Ny praxis om tvingande hänsyn från HFD

Målet rörde ett avtal för särskilda persontransporter i form av bland annat sjukresor, färdtjänst och skolskjuts. En leverantör ansåg att avtalet innebar en så väsentlig ändring av tidigare utannonserade villkor att en ny upphandling fick anses ha inletts och begärde därför att avtalet skulle förklaras ogiltigt.

Förvaltningsrätten biföll ansökningen och ogiltigförklarade avtalet. Förvaltningsrätten ansåg att den upphandlande myndigheten inte heller hade visat att avtalet hade en sådan betydelse för allmänintresset att det skulle få bestå. Kammarrätten ändrade förvaltningsrättens dom och konstaterade att det fanns förutsättningar för att ogiltigförklara avtalet, men att avtalet skulle bestå med hänsyn till ett tvingande allmänintresse.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar i sitt avgörande att de särskilda persontransporterna var sådana allmänintressen som avses i upphandlingslagstiftningen. För att avtalet ska få bestå krävs dock också att avtalet verkligen är en nödvändig förutsättning för att transporterna ska kunna genomföras. Avtalet i fråga rörde endast cirka 14 procent av tillgänglig fordonskapacitet avseende dessa transporter.

Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att minskningen av fordonskapaciteten inte var oväsentlig, men att den upphandlande myndigheten inte hade visat att det förelåg sådana exceptionella omständigheter som motiverar att avtalet ska få bestå med hänsyn till allmänintresset.

I målet tillämpades den upphävda lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Det hade dock blivit samma utgång med nuvarande regelverk.

Högsta förvaltningsdomstolens dom 9 maj 2019