Vi måste öka kunskapen om hur individers data hanteras på digitala marknader

I förra veckan publicerade vi uppdragsforskningsrapporten Dataekonomier – om plattformar, tredjepartsaktörer och behovet av transparens på digitala marknader. Syftet med rapporten är att öka kunskapen om vilken roll individers data spelar på digitala marknader. Det handlar dels om individers personuppgifter, dels om annan data som rör individers beteenden på webben. Rapporten är författad av Stefan Larsson, docent och jurist, som är verksam vid Institutionen för teknik och samhälle vid Lunds universitet och utförd i samverkan med Dataskydd.net och Novus.

För att ta reda på mer ställde vi några frågor till Stefan Larsson, rapportens författare.

Varför är det viktigt att undersöka vilken roll individers data spelar på digitala marknader?

– Frågan om hur individers data hanteras berör flera områden. Ursprungligen uppmärksammades den kanske i första hand som en fråga om personlig integritet och dataskydd men med tiden har det också kommit att bli en fråga som även berör konkurrens på digitala marknader. Affärsmodeller baserade på att tjäna pengar på data blir alltmer dominerande. Samtidigt är kunskapen låg kring hur data hanteras i de digitala ekosystemen, och hur nätverken och mångfalden av aktörer egentligen ser ut som hanterar denna data. Vi måste öka kunskapen om hur data hanteras men också förstå mer om hur individers data kan värderas för så kallade nollprissatta tjänster och hur det påverkar konkurrensen och därmed konkurrenstillsynen. Det säger rapportens författare Stefan Larsson, vid Lunds universitet.

Du har inom ramen för undersökningen bland annat tittat på hur individer upplever insamlingen av data. Vad visade undersökningen?

– I undersökningen har vi kartlagt mängden och typen av så kallade tredjepartsspårare, eller det som vi i dagligt tal brukar kalla cookies, på ett urval hemsidor riktade mot svenska konsumenter. Vi kunde konstatera att de vanligast förekommande aktörer som gör kakrelaterade datainsamlingar oftast är inriktade på reklam och att de är vanligast på sajter inom sektorerna handel och media. Vi kunde också konstatera att internetanvändarna överlag upplever att transparensen är låg, det vill säga att de inte vet vilka aktörer som är aktiva i datainsamling och att internetanvändarna inte heller vet vad deras data används till, säger Stefan Larsson och fortsätter:

 – I våra undersökningar såg vi att oavsett om användarna hade hög eller låg tillit till hur deras data hanteras var samtliga dåligt insatta i hur deras data egentligen används och av vem. Den enkla slutsatsen är att dagens samtycke faktiskt inte fungerar och det riskerar att leda till ett allt mindre förtroende till digitala lösningar. Icke-informerade konsumenter kan heller inte ”rösta med fötterna” och välja tjänster som de tycker är mer rättvisa.

Vad bör vi göra? Har du några rekommendationer?

– Vi behöver bygga förståelse för hur de digitala ekosystemen ser ut. Det gäller inte enbart de stora kända plattformarna som vi vanligtvis refererar till. Vi måste också förstå vilka de samarbetar med och hur de använder individers data. Vi måste ha mer transparens i dataekonomierna, som en strukturell marknadsfråga snarare än en individuell konsumentfokuserad fråga. Om vi inte tydliggör hur marknaderna fungerar får vi inte heller en fungerande tillsyn. Det är även viktigt att öka samverkan mellan de myndigheter som utövar tillsyn över hur individers data används. En sådan samverkan kommer bli allt viktigare under de kommande åren.

Läs uppdragsforskningsrapporten Dataekonomier