Är successiva förvärv ett konkurrensproblem i Sverige?

Förvärv som involverar stora företag kan granskas av konkurrensmyndigheter innan de genomförs. Normalt sker ingen granskning då stora företag förvärvar små konkurrenter och det finns därför en risk att företag kan välja att förvärva flera små konkurrenter, så kallade successiva förvärv, snarare än färre och större i syfte att undgå granskning. Det finns begränsad kunskap om hur vanligt det är med successiva förvärv i Sverige och därmed också om de utgör ett konkurrensekonomiskt problem. Syftet med denna studie är att undersöka hur vanliga successiva förvärv är och i vilken utsträckning de under det senaste decenniet har påverkat den konkurrensekonomiska koncentrationen inom ett urval av näringsgrenar i Sverige.

Som underlag till analysen används företagsspecifik data från Bisnode som representerar omsättning och ägande på årsnivå från 2010 till 2019 från 15 olika näringsgrenar på SNI 5-siffernivå. Näringsgrenarna valdes ut i en förstudie där antalet fusioner på SNI 3-siffernivå analyserades och där åsikter från experter (konkurrensekonomer och forskare) inhämtades.

De empiriska resultaten visar att inga, eller mycket svaga, tecken finns på att det förekommit några successiva förvärv i de 15 näringsgrenarna som varit konkurrensekonomiskt problematiska. Den enda näringsgren som visar tecken på sådana förvärv är SNI 43221 (Värme- och sanitetsarbeten) där BRAVIDA SVERIGE AB har varit aktiva på förvärvsmarknaden. Dessa förvärv har dock skett under längre tidsperiod än vad som normalt gäller för att förvärven skall anses vara successiva. På nationell nivå finns inga tecken på att koncentrationen har ökat i denna näringsgren p.g.a. dessa förvärv. En rekommenderad fördjupning är att först definiera relevanta geografiska marknader och att därefter beräkna HHI i respektive marknad.