Frågor och svar om ställningstaganden om förbudet mot sena betalningar

Redan innan lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter (LOH) trädde i kraft fick Konkurrensverket frågor om vår tolkning av förbudet mot sena betalningar. Konkurrensverket har sedan tidigare gett vägledning genom ett ställningstagande (2022:3) om vissa finansieringslösningar. Parallellt med detta har vi utrett de frågor som berörs i de nya ställningstagandena som tar sikte på mer praktiska aspekter gällande betalningar.

Det ena ställningstagandet (2023:1) klargör hur vi ser på begreppet betalning. Det andra ställningstagandet (2023:2) handlar om hur förbudet ska tolkas för det fall att sista dagen i en betalningsperiod infaller på en lördag, söndag eller annan helgdag.

Frågorna som behandlas är delvis sammankopplade, men vi har valt att dela upp frågorna i två ställningstaganden. En anledning till detta är att vi vill vi renodla våra ställningstaganden så att de berör en avgränsad fråga. På så sätt kan vi klargöra vår ståndpunkt på ett tydligt sätt vilket underlättar för de aktörer som berörs av frågan. En annan anledning till att vi valt att hålla isär frågorna är att de besvarar två olika frågeställningar. Ställningstagandet om begreppet betalning är en fråga av generell betydelse, det vill säga vår tolkning av vad betalning innebär inom ramen för förbudet. Det andra ställningstagandet tar sikte på ett specialfall, det vill säga hur förbudet ska tillämpas när betalningsfristen löper ut på en helgdag.

När en betalningsfrist löper ut på en helgdag har vi valt att hänvisa det till nästkommande arbetsdag i stället för vardag eller bankdag. Anledningen till detta är att vi tolkar förbudsregeln i ljuset av en EU-förordning som hänvisar till just nästkommande arbetsdag. Med arbetsdag avses dock i förordningen alla dagar som inte är lördagar, söndagar eller helgdagar. Arbetsdag används alltså här på ett sätt som är synonymt med vardag. Att ersätta arbetsdag med en referens till bankdag hade i detta fall varit svårt att rättfärdiga med den ordning som följer av förordningen.

Förbudet om sena betalningar tar främst sikte på att leverantörer inte ska behöva vänta orimligt länge på att få betalt från sina köpare. Genom förbudet slipper leverantörer agera bank åt sina köpare och förbudets huvudsakliga syfte är att förbättra leverantörers likviditet. I flera svenska lagar som hanterar frågan om legala frister och betalningsfrister som löper ut på helgdagar inkluderas midsommar-, jul- och nyårsafton separat jämsides allmän helgdag. I LOH eller i lagens förarbeten har lagstiftaren däremot inte hänvisat till någon av dessa lagar. Vi har därför lutat oss mot den likartade princip som finns i den tidigare nämnda EU-förordningen som enbart hänvisar till lördag, söndag och helgdag.

I de fall en enstaka betalning blir försenad på grund av mellanliggande helgaftnar kommer Konkurrensverket inte att prioritera att utreda detta. Om vi däremot upptäcker att det missbrukas, till exempel att det finns tecken på att det sätts i system, kan vi komma att starta en utredning.

Förbudets huvudsakliga funktion är att förbättra leverantörers likviditet och att införa en bindande norm om 30 dagars betalningsfrist. Om ett oväntat problem uppstår rekommenderar vi att köparen kontaktar sin leverantör och meddelar om situationen. Om en anmälan görs kommer vi vid bedömningen av om frågan ska utredas närmare att beakta alla relevanta omständigheter. Det är också värt att nämna att det finns en bestämmelse i LOH som innebär att Konkurrensverket inte får besluta om sanktionsavgift vid ringa överträdelser. En ringa överträdelse är en sådan som är bagatellartad, försumbar eller annars ursäktlig.

Ta del av ställningstagandet: Konkurrensverkets ställningstagande om när en köpare anses ha betalat inom 30 dagar – otillbörliga handelsmetoder

Ta del av ställningstagandet: Konkurrensverkets ställningstagande om betalningsperioder som löper ut på en lördag, söndag eller annan helgdag – otillbörliga handelsmetoder