”Konkurrens flyttar makten från företag till konsumenter”

Förra året fyllde Konkurrensverket 25 år. Ungefär samtidigt som myndigheten inrättades sommarjobbade jag hos en bilåterförsäljare i Paris. Jag har ett minne från den sommaren som för mig illustrerar skillnaden mellan det då regleringstyngda franska samhället och det mer liberala svenska; det gick inte att handla på kvällar och söndagar i Paris. I Sverige avskaffades reglerade öppettider i butiker 1972, men sommaren för 25 år sen i Paris var det bara Virgin Megastore på Champs-Elysées som hade öppet på söndagar, något de fick böta för varje vecka.

Däremot fanns det gott om konkurrerande apotek i Paris, något vi fick i Sverige först 2009. År 1970 förstatligades alla apotek i Sverige. Innan dess var apoteken i princip lokala privata monopol. Att vi gått från lokala monopol är nog en del av förklaringen till att apoteken i Sverige var så få vid omregleringen. Efter omregleringen har det startats flera nya apotek och en annan effekt av konkurrensen är att öppettiderna ökat även i de gamla apoteken. Lägre priser har det också blivit, men inte i fysiska apotek utan hos nätapotek, något som inte fanns under monopoltiden.

Konkurrensverket och dess föregångare har i många år förespråkat reglerad konkurrens på de marknader som tidigare varit förbehållna statliga monopolister. Det är en konst att öppna marknader för konkurrens. Mycket kan gå fel om man inte tänker igenom hur man ska gå tillväga och det är omvälvande för de företag som går från en monopoltillvaro till att utsättas för konkurrens. Det är dock en positiv omvälvning. När SAS och Linjeflyg hade monopol på inrikesflyget var priserna högre än i dag. När taximarknaden liberaliserades ökade antalet taxibilar, väntetiderna blev kortare och det blev billigare för kommuner att upphandla taxitrafik. När SJ fick konkurrens av MTR Express på linjen Stockholm – Göteborg sänkte de sina priser med 10-15 procent.

De tidigare monopolisterna har haft utmaningar vid öppnandet av konkurrens. I vissa fall har de gått över gränsen för vad som är tillåtet. Då har Konkurrensverket gripit in och tagit dem till domstol för att sätta stopp för deras missbruk av sin dominerande ställning. SJ, SAS, Posten och Telia har alla blivit fällda för missbruk av dominerande ställning.

En monopolist som vet att kunderna egentligen inte har något alternativ behöver inte anstränga sig för att erbjuda det bästa till kunderna. När konkurrensen fungerar gäller det för företagen att ständigt vara på tå, kampen om kunderna är aldrig över. Det företag som slår sig till ro får se andra företag ta över sina forna kunder. Konkurrens flyttar makten från företagen till konsumenterna. Konkurrens ger konsumenterna makt att välja, makt att välja bort och makt att göra en bra affär.

Levnadsstandarden skulle varit lägre utan konkurrens, inte bara genom högre priser, minskade valmöjligheter och sämre service utan också genom att allt som det offentliga köper in skulle varit dyrare och sämre. Kommuner, landsting och myndigheter upphandlar varje år för 20 procent av Sveriges BNP, så den delen är viktig. Karteller eller monopol på asfaltsbeläggning leder till dyrare vägunderhåll vilket leder till att färre tjälskador kan lagas och att färre cykelbanor ryms i den kommunala budgeten.

På samma sätt som konkurrens mellan företag leder till innovationer i mer miljövänlig teknik så leder bristfällig konkurrens till att vi får leva kvar med gamla miljöskadliga produkter. Ett exempel är den stora lastbilskartellen som nyligen avslöjats. Där hade de stora lastbilsföretagen inte bara kommit överens om priser utan även om att fördröja införandet av mer miljövänlig teknik.

Konkurrens är också en förtroendefråga för företagen. Om konsumenterna upplever att konkurrensen inte fungerar, om företagen höjer priserna och sänker kvaliteten och servicen, då tappar konsumenterna förtroendet för företagen. Kundernas förtroende är en prioriterad fråga för många företag och flera företag har infört program för att säkerställa att konkurrensreglerna följs.

Den bästa effekten av att Konkurrensverket och konkurrensreglerna finns är det förebyggande arbetet. Företagen vet att det är olagligt att bilda en kartell. De vet att vi spanar efter tecken på karteller. De vet att vi har ett eftergiftsprogram som innebär att den första som avslöjar kartellen slipper straff. Blotta vetskapen om att den kartell man funderar på att starta kan avslöjas till eller hittas av Konkurrensverket leder till att färre karteller bildas.

Teoretiskt sett skulle monopol kunna bildas genom att alla företag på en marknad får samma ägare. Konkurrensverket prövar företagskoncentrationer och får besluta om att koncentrationer som påtagligt hämmar konkurrensen ska förbjudas. Vi ser dock nästan aldrig att en föreslagen koncentration skulle leda till monopol. Den typen av affärer föreslås helt enkelt inte; de är avskräckta.

Konkurrensen i Sverige har blivit mycket bättre på 25 år. Nya marknader har skapats och gamla har luckrats upp och varje gång Konkurrensverket griper in gör vi det med konsumenternas bästa för ögonen.

Arvid Fredenberg, chefsekonom

Konkurrensverkets podd Konkurrenten: Alla vinner på konkurrens