karaktäriserades av omregleringar för att öppna tidigare offentliga monopol för privata aktörer. En del hade redan börjat med varianter på valfrihetssystem och lagen skulle också ge rättslig tydlighet samtidigt som den skulle innehålla få bestämmelser för att ge ett stort handlingsutrymme för upphandlande myndigheter. Trösklarna för att delta i valfrihetssystemen skulle vara låga. Sedan dess har de problem som uppstår på en marknad där kriminella och oseriösa aktörer etablerar sig uppmärksammats allt mer. Utöver att de är systemhotande medför de stora negativa effekter på marknadens funktionssätt och även risker för brukarna av tjänsterna.
Konkurrensverkets uppdrag att lämna förslag som bidrar till att motverka kriminella och oseriösa aktörer i valfrihetssystemen ska ses i ljuset av denna utveckling och som en del i regeringens arbete mot välfärdsbrottsligheten.
Kan du säga något om vilka slutsatserna och utgångspunkterna är för de förslag som Konkurrensverket lämnar?
– Valfrihetssystemen har en särskild karaktär och de tjänster som omfattas av valfrihetssystemen är mer homogena än de som upphandlas enligt LOU. De innebär ofta en nära kontakt mellan den som utför tjänsten och den som brukar tjänsten, det finns ofta ett beroendeförhållande mellan utföraren och brukaren av tjänsten och brukarna tillhör vad som ofta identifieras som extra skyddsvärda grupper – till exempel gamla, sjuka, barn, arbetslösa och funktionshindrade.
Det finns ett antal fördelar med LOV jämfört med LOU som många av de intressenter som vi har träffat under utredningen har lyft fram som viktiga att värna om. Att LOV är en nationell lag som inte omfattas av EU:s upphandlingsdirektiv ger ett större handlingsutrymme – både i lagstiftningen och för upphandlande myndigheter som inrättar valfrihetssystem. Långsiktigheten då de saknar författningsreglerad löptid, är en annan fördel eftersom de kan vara i drift under längre tid och det går att göra ändringar när förutsättningarna eller omvärlden förändras. Risken att stå utan utförare är också mindre om man avslutar ett kontrakt eftersom det går att ansluta nya utförare.
Under erfarenhetsinsamlingen visade det sig också att det finns en osäkerhet om vad man får göra inom ramen för LOV – då behöver lagstiftningen bli tydligare och ge användarna mer att hålla i handen.
Om du skulle sammanfatta de viktigaste förslagen, vilka är det?
– Viktigt att ha med sig är att ändringar i LOV kommer inte vara lösningen med stort L på problem med välfärdsbrottslighet och kriminella aktörer som får tillgång till offentliga medel via valfrihetssystemen. Men genom att skruva på bestämmelserna i LOV kan det, tillsammans med andra initiativ och åtgärder, bidra till kommunernas och regionernas möjligheter att stänga ute dessa aktörer. De förslag vi lämnar bygger i hög grad på att förenkla genom att förtydliga det handlingsutrymme som upphandlande myndigheter har och på goda exempel från upphandlande myndigheter med ett aktivt arbete på detta område.
Uteslutningsgrunderna tillsammans med kvalificeringskraven är de grindvaktsfunktioner som en upphandlande myndighet kan använda för att inte släppa in dessa aktörer i valfrihetssystemen. Bristande avtalsuppföljning har identifierats som en möjliggörare för oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. Därför är en regelbunden kontroll och uppföljning avgörande för att kunna upptäcka om dessa aktörer tagit sig in i ett valfrihetssystem och få bort dem därifrån. Därför lämnar Konkurrensverket författningsförslag där vi skruvar på bestämmelserna om uteslutning, vidgar den så kallade personkretsen som kan kontrolleras mot uteslutningsgrunderna, förtydligar och konsoliderar bestämmelserna om förfrågningsunderlagets innehåll och tillgänglighet, kvalificeringskrav, kontraktsvillkor samt kontroll och uppföljning.
När det gäller förslag och bedömningar som inte innebär ändringar av LOV eller A-LOV så lyfter vi bland annat behovet av att uppgifter om valfrihetssystemen samlas in och tillgängliggörs. Vi lyfter också fram behovet av stöd och forum för erfarenhetsutbyte som avser just LOV samt att det finns ett antal andra pågående utredningar och uppdrag som har stor potential att bidra till de upphandlande myndigheternas möjligheter att motverka kriminella och oseriösa aktörer i valfrihetssystemen.
Konkurrensverket hade även i uppdrag att lämna förslag på hur kravet på löpande annonsering kan avskaffas, hur har ni löst det?
– Vi föreslår inte att den löpande annonsering ska avskaffas utan vårt förslag är att det ska införas ett alternativt förfarande med ansökningsfönster. Det vill säga att den upphandlande myndigheten kan välja om ett valfrihetssystem ska tillämpa ett förfarande med löpande annonsering eller ett förfarande med ansökningsfönster.
Dokument och länkar
Valfrihetssystem innebär att upphandlande myndigheter tecknar kontrakt med alla leverantörer som uppfyller de kriterier som krävs för att få ingå i systemet. Den enskilde brukaren kan sedan välja till exempel vårdcentral, leverantör av äldreomsorg eller leverantör av en arbetsmarknadsåtgärd. LOV reglerar vad som gäller för kommuner, regioner och Arbetsförmedlingen när de inrättar ett valfrihetssystem.
Konkurrensverkets utredning visar att under 2024 fanns 451 valfrihetssystem hos 174 upphandlande myndigheter. Inom 259 av dessa valfrihetssystem (57 %) betalades det ut drygt 55 miljarder kronor.
Senast uppdaterad: 2026-01-30
Artikel30 januari 2026