Konkurrensverkets chefsekonom svarar på frågor om lönsamhetsrapporten

– Självklart ska företag i alla typer av branscher kunna vara framgångsrika och gå med vinst. Det bidrar till tillväxt och innovation vilket är till nytta för företag, konsumenter och samhället i stort. I vår rapport anger vi inte någon önskad eller lämplig nivå på lönsamheten, och vi uttrycker inte heller någon kritik mot vinster. Vi redovisar på vilken nivå lönsamheten har legat över tid för livsmedelsbranschen och för enskilda aktörer. Vi noterar stora skillnader i lönsamhetsnivåer mellan olika aktörer, och även mellan enskilda butiker inom samma dagligvarukedja.

– När flera företag konkurrerar på en marknad blir de mer effektiva, de höjer kvaliteten och håller nere priserna. Företagen försöker locka kunder genom att erbjuda lägre priser än sina konkurrenter. Lägre priser kan initialt minska företagens lönsamhet eftersom bruttomarginalen på varorna är lägre, men genom att locka fler kunder och öka försäljningen kan företag kompensera för detta och öka sin vinst. Väl fungerande konkurrens leder också till att resurser används mer effektivt, vilket kan minska kostnaderna och öka lönsamheten.

Konkurrens betyder att priser pressas till att återspegla de olika kostnader som företag har. Låga priser innebär inte per definition en lägre lönsamhet vilket vi också visar i rapporten. Willys är till exempel en butikskedja som typiskt sett har lägre priser än Coop, men som är mycket mer lönsam än Coop.

– I Konkurrensverkets rapport från sommaren 2024 visade vi att dagligvaruhandeln under perioden 2022–2023 höjde priserna på basvarorna smör, ägg, ost, kyckling, potatis, matolja och bröd mer än vad som var nödvändigt för att täcka de ökade leverantörspriserna. Då möttes vi av förklaringen att det berodde på att övriga kostnader också ökat. Vi bad redan i arbetet med den rapporten om all kostnadsdata, men det kunde aktörerna inte lämna in. Nu visar vi att de övriga kostnaderna inte ökade i samma takt som leverantörspriserna. Detta innebär att den bibehållna bruttovinsten inte var kostnadsmässigt motiverad, vilket tyder på en svagare koppling mellan kostnadsutveckling och prissättning i butiksledet på dessa varor.

– Det är inte något vi påstår. Vi har bara prisdata på de basvaror som vi begärt in uppgifter på. Vi kan konstatera att bruttomarginalen och rörelsemarginal på totalen sjunkit under samma tidsperiod. En möjlig förklaring till det skulle kunna vara att priserna på andra produkter höjts mindre än vad som motiverats av kostnaderna. Det skulle i så fall stärka bilden av att prissättningen styrs mer av efterfrågans priskänslighet än av kostnaderna.

– Vi har fri prissättning i Sverige och det är bra. Butikerna ska få sätta de priser de finner bäst och konkurrensen mellan butikerna är mekanismen som ska hålla priserna nere. Ett sätt att stärka konkurrensen i livsmedelskedjan är att underlätta etableringen av dagligvarubutiker.

– Vi har olika uppdrag och perspektiv och det styr vilka metodval vi gör. Konkurrensverkets uppdrag är att analysera och beskriva branschen ur ett konkurrensperspektiv. Vi har under arbetet med rapporten haft möten med SCB och informerat varandra om vilka val vi gör. Vi har i stor utsträckning använt data från SCB, men också kompletterat med data för enskilda aktörer för att visa på skillnader mellan aktörerna vilket SCB är förhindrade att göra inom ramen för sitt uppdrag. När det gäller livsmedelsindustrin gör vi i vår analys valet att redovisa SCB:s data för de livsmedelstillverkande företagen med SNI-kod 10, medan SCB även inkluderar SNI-kod 11.07 vilket leder till olika resultat. När det gäller att redovisa dagligvaruhandeln inklusive dess grossister anser vi att det för konkurrensanalysen är rimligt att eliminera interntransaktionerna; något som SCB som statistikmyndighet är förhindrade att göra.

– Det innebär att lönsamheten hos dagligvaruhandeln och dess grossister som bransch har legat på ungefär samma nivå under en period på 15 år, men undantag för pandemiåren då den var på en högre nivå. Efter pandemiåren har den åter sjunkit till samma nivåer som innan pandemin. Stabil avser alltså att lönsamheten inte har fluktuerat särskilt mycket sett över tid. I rapporten konstaterar vi dock stora skillnader i lönsamhetsnivåer mellan olika aktörer, och även mellan enskilda butiker inom samma dagligvarukedja.

Läs pressmeddelandet Fortsatt stabil lönsamhet trots rekordhöga matpriser

Läs rapporten Lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister - en ekonomisk analys

Ta del av samtliga rapporter och analyser i Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen