Nytt ställningstagande om maximal omfattning av ramavtal och öppenhetsprincipen

I ett tidigare ställningstagande (2019:1) om ramavtalsupphandlingar och öppenhetsprincipen redogjorde vi för hur Konkurrensverket ansåg att domen i mål C-216/17 Coopservice borde tolkas och tillämpas i praktiken.

Nu har Konkurrensverket beslutat om ett nytt ställningstagande som ersätter det tidigare ställningstagandet. Natacha Otte Widgren, biträdande enhetschef för upphandlingstillsyn, har varit med och tagit fram det nya ställningstagandet.

Varför har Konkurrensverket beslutat om ett nytt ställningstagande?

– Sedan ställningstagandet publicerades har dels EU-domstolen kommit med ett avgörande i mål C-23/20 Simonsen & Weel och dels Högsta förvaltningsdomstolen meddelat ett par avgöranden (HFD 2022 ref. 4 I och II) som har klargjort rättsläget ytterligare.

Även efter EU-domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden kan det dock kvarstå viss osäkerhet om vilken information som ska finnas med i upphandlingsdokumenten avseende ramavtalets maximala omfattning. Det kan också finnas en osäkerhet kring vilken betydelse sådana uppgifter har för möjligheterna att göra avrop från ett ramavtal och för Konkurrensverkets tillsyn. Det är anledningen till att vi beslutade att ersätta det tidigare ställningstagandet med ett nytt ställningstagande.

Vilka frågor tar Konkurrensverket upp i ställningstagandet?

– I det nya ställningstagandet berörs, liksom tidigare, frågan om vad kravet att en upphandlande myndighet vid ramavtalsupphandlingar ska ange den största kvantitet och/eller det högsta värde som kan komma att avropas från ramavtalet innebär. Vi tar också upp frågan om vilka som omfattas av kravet och om det kan anses vara en otillåten direktupphandling om den maximala omfattningen som anges i upphandlingsdokumenten överskrids.

Vad är Konkurrensverkets slutsats?

– Att en upphandlande myndighet som ingår ett ramavtal är skyldig att ange den största kvantitet och/eller det högsta värde som kan komma att avropas från ramavtalet, vilket innebär att göra en rimlig uppskattning av ramavtalets tak. En sådan bedömning ska vara välgrundad och objektiv. Kravet bör enligt Konkurrensverket gälla alla upphandlande myndigheter som genomför en upphandling, dvs. även när inköpscentraler upphandlar ramavtal.

Ett avrop utöver den maximala omfattning som anges i ramavtalet kan utgöra en otillåten direktupphandling, givet att det inte är fråga om en sådan tillåten ändring av ramavtal som uppfyller förutsättningarna i 17 kap. LOU. Ett sådant agerande kan således aktualisera en upphandlingsskadeavgift.

Gäller ställningstagandet alla ramavtal?

– Liksom det tidigare ställningstagandet är detta ställningstagande begränsat till direktivstyrda upphandlingar av ramavtal som omfattas av LOU.

Vilka är de största skillnaderna i det nya ställningstagandet jämfört med det tidigare?

– Den största skillnaden är att det klargjordes genom avgörandet i mål C-23/20 Simonsen & Weel att det är tillräckligt för den upphandlande myndigheten att ange antingen den största kvantiteten eller det högsta värdet som ett ramavtal omfattar.

Ta del av ställningstagandet: Maximal omfattning av ramavtal och öppenhetsprincipen