Åtgärder för att förbättra pristransparensen inom djursjukvården

Konkurrensverket har på uppdrag av regeringen analyserat den bristande pristransparensen på djursjukvårdsmarknaden för sällskapsdjur och utrett hur denna påverkar prisbildningen och kostnadsutvecklingen inom djursjukvården. Vi har enligt uppdraget även analyserat hur bristande pristransparens genom påverkan på prisbildning och marknadsvillkor i sin tur påverkar konkurrensen på marknaden. Vi har även genomfört flera analyser för att undersöka orsakerna till den bristande pristransparensen.

I det följande redovisas Konkurrensverkets slutsatser och därefter lämnas konkreta förslag på förbättringar som kan leda till en ökad pristransparens som ger djurägarna bättre prisinformation inför deras beslut om vård och behandling av sina skadade eller sjuka djur. En ökad pristransparens kan också leda till en förbättrad konkurrens på marknaden och bromsa kostnadsökningarna för djurägarna. Då uppdraget omfattar att analysera hur bristande pristransparens både direkt och indirekt bidrar till konkurrensproblem, beskriver vi även andra faktorer som driver priser.

Konkurrensverket konstaterar att det finns stora problem med bristande pristransparens gentemot djurägarna inom den icke-profylaktiska vården, det vill säga vården av sjuka eller skadade djur. Djurägare har begränsad information om priser innan de väljer vilken klinik eller vilket djursjukhus som de ska besöka. Djurägare får heller inte tillräckligt med information om priser från klinikerna och djursjukhusen vid de tidpunkter när de måste fatta beslut om behandling för sina djur. Det är även vanligt att kostnader för exempelvis nya åtgärder tillkommer under vårdförloppet. Prisinformationen är också i många fall alltför oprecis, ofullständig eller svår att förstå.

Utifrån klinikernas perspektiv finns det utmaningar för veterinärer att kommunicera med djurägare om priser, bland annat på grund av avsaknaden av standardiserade behandlingar och det personliga ansvaret som innebär att behandlingsrekommendationen varierar beroende på veterinär. Det är dessutom vanligt med detaljerade prissättningsstrukturer utan paketpriser. Sammantaget är det i många fall svårt för djurägare att på förhand jämföra priser mellan olika vårdgivare, och att förutse vad slutpriset för vården kommer att bli.

Utöver ovanstående problem med bristande pristransparens har djurägare även begränsade möjligheter att agera på den prisinformation som de får tillgång till. Konkurrensverkets slutsats är att djurägare endast i begränsad omfattning kan konkurrensutsätta vårdgivare, vilket innebär att deras handlingsutrymme i praktiken är mycket begränsat. Konkurrensverket kan därtill konstatera att konsumentskyddet är sämre vid köp av djursjukvårdstjänster än vid andra konsumenttjänster. Konkurrensverket bedömer att avsaknaden av möjligheten för djurägarna att konkurrensutsätta vårdgivare, tillsammans med vissa andra faktorer, innebär att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården. Andra faktorer som bidrar till detta är att det i många delar av landet inte finns kliniker att välja mellan när djurägare söker vård för andra djurslag än hund och katt, eller när de söker vård under jourtid. Vad gäller tillgängligheten på nätter och helger kan vi konstatera att det förekommer regionala och lokala jourmonopol. Vi kan också konstatera att försäkringsbolagen, som finansierar en stor del av marknaden, har förhållit sig passiva till att försöka hålla tillbaka prisökningarna.

Konkurrensverkets analys av prisutvecklingen inom den icke-profylaktiska vården av hund och katt mellan 2020 och maj 2025 visar att den överstiger den allmänna prisutvecklingen betydligt. De ordinarie priserna har sedan 2020 ökat med omkring 40 procent i genomsnitt och akutpriserna har under samma period ökat uppemot 50 procent i genomsnitt.

Inom den profylaktiska vården, det vill säga förebyggande vård som exempelvis vaccinationer, bedömer Konkurrensverket att pristransparensen är förhållandevis god. Det är relativt vanligt att prisuppgifter för profylaktiska åtgärder är tillgängliga på klinikernas och djursjukhusens webbplatser. Vi kan även se att kliniker och djursjukhus konkurrerar med pris inom den profylaktiska vården, genom att exempelvis erbjuda olika typer av rabatter. Samtidigt konstaterar Konkurrensverket att priserna även på förebyggande åtgärder har ökat mer än den allmänna prisutvecklingen.

Utifrån de problem vi identifierat lämnar vi följande förslag på åtgärder för att förbättra pristransparensen på marknaden. I kapitel 8 finns en utförligare beskrivning och bakgrund till förslagen som Konkurrensverket lämnar till regeringen. Kapitlet innehåller även våra övriga slutsatser och rekommendationer.

