Innehåll på sidan

Nordiska konkurrensmyndigheter stödjer en strikt prövning av företagskoncentrationer

Gemensam artikel av cheferna för de nordiska konkurrensmyndigheterna: Rikard Jermsten, Sverige, Jakob Hald, Danmark, Kirsi Leivo, Finland, Páll Gunnar Pállsson, Island och Lars Sørgard, Norge.

Frankrike och Tyskland har lagt fram ett gemensamt förslag om lättnader i EU:s regler för prövning av företagskoncentrationer, när det gäller stora europeiska företag, för att tillåta att så kallade ”European Champions” kan skapas. Den utlösande faktorn bakom det politiska initiativet var EU-kommissionens beslut att stoppa koncentrationen mellan det tyska företaget Siemens och det franska företaget Alstom.

Det fransk-tyska förslaget har kritiserats av konkurrensmyndigheter, universitet och praktiserande jurister. Vid det senaste mötet i Konkurrenskraftrådet motsatte sig ministrar från de nordiska länderna förslaget.

Det europeiska regelverket för prövning av företagskoncentrationer bygger på principer för konsumenters välfärd, transparens och rättssäkerhet. Regelverket ger europeiska konsumenter lägre priser och bättre produkter. De föreslagna förändringarna skulle i stället innebära att prövningen av företagskoncentrationer blir föremål för politiska beslut och den osäkerhet som detta kan medföra. Förslaget innebär ett avsteg från de ovan nämnda principerna och kan skada trovärdigheten av det konkurrensrättsliga regelverket i Europa. Vidare kan det riskera att underminera hörnstenarna i den välfungerande inre marknaden där företag av alla storlekar kan utvecklas och blomstra.

Lättnader i regelverket för koncentrationer kommer, enligt förslaget, att medföra kostnader i form av försvagad konkurrens på såväl den europeiska som de inhemska marknaderna. Med det nuvarande systemet ger konkurrensen på europeisk och inhemsk nivå möjligheten för varje företag att bli effektivare och utveckla bättre produkter. De företag som lyckas bäst kommer på lång sikt också att nå framgång på den globala marknaden. Det är konkurrensen, inte politiken, som bör identifiera vilka som blir vinnare bland de europeiska företagen. Konkurrens mellan inhemska företag är också avgörande för att nå framgång på den inhemska marknaden, vilket i sin tur kan hjälpa de mest lämpade företagen att lyckas på den globala marknaden.

Förslaget att ändra de europeiska reglerna för prövning av företagskoncentrationer skulle enbart gagna ett fåtal större europeiska företag och vara särskilt skadligt för medlemsstater med mindre inhemska marknader. Det gäller även för de nordiska länderna där många marknader redan är koncentrerade.

Ett av huvudargumenten från anhängare till det politiska initiativet att försvaga den europeiska kontrollen av företagskoncentrationer är att det nuvarande regelverket är överdrivet ingripande. Detta stämmer inte alls. En överväldigande majoritet av företagskoncentrationer godkänns mycket snabbt. Även i de fall där konkurrensmyndigheter ingriper godkänns de flesta företagskoncentrationer med åtaganden som avhjälper de konkurrensproblem som identifierats. Regelverket för företagskoncentrationer hindrar inte att ”European Champions” skapas via koncentrationer. Sådana koncentrationer kan tillåtas om de leder till synergieffekter som kan kompensera för den negativa påverkan – i form av ökad koncentration – på konsumenternas välfärd. Alternativt kan parterna föreslå åtaganden som avhjälper konkurrensproblemen, vilket möjliggör för koncentrationen att godkännas under vissa villkor.

Som konstaterats i ett öppet brev från mer än 40 europeiska branschekonomer ”Europa behöver mer effektiva, konkurrenskraftiga och innovativa företag. Att stödja företagskoncentrationer som eliminerar konkurrens innebär motsatsen”. De nordiska konkurrensmyndigheterna ger sitt fulla stöd till en stark och politiskt oberoende prövning av företagskoncentrationer på såväl EU-nivå som nationell nivå.

Systemet för prövning av företagskoncentrationer bör ses som ett stimuli, inte som ett hinder för en framgångsrik industripolitik.

Jakob Hald, Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen, Danmark
Kirsi Leivo, Konkurrens- och konsumentverket, Finland
Rikard Jermsten, Konkurrensverket, Sverige
Páll Gunnar Pálsson, Samkeppniseftirlitið, Island
Lars Sørgard, Konkurransetilsynet, Norge

Senast uppdaterad: 2021-05-31

Artikel26 juni 2019