Innehåll på sidan

”Granskningen ska öka kunskapen om lagen om otillbörliga handelsmetoder”

Estrid Faust är projektledare för Konkurrensverkets granskning av hur ett antal offentliga aktörer efterlever lagen om otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan. Här berättar hon mer om bakgrunden och syftet med granskningen.

Den 1 november 2021 trädde lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruk- och livsmedelsprodukter (LOH) i kraft. Lagen syftar till att skydda leverantörer av jordbruks- och livsmedelsprodukter mot vissa otillbörliga handelsmetoder. Målet med lagstiftningen är att stärka den svenska livsmedelskedjan och lagstiftarens förhoppning är att den ska medföra en mer hållbar svensk livsmedelsproduktion.

Konkurrensverket genomför nu en granskning av offentliga inköpares kännedom och efterlevnad av lagen.

Varför genomför ni granskningen?

– Konkurrensverket genomför granskningen för att kontrollera offentliga aktörers regelefterlevnad och regelkännedom gällande LOH. Ett syfte med granskningen är också att nå ut till offentliga aktörer med information om lagen och om Konkurrensverkets arbete. Hög regelefterlevnad är ett av de huvudsakliga målen med Konkurrensverkets tillsyn enligt LOH.

Offentliga aktörer är inflytelserika inköpare på jordbruks- och livsmedelsmarknaderna och det är dessutom ur ett demokratiskt perspektiv viktigt att de följer lagarna.

Vad är det ni granskar?

– Vi ställer frågor som rör de tillfrågades kännedom om lagen, om de har genomfört några förändringar i sin inköpsverksamhet med anledning av lagen och hur villkoren för betaltider och avbeställningar ser ut i de viktigaste avtalen som de har ingått för köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter.

Långa betaltider har uppfattats som ett problem, bland annat då de medför att leverantören får agera bank åt köparen på bekostnad av sin egen likviditet.

Korta annulleringstider har bedömts som bekymmersamt bland annat då en leverantör kan komma att behöva kassera en sent avbokad livsmedelsorder för att det inte finns tid att sälja varorna till någon annan innan de blir dåliga. Detta är också problematiskt ur ett matsvinnsperspektiv.

Hur många aktörer granskar ni och hur har ni valt ut dem?

– Vi har valt ut 15 aktörer. Gemensamt för samtliga är att de gör inköp av jordbruks- eller livsmedelsprodukter. Det kan exempelvis röra sig om måltider inom vård, skola eller omsorg.

Aktörerna är valda dels utifrån förväntan om inköp som omfattas av LOH, dels har vi velat ha en spridning bland objekten. Det senare gäller rent geografiskt men även utifrån olika typer av offentliga aktörer. Vi inkluderar statliga myndigheter, regioner och olika typer av kommuner, exempelvis baserat på storlek, i granskningen.

Vad kommer granskningen att leda till?

– På ett övergripande plan tror vi att granskningen kommer att öka kunskapen om lagen hos de tillfrågade, och förhoppningsvis även hos andra som agerar på marknaden. Konkurrensverket vill också få djupare förståelse för om och hur offentliga aktörer hunnit anpassa sig till LOH.

Vår ambition är att sammanställa resultatet av granskningen i en kortare analys. Om vi får indikationer på att det hos en aktör sker överträdelser av LOH kan det leda till att Konkurrensverket initierar ett tillsynsärende. Ett sådant ärende kan i sin tur medföra att vi förelägger en köpare att upphöra med ett agerande eller beslutar att köparen ska betala en sanktionsavgift.

Måste man svara?

– Nej, det är frivilligt att svara. I och med att vi vänder oss till offentliga aktörer som får redogöra för hur de anpassat sig till en tvingande lagstiftning så tror vi ändå att det kommer finnas en stor vilja att delta i granskningen, bland annat för att bidra med kunskap och erfarenheter om vilket genomslag LOH hunnit få i offentlig sektor.

Kontaktuppgifter

Estrid Faust, projektledare, tfn 08-700 16 41, e-post
Martin Bäckström, enhetschef, tfn 08-700 15 58, e-post

Senast uppdaterad: 2022-03-07

Artikel7 mars 2022