The platformization of banking in Sweden

Banksektorn genomgår en betydande förändring, vilket inte minst blir tydligt i det reviderade betaltjänstdirektivet (PSD2) som är en omfattande utveckling av gällande regelverk och som potentiellt kommer att driva på grundläggande förändringar på betalmarknaden. PSD2 möjliggör bland annat bättre datatillgång för nya tredje partsleverantörer (TPP) som inte är banker, och detta skiljer sig åt mot den tidigare situationen där datatillgången dominerades av stora väletablerade banker. Detta medför att ett större antal flexibla tredjepartsleverantörer har en större möjlighet att utveckla nya produkter och verka på marknaden. PSD2 erbjuder i grunden ett rättsligt ramverk för övergången från produktbaserad bankverksamhet till en plattformbaserad utveckling av komplementära varor och tjänster på bankmarknaden. Denna framväxt av öppna banktjänster skapar således ett helt nytt bankekosystem där banker, tillsammans med ett heterogent nätverk av tredjepartsleverantörer, deltar i utvecklingen av finansiella tjänsteinnovationer.

Den tekniska implementeringen av PSD2 har dock medfört ett antal utmaningar. Främst handlar det om att banker måste utveckla dedikerade gränssnitt (gränssnitt för applikationsprogram – API), vilka tidigare har betraktas av bankerna som belastande snarare än en möjlighet, särskilt i avsaknad av direkt ersättning. Kvaliteten på existerande API:er som primära dataåtkomstkanaler är problematisk för tredjepartsleverantörer som ofta klagar på att bankerna endast tillhandahåller minimal funktionalitet. Detta i sin tur kan skapa hinder för effektiv tjänsteutveckling och konkurrensutsatta tjänsteerbjudanden.

Bankernas synsätt i frågan om öppna banktjänster har dock förändrats över tid och många banker har reviderat sina tidigare förhållningssätt och ser nu öppna banktjänster som en möjlighet för innovation och att kunna erbjuda fler tjänster till sina kunder. Detta skifte hänger ihop med insikten att banker också kan vara dataanvändare, inte bara leverantörer, vilket gör det möjligt för dem att erbjuda mer omfattande tjänster genom partnerskap med tredjepartsleverantörer och serviceintegration inom bankernas kärnplattformar och kanaler. Tredjepartsleverantörer som initialt positionerade sig i direkt konkurrens med bankerna har samtidigt insett att denna strategi det kan bli både kostsam och ohållbar och att deras fokus bör ligga på att etablera partnerskap med etablerade aktörer. Denna utvecklande dynamik återspeglar ett mer pragmatiskt förhållningssätt inom det öppna banklandskapet, där både samarbete och konkurrens kan samexistera.

PSD2 har förändrat marknadsdynamiken för inträde, vilket gör det möjligt för såväl banker som tredjepartsleverantörer att satsa på nya områden där de kan konkurrera med varandra. Rätten till dataåtkomst har gjort det enklare för tredjepartsleverantörer att utveckla mervärdestjänster och förbättrade kundupplevelser som i sin tur reducerar hinder för användning av oreglerade metoder och underlättar marknadsinträde. Banker har också möjligheter att agera tredjepartsleverantörer genom att få tillgång till data från andra banker. Det innebär att de kan erbjuda omfattande 8 tjänster till sina egna kunder. Marknadsinträdet möjliggör utvecklingen av plattformsbaserade affärsmodeller, vilket blir ett tillfälle för både banker och tredjepartsleverantörer att delta i ömsesidigt värdeskapande och dra nytta av ”network effects”. Ett ökat fokus på data har lett till framväxten av dataaggregatorer och mellanhandstjänster, som tillhandahåller plattformar som i sin tur kopplar ihop tredjepartsleverantörer med bankernas API:er och förenklar processen att få åtkomst till data över flera plattformar. Dataaggregatorer berikar den öppna bankmarknaden med nya tjänster som Compliance-as-a-Service, Platform-as-a-Service, API-as-a-Service och Data-as-a-Service. Det möjliggör att olika stora tredjepartsleverantörer drar nytta av stordriftsfördelar och utveckla tjänster på olika marknader.

Den ökande tonvikten på teknologisk innovation utgör en av PSD2:s transformativa effekter och markerar ett skifte i en traditionellt konservativ banksektor där teknologi tidigare hade framför allt en stödjande roll. Teknologins roll syns numera i form av konkurrensfördelar, innovation och ekosystemtillväxt och är därför en primär drivkraft för bankernas plattformsutveckling. Det finns en teknologisk klyfta mellan traditionella banker och Fintech-företag, vilket har skapat möjligheter för nya aktörer att implementera nischade digitala tjänstestrategier och teknologisk differentiering. Dataåtkomst enligt PSD2 medför ökat fokus på att utveckla avancerad teknik och att använda AI för att erbjuda kunder nya, personliga och säkra finansiella upplevelser. Kunskap om avancerad teknik och AI är en nödvändighet för marknadskonkurrens och partnerskap inom banksektorn och möjliggör långsiktiga innovationer på marknaden och framväxten av ett öppet bankekosystem som är mer inkluderande. Såväl banker som tredjepartsleverantörer kan spela avgörande roller genom att positionera sig som de aktörer som genomför datautbyten, aktörsinteraktioner och tjänsteinnovationer.

Ekosystemets utveckling kräver dock att de hinder som tredjepartsleverantörer möter minskar eller försvinner, eftersom dessa försvårar hur dessa aktörer aktivt kan delta på marknaden. Licenskrav och andra regulatoriska svårigheter utgör inträdeshinder, dels på grund av bristande tillsyn, dels på grund av den belastning som läggs på tredjepartsleverantörer att själva säkerställa korrekt licensiering. API-agnosticism och bristen på flera dataåtkomstkanaler förstärker beroendet av bankerna och deras dominans, vilket upprätthåller maktobalanser och resulterar i en ojämn spelplan. Trots den förändrade inställningen till öppna banktjänster förblir bankerna ambivalenta och antar ofta minimala efterlevnadsstrategier som prioriterar efterföljandet av regulatoriska krav snarare än innovation. Detta sker till följd av de höga kostnaderna för teknologisk utveckling och bristen på ersättningssystem. Tredjepartsleverantörer möter också skepsis från kunder som inte är bekanta med öppna banktjänster. Detta i sin tur påverkar deras förmåga att bygga förtroende och utöka sin kundbas, särskilt på grund av bristen på central eller koordinerad samordning och plattformar.

Framtiden för öppna banktjänster fortsätter bortom PSD2:s nuvarande utbredning. Kommande PSD3 och andra regleringar för öppen finans, såsom FiDA, förväntas tackla vissa begränsningar, potentiellt genom att inkludera ersättning för API-9 användning och större åtkomst till finansiell data. Multilaterala system är avgörande för att etablera ramverk för dataåtkomst bortom regulatoriska krav, med målet att skapa mer samarbetsinriktade och effektiva sätt för banker och tredjepartsleverantörer att arbeta på. När ekosystemet mognar kan vi förvänta oss mer välutvecklade tjänster, djupare integration mellan olika aktörer och i slutändan bättre finansiella tjänster för både konsumenter och företag. Avgörande för en fortsatt välfungerande utveckling inom öppna banktjänster och öppen finans kommer att vara fortsatt regulatoriskt stöd, förbättrade tekniska standarder och vilja från alla parter att samarbeta för att skapa ett mer öppet och innovativt finansiellt ekosystem.