Kortare betaltider till leverantörer efter att lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder infördes

Konkurrensverket har på uppdrag av regeringen utvärderat vilka effekter lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter (LOH) haft för aktörer inom livsmedelskedjan.

Den tydligaste effekten är att leverantörer får betalt tidigare än innan LOH trädde i kraft. Detta eftersom lagen innehåller ett förbud mot att köpare betalar sina leverantörer senare än 30 dagar efter leverans. De kortare betaltiderna har bidragit till en bättre likviditet för leverantörer, som till stor del består av primärproducenter. På motsatt sätt har de kortare betaltiderna lett till försämrad likviditet för köparna, exempelvis livsmedelsföretag och dagligvaruhandeln.

På ett övergripande plan tyder allt på att antalet otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan har minskat till följd av lagen. Däremot upplever leverantörer att det fortfarande är vanligt att sådana handelsmetoder som regleras i lagen används på marknaden, enligt Konkurrensverket. Det gäller både de förbjudna handelsmetoderna och de som är tillåtna om både köpare och leverantör kommit överens om det på förhand.

Konkurrensverket bedömer också att det blivit vanligare med skriftliga avtalsvillkor inom branschen och att LOH bidragit till en ökad transparens. Lagen har också bidragit till en ökad dialog mellan köpare och leverantörer kring olika villkor.

Avslutningsvis framhåller Konkurrensverket att EU-kommissionen just nu utvärderar det UTP-direktiv som LOH baseras på. Eventuella överväganden om att justera den svenska lagen bör därför invänta resultatet från utvärderingen på EU-nivå, enligt Konkurrensverket.

Ta del av rapporten

Artikel: Viktigt att följa utvecklingen av otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan