Innehåll på sidan

Publicerad 29 december 2022

Konkurrens, Uppdragsforskning, 2022:6

The regulation of platform business practices under general competition law and in related legal systems – a Swedish perspective

Professor Björn Lundqvist har i en rapport belyst oskäliga affärsmetoder på digitala plattformsmarknader och dess framtida reglering under konkurrensrätten eller i anslutande legala system.

Sammanfattning

Rapporten inleds med en diskussion om grundläggande koncept och egenskaper hos den digitala ekonomin. Den identifierar att vissa aspekter, såsom begränsning av tillgång till data, kan utgöra problem för att etablera konkurrenskraftiga marknader och industrier i den digitala ekonomin och i sakernas internet.

EU-kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna har adresserat företags affärsstrategier verksamma i den digitala ekonomin. Utredningar genomförs och beslut fattas som sedan överklagas och prövas i domstol. Ekosystemet av konkurrensmyndigheter är verksamt och doktrin baserad på rättspraxis håller på att utvecklas. Icke desto mindre verkar den allmänna uppfattningen vara att konkurrensrätten saknar vissa aspekter när det gäller den tid som behövs för att utveckla användbara rättsdoktriner. Dessutom anses att de tester som tas fram ibland är alltför komplicerade och att de inte skapar klara och transparenta regler för företag att lätt följa och anpassa sig efter.

Rättsakten om digitala marknader (EN: Digital Markets Act) är antagen för att adressera konkurrensbegränsande aktiviteter på internet. Den vänder sig dock bara till så kallade grindvakter och är centrerad kring Europeiska kommissionen. Det finns en risk att rättsakten inte kommer att bli ett effektivt verktyg för att reglera dynamiska marknadsstrukturer och konkurrens i mindre ekonomier. Dessutom är rättsakten om digitala marknader komplicerad. Den är ett intrikat juridiskt verktyg till förmån för kommissionen och komplexiteten i förhandsreglerna kan leda till rättstvister, något som rättsakten var tänkt att förhindra.

Mot bakgrund av att konkurrensrättsdoktrinen genom de pågående utredningarna och beslut av Europeiska kommissionen och nationella konkurrensmyndigheter håller på att utvecklas, kan det antas att en nationell motsvarighet till den nyligen antagna rättsakten om digitala marknader inte är nödvändig. Unionsrättslig och nationell konkurrenslagstiftning kan träda in och vara användbar mot de internationella och nationella plattformar som är verksamma i de olika medlemsstaterna. Det kan dock finnas specifika branscher, marknader eller strategier som behöver åtgärdas utifrån en helhetssynpunkt, som eventuellt inte kan åtgärdas av till exempel Konkurrensverket med hänvisning till det nuvarande regelverket. Ett svenskt flexibelt regelverk eller ”konkurrensverktyg” skulle därmed vara att föredra. Ett flexibelt regelverk skulle ge Konkurrensverket ett verktyg för att implementera sektors- eller individuella skyldigheter och villkor. Dessa kan användas gentemot speciella branscher eller marknader såsom datadrivna marknader, mediemarknader, eller för att generellt reglera dataåtkomst och portabilitet inom en industri. Dessutom skulle konkurrensverktyget bli en tillgång för framtida konkurrensproblem inom sakernas internet. Rapporten konkluderar att konkurrensen skulle gynnas av ett ”konkurrensverktyg” och att lagstiftaren bör utreda och överväga att komplettera den svenska konkurrenslagen i enlighet med detta. Ett sådant lagstiftningsinitiativ bör hämta inspiration från de nordiska länder som har eller överväger att implementera liknande verktyg.

Hela rapporten som PDF

Klicka på länken nedan för att ladda ner hela rapporten

Antal sidor: 88

Ladda ner rapport
4,24 Mb