Innehåll på sidan

Viktigt att följa utvecklingen av otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan

Den lag som infördes för att få bukt med oschyssta avtalsvillkor inom jordbruks- och livsmedelskedjan har delvis fungerat. Däremot förekommer det fortfarande otillbörliga handelsmetoder och obalanser i förhandlingsstyrkan mellan köpare och leverantörer. När Konkurrensverket nu utvärderat lagen betonas vikten av att fortsätta tillsynsarbetet och att det kan leda till fler avskräckande ingripanden.

I dag lämnade Konkurrensverket över en utvärdering av lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter (LOH) till regeringen. Utvärderingen sker fyra år efter att lagen trädde i kraft, där den tydligaste effekten av LOH är att betaltiderna generellt blivit kortare i branschen.

– För en ny lagstiftning är fyra år inte en så lång tid, men i vår utvärdering har vi ändå kunnat se vissa effekter efter att LOH trädde i kraft. Att leverantörer får betalt tidigare är en sådan effekt, som dessutom har positiv påverkan på deras likviditet och ekonomiska stabilitet. I en av våra utredningar har vi sett exempel på en leverantör som tidigare fick betalt åtta månader efter leverans, som nu får betalt inom 30 dagar, säger Marie Östman, generaldirektör på Konkurrensverket.

LOH innehåller både handelsmetoder som alltid är förbjudna, den svarta listan, och sådana som är förbjudna om de inte avtalats om på förhand, den gråa listan. Utvärderingen visar att de otillbörliga handelsmetoderna minskat på ett övergripande plan.

– Det är positivt att de förbjudna handelsmetoderna generellt sett har minskat. Däremot uppger leverantörer i våra undersökningar att det fortfarande är vanligt förekommande med handelsmetoder som finns både på den svarta och den gråa listan. Här behöver vi fortsätta att följa utvecklingen av handelsmetoder och se om det finns områden som vi behöver lägga särskilt fokus på i vårt tillsynsarbete, säger Marie Östman.

Den svenska lagen baseras på ett EU-direktiv, det så kallade UTP-direktivet, och syftar till att komma till rätta med vissa otillbörliga handelsmetoder som uppstår på grund av ojämn förhandlingsstyrka mellan köpare och leverantörer inom livsmedelskedjan. Leverantörer har typiskt sett haft en svagare position att kunna ställa krav mot sina köpare, vilket till viss del fortfarande är ett problem.

– Vissa leverantörer uppger att de känner sig tvungna att gå med på avtalsvillkor som gynnar köparen för att de inte vill riskera att gå miste om affären. I grunden är det marknadsstrukturen i livsmedelskedjan som skapar obalanser i förhandlingsstyrkan, där LOH kan bidra till att motverka vissa oönskade effekter av dessa obalanser. Det är i nuläget svårt att säga vilka effekter som lagen haft, men vi ser tydliga tecken på att köpare behövt anpassa sina beteenden, säger Marie Östman.

EU-kommissionen genomför just nu en utvärdering av UTP-direktivet för otillbörliga handelsmetoder. Utvärderingen planeras vara färdig i början av november. När utvärderingen presenteras kommer Konkurrensverket att analysera om det finns delar som kan komma att påverka vårt arbete med tillsyn enligt LOH.

Dokument och länkar

Senast uppdaterad: 2025-10-31

Artikel31 oktober 2025