Samarbeten som begränsar konkurrensen

Det är förbjudet för företag att ingå avtal eller samarbeta på ett sätt som begränsar konkurrensen. 

Enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen är det förbjudet för företag att ingå avtal eller samarbeta på ett sätt som begränsar konkurrensen. Motsvarande förbud finns i artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och är tillämpligt om samarbetet kan påverka handeln mellan medlemsländerna i EU.

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete gäller inte bara avtal, utan även mer informella samarbeten, t.ex. när två konkurrenter i samförstånd genomför en prishöjning mot kund. Beslut som fattas av sammanslutningar av företag kan också omfattas, t.ex. när en branschorganisation bestämmer eller begränsar hur medlemsföretagen ska agera på marknaden.

Vertikala och horisontella samarbeten

Förbudet omfattar både horisontella och vertikala samarbeten. Horisontella samarbeten är samarbeten mellan (faktiska eller potentiella) konkurrenter. Vertikala samarbeten är samarbeten mellan företag i olika försäljningsled, t.ex. en leverantör och en återförsäljare.

Vertikala samarbeten kan ofta vara positiva för konkurrensen och konsumenterna, men kan under vissa omständigheter vara skadliga.

Läs mer på vår sida om vertikala samarbeten.

Horisontella samarbeten är ofta allvarligare från konkurrenssynpunkt, särskilt om samarbetet gäller priser eller andra affärsvillkor gentemot kund.

Läs mer på vår sida om horisontella samarbeten.

En särskilt allvarlig typ av horisontell konkurrensbegränsning är karteller.

Läs mer på vår sida om karteller.

Undantag från förbudet

Inte alla samarbeten som begränsar konkurrensen är otillåtna. 2 kap. 2 § konkurrenslagen ger möjlighet till undantag för samarbeten som medför övervägande positiva effekter för konsumenterna. Detta kan t.ex. vara fallet om samarbetet effektiviserar produktionen eller distributionen på ett sätt som även gynnar konsumenterna genom lägre priser eller högre kvalitet.

Motsvarande undantag från det EU-rättsliga förbudet finns i artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kommissionen har upprättat riktlinjer för undantagsbedömningen enligt artikel 101 (3). Riktlinjerna är även vägledande för den svenska undantagsbedömningen.

Sanktioner

Konkurrensverket har möjlighet att stoppa pågående överträdelser av konkurrenslagens förbud genom ett åläggande. Ett åläggande får förenas med vite.

På talan av Konkurrensverket kan Stockholms tingsrätt besluta att ett företag som har överträtt förbuden i konkurrenslagen ska betala en så kallad konkurrensskadeavgift, som är en typ av böter.

Läs mer om konkurrensskadeavgift.

Konkurrensverket kan också yrka på näringsförbud för individer som deltar i särskilt allvarliga konkurrensbegränsande samarbeten.

Läs mer om näringsförbud.

Relaterad information

Senast uppdaterad: