”Årets Nobelpris påminner oss på Konkurrensverket om något jätteviktigt”

Den 10 december delas traditionsenligt Nobelprisen ut. I år går Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne till tre forskare, nederländaren Joel Mokyr, fransmannen Philippe Aghion och kanadensaren Peter Howitt. De tre belönas för att ha förklarat hur nytänkande och innovation bidrar till ekonomisk tillväxt.

– Kort kan man säga att framför allt Aghion och Howitt har visat hur konkurrens och innovation hänger ihop på ett mycket tydligare sätt än vad man tänkt innan. För första gången kopplade man företags innovation till långsiktig tillväxt, just genom konkurrens. Att deras forskning uppmärksammas på detta sätt är jätteroligt för oss på Konkurrensverket, säger Martin Mandorff, chefsekonom.

Han berättar att flera forskare som vunnit ekonomipriset tidigare har fokuserat på viktiga, men mer kortsiktiga aspekter av konkurrens.

– Det som prisas i år tar i stället hänsyn till mer långvariga processer, det som kallas kreativ förstörelse.

Kreativ förstörelse förklarar fenomenet när nya produkter som kommer ut på marknaden är så pass förbättrade att de konkurrerar ut de redan existerande. Värdet av de äldre produkterna försvinner, förstörs. Innovation skapar på så sätt inte bara konkurrens på marknaden, utan också om marknaden.

Philippe Aghions och Peter Howitts forskning sätter fingret på att företag med en stark position och som har ett intresse av att behålla den positionen, oftast inte är de som kommer med nästa stora idé. De vill inte riskera att konkurrera ut sig själva.

– De kommer i stället vilja försvara den teknik som de har byggt hela sin verksamhet på. Därför är det viktigt att se till att det alltid är låga inträdesbarriärer för nya, piggare företag att ta sig in på marknaden, förklarar Martin Mandorff.

Martin Mandorff tillträdde som chefsekonom på Konkurrensverket 1 september i år. Han menar att årets pris, eller snarare teorierna som publicerades med början på 1990-talet, i allra högsta grad påverkar Konkurrensverkets arbete. Han beskriver att det finns en hel del samhällsproblem där myndigheten har en viktig roll att fylla. Som exempel nämner han en ekonomi som inte går så bra och problem med bristande kvalitet och oseriösa och kriminella aktörer som vinner upphandlingar.

– Forskningen är särskilt aktuell i en tid när vi kämpar med låg produktivitetstillväxt och oro kring avtagande dynamik i ekonomin. Det här påminner oss att alltid ha med både det korta och det långa perspektivet i vårt arbete, vare sig det gäller i analysen av regleringar och sätt att minska regelbördan, eller i vår tillsyn av konkurrens och offentlig upphandling.