Konkurrensverket föreslår att regeringen tillsätter en kommission med veterinärexpertis för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården, eller ger en särskild utredare i uppdrag att ta fram rekommendationerna. Vi anser att det finns ett behov av sådana rekommendationer för behandlingar och åtgärder vid vanliga skador och sjukdomar hos i första hand hund och katt.

Med behandlingsrekommendationer kommer det enligt vår bedömning att skapas bättre förutsättningar för jämförbarhet mellan olika åtgärder och behandlingar mellan olika kliniker och djursjukhus. Det ger också bättre möjligheter för kliniker och djursjukhus att främja en prissättning som exempelvis inkluderar paketpriser och som är enklare för veterinärerna att förmedla till djurägarna. I förlängningen kan detta leda till mer lättillgänglig prisinformation för djurägarna och därmed stärka prisets betydelse som konkurrensmedel.

Nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården kan bidra till att förbättra villkoren för pristransparens, men Konkurrensverket bedömer att det därutöver behövs åtgärder som i det korta perspektivet förbättrar pristransparensen till nytta för konsumenterna.

Konkurrensverket föreslår att regeringen ger Konsumentverket eller annan lämplig myndighet i uppdrag att teckna en branschöverenskommelse med vårdgivare inom djursjukvården för publicering av prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.

Djurägare behöver prisinformation i förväg när de ska välja vårdgivare. För att främja jämförbarhet före valet av vårdgivare ser Konkurrensverket ett behov av bättre prisinformation på vårdgivarnas webbplatser. Vi konstaterar att det finns stora brister i hur kliniker och djursjukhus publicerar priser eller prisintervall på sina webbplatser särskilt avseende vård och behandling av sjuka eller skadade djur.

Konkurrensverket föreslår vidare att Konsumentverket genomför informationsinsatser riktade till djurägare respektive djursjukvårdsföretag om de krav som bland annat prisinformationslagen och marknadsföringslagen uppställer vad gäller prisinformation till djurägare. Aktörerna på marknaden behöver ta sitt ansvar att tillhandahålla tydlig prisinformation.

Konkurrensverkets förslag syftar till att förbättra prisinformationen som djurägare får tillgång till före beslut om åtgärd och behandling. Vår utredning har visat att prisuppgifter är bristfälliga när djurägare söker vård för sina djur. För att säkerställa att branschens aktörer i högre grad följer de lagar som finns, ser Konkurrensverket ett behov av ökad kunskap hos såväl djurägare som marknadens aktörer.

Konkurrensverket föreslår att regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att överväga en utvidgning av tillämpligheten av konsumenttjänstlagens bestämmelser om utförande och material, näringsidkarens skyldighet att avråda, tilläggsarbete, avtalat pris, skäligt pris och ungefärliga prisuppgifter samt pristillägg, till att omfatta behandling av levande djur. Konkurrensverket föreslår även att det undersöks i vilken mån särskilda regler om fel hos tjänsten och skadestånd vid behandling av levande djur ska införas i konsumenttjänstlagen eller i kompletterande lagstiftning.

Förslaget syftar till att stärka konsumentskyddet i djursjukvården genom att utöka konsumenttjänstlagens tillämpningsområde. I dagsläget undantas behandling av levande djur från konsumenttjänstlagen, vilket lämnar konsumenter i en sämre position vid köp av djursjukvård än vid köp av andra tjänster.

Genom att förtydliga rättsläget och stärka djurägarens rättigheter gentemot vårdgivaren bedömer vi att såväl pristransparensen som konsumenternas ställning i enskilda avtalsförhållanden kan förbättras.

Konkurrensverket anser att klinikerna och djursjukhusen av transparensskäl gentemot konsumenterna bör redovisa kedjetillhörighet tydligare och vi uppmanar därför branschens aktörer att publicera kedjetillhörighet tydligt på webbsidor och på vårdinrättningar. Vid valet mellan två, till synes konkurrerande, vårdgivare är det relevant för djurägare att få kännedom om huruvida dessa är fristående från varandra eller del av samma företagsgrupp. Bestämmelser om ett sådant krav har föreslagits i flera andra länder och är en rimlig grundnivå av kundinformation.

Att djurägare kan ta med uppgifter från sitt djurs journal från en vårdgivare till en annan genom att begära ett intyg är också en reglerad rättighet. Informationen om detta finns tillgänglig på behörig myndighet Jordbruksverkets webbplats, men under vår utredning har frågan om svårigheter att få tillgång till sitt djurs journaluppgifter ändå varit aktuell. Branschens aktörer bör säkerställa den möjligheten, och informera djurägare om att den finns.

Bilagor till rapporten