Skarpare verktyg ska stänga ute kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystemen

– Välfärdsbrottsligheten har blivit ett växande problem. Det är därför av största vikt att upphandlande myndigheter får bättre förutsättningar att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystemen. Att systemen omfattar stora summor pengar och nyttjas av brukare som många gånger är särskilt utsatta är ytterligare en anledning till att det är viktigt att få en ändamålsenlig reglering på plats, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.

På regeringens uppdrag lämnar Konkurrensverket en rad förslag på hur lagen om valfrihetssystem, LOV, kan förändras för att motverka kriminella och oseriösa aktörers möjligheter att verka inom valfrihetssystemen. Förslagen kommer göra det enklare för upphandlande myndigheter att kontrollera leverantörer både när de träder in i systemen och under kontraktstiden.

Konkurrensverket föreslår att det nuvarande kravet på löpande annonsering avskaffas genom att det införs ett alternativt förfarande med ett ansökningsfönster, där leverantörer kan ansöka om att ingå i valfrihetssystemet under en begränsad men regelbundet återkommande tidsperiod. Ansökningsfönstret ska öppnas minst vart fjärde år, enligt förslaget. De organisationer som har rätt att inrätta valfrihetssystem kommer därmed att kunna välja om de ska ha löpande annonsering som i dag, eller ansökningsfönster.

Konkurrensverket föreslår också att reglerna för när leverantörer kan uteslutas ur valfrihetssystemen justeras och att nya uteslutningsgrunder läggs till i LOV. Uteslutningsgrunderna bör också vidgas till att omfatta missförhållanden hos fler personer med koppling till leverantören än i dag. De nyckelpersoner som krävs för att en leverantör ska kunna utföra sitt uppdrag och leverera den tjänst som brukarna efterfrågar, men också bolag med koppling till den som söker till valfrihetssystemet, ska kunna ingå i kontrollen.

Att upphandlande myndigheter gör regelbundna avtalsuppföljningar är centralt för att motverka att kriminella och oseriösa aktörer kan agera inom valfrihetssystemen. Bestämmelser om kontroll och uppföljning bör därför införas i LOV.

Det ska även bli enklare för enskilda att hitta information om vart de kan vända sig för att anmäla fel i tjänsten och brister hos leverantören.

Valfrihetssystem innebär att upphandlande myndigheter tecknar kontrakt med alla leverantörer som uppfyller de kriterier som krävs för att få ingå i systemet. Den enskilde brukaren kan sedan välja till exempel vårdcentral, leverantör av äldreomsorg eller leverantör av en arbetsmarknadsåtgärd. LOV reglerar vad som gäller för kommuner, regioner och Arbetsförmedlingen när de inrättar ett valfrihetssystem. Det saknas statistik om det samlade värdet på alla kontrakt i valfrihetssystemen.

Konkurrensverkets utredning visar att under 2024 fanns 451 valfrihetssystem hos 174 upphandlande myndigheter. Inom 259 av dessa valfrihetssystem betalades det ut drygt 55 miljarder kronor.

Marie Strömberg Lindvall, pressansvarig, 076-542 15 92, marie.stromberglindvall@kkv.se
Karin Morild, projektledare, 08-700 16 20, karin.morild@kkv.se

Ta del av rapporten: Nya grindvaktsfunktioner i LOV – förslag som bidrar till att motverka kriminella eller oseriösa leverantörer i valfrihetssystem