Innehåll på sidan

Samspelet mellan konkurrenstillsyn och hållbarhetsfrågor

Hur samspelar konkurrenstillsyn och hållbarhet med varandra? Hur säkerställer vi att konkurrensrätten inte ställer upp onödiga hinder för miljöfrämjande samarbeten? Det är frågor som har börjat diskuteras alltmer både i Sverige och i internationella sammanhang.

På EU-kommissionens initiativ pågår just nu ett arbete som bland annat syftar till att säkerställa att konkurrensrätten inte ställer upp onödiga hinder för hållbarhetsfrämjande initiativ och samarbeten. Hållbarhetsavtal och miljö- och klimatfrågor kommer därför vara än mer i fokus för Konkurrensverkets tillsynsverksamhet framöver och ett internt arbete pågår för att höja kunskapsnivån kring hållbarhetsfrågor i konkurrenstillsynen.

Alina Murg-Perlmutter, sakkunnig på enheten för karteller och förvärv och Torbjörn Schiebe, föredragande på enheten för marknadsmissbruk, jobbar med Konkurrensverkets interna arbete för att öka kunskapsnivån.

Varför är det viktigt att vi ökar vår kunskap om dessa frågor?

– Hur konkurrensrätten och hållbarhetsfrågor samspelar med varandra är frågor som diskuteras intensivt just nu. Därför är det viktigt att vi som tillsynsmyndighet dels har uppdaterad kunskap om hur miljö- och klimathänsyn kan hanteras inom det rådande konkurrensrättsliga regelverket, dels deltar i diskussionen om, och i så fall hur, reglerna kan behöva justeras med anledning av de stora utmaningar vi står inför inom miljö- och klimatområdet, säger Torbjörn Schiebe.

Just nu ser kommissionen bland annat över det horisontella regelverket inom konkurrensområdet.

– Vi har varit aktiva i arbetet med översynen av det horisontella regelverket som bland annat påverkar i vilken utsträckning företag kan ingå hållbarhetsfrämjande samarbeten och fortsätter vara engagerade i dessa frågor inom European Competition Network (ECN). Att vara uppdaterade på diskussionen som förs inom forskningen och vad som händer i omvärlden i debatten hjälper oss med detta, säger Alina Murg Perlmutter.

EU-kommissionens initiativ för att säkerställa att konkurrensrätten inte ställer upp onödiga hinder för miljöfrämjande samarbeten

Som ett led i kommissionens arbete, har de gått ut med en bred offentlig konsultation som syftar till att samla idéer och förslag från alla berörda aktörer, inklusive konkurrensexperter, den akademiska världen, industrin, miljögrupper och konsumentorganisationer, om hur konkurrenspolitiken kan bidra till den så kallade gröna given (the Green Deal).

I Sverige remitterade regeringen frågorna i konsultationen till Konkurrensverket. Konkurrensverket har också lämnat motsvarande synpunkter till kommissionen.

Graeme Jarvie är funktionsansvarig för internationella frågor och har arbetat med remissvaret som vi skickade till regeringen.

– I remissvaret lyfter vi fram att konkurrens skapar förutsättningar för innovation och kvalitetsmässiga förbättringar ur miljösynpunkt. Redan enligt rådande praxis och riktlinjer finns det goda förutsättningar för att kunna bedöma olika typer av hållbarhetsavtal som oproblematiska ur konkurrenssynpunkt.

Samtidigt ser vi att det finns ett behov av mer tydlighet kring hur hållbarhetsaspekter ska beaktas i konkurrenstillsynen. Som ett första steg skulle det vara bra med någon form av informell vägledning från kommissionen, till exempel i form av comfort letters, för att ge företag vägledning om specifika hållbarhetssamarbeten och för att bygga upp praxis inom området. Genom samordning inom ECN skulle vi som nationella konkurrensmyndigheter också kunna bidra till större tydlighet, exempelvis genom informell vägledning. Nästa steg skulle kunna vara att utfärda en mer allmän vägledning kring hållbarhetssamarbeten, säger Graeme Jarvie.

Varför har hållbarhetsfrågorna blivit allt viktigare att ta hänsyn till i konkurrenstillsynen?

– Det visar på en bred samsyn bland konkurrensmyndigheter om att vi måste hitta effektiva sätt på alla fronter för att uppnå våra klimatmål och målen i Parisavtalet och Agenda 2030. Konkurrensreglerna ska vara en del av lösningen, inte en del av problemet. Samtidigt finns det en allmän uppfattning att konkurrenspolitiken spelar en underordnad roll jämfört med andra effektivare verktyg som reglering och skatter, säger Graeme Jarvie.

Vad är nästa steg, vad händer nu?

Graeme Jarvie, funktionsansvarig för internationella frågor:
– Vi kommer att fortsätta att engagera oss i diskussionerna med kommissionen och våra systermyndigheter inom ECN. Genom att utbyta erfarenheter från tillsynsarbetet blir det lättare att komma fram till ändamålsenliga och enhetliga lösningar inom hela EU.

Internationellt ser vi att hållbarhetsfrågor kommer att prägla konkurrensområdet i allt högre utsträckning framöver. Nu i december har frågorna om konkurrenstillsyn och hållbarhet diskuterats i OECD:s konkurrenskommitté. Kommissionen kommer att anordna en konferens i början av 2021. Frågorna kommer även att lyftas som ett särskilt fokusområde inom såväl ICN (International Competition Network) och FN:s handelsorgan UNCTAD under nästa år.

Länkar

Senast uppdaterad: 2021-05-05

Artikel3 december 2020