Innehåll på sidan

Upphandlingspliktiga inköp

Värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna uppskattas till cirka 800 miljarder kronor år 2019. Detta motsvarade närmare en sjättedel av BNP till baspris (exklusive moms).

Upphandlingspliktiga inköp för 800 miljarder kronor 2019

Att beräkna värdet av det som upphandlas i Sverige är svårt, därför skattas här i stället värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna. Begreppet upphandlingspliktiga inköp avser därmed det som borde ha upphandlats enligt någon av upphandlingslagarna – oavsett om detta skett i praktiken eller inte. Uppskattningen av de upphandlingspliktiga inköpen utgår från nationalräkenskaperna och har en eftersläpning på två år på grund av publiceringen av de uppgifter som ingår i beräkningen. I beräkningen görs flera gränsdragningar avseende upphandlingspliktiga inköp. Dessa gränsdragningar är gjorda för beräkningsändamålet och ska inte ses som juridiska ställningstaganden.

Enligt denna skattning hade de upphandlingspliktiga inköpen under 2019 ett sammanlagt värde på 803 miljarder kronor (exklusive moms).

För en redovisning av hur beräkningen har genomförts och vilka uppgifter som har använts se rubriken Beräkningen av ett uppskattat värde.

Upphandlingspliktiga inköp, värde och andel av BNP, 2015–2019

Inköp, värde och andel 2015 2016 2017 2018 2019
Upphandlingspliktiga inköp (mdkr) 661 701 727 778 803
BNP till baspris (mdkr) 3 788 3 911 4 101 4 279 4 485
Andel av BNP till baspris 17,4 % 17,9 % 17,7 % 18,2 % 17,9 %

Källa: SCB med flera (uppgifter) och Konkurrensverket (bearbetning), 2021.

Vid jämförelser mellan åren bör hänsyn tas till bland annat att beloppen inte är inflationsjusterade, att vissa uppgifter inom Sveriges Offentliga Statistik revideras bakåt i tiden och att vad som är offentliga uppgifter förändrats över tid. För en beskrivning av bakgrunden och förutsättningar se rubriken Upphandlingspliktiga inköp beräknas från nationalräkenskaperna.

Jämfört med rapporten Statistik om offentlig upphandling 2020 (Konkurrensverkets rapportserie 2021:5) har Upphandlingspliktiga inköp samt Andel av BNP till baspris revideras för åren 2015–2018. Det beror på att en uppgift som tidigare ingått i skattningen av upphandlingspliktiga offentliga inköp som inte ingår i nationalräkenskaperna inte längre publiceras. Då den uppgiften var 4 miljarder 2018 och sannolikt innehöll delar som inte var upphandlingspliktiga har det värdet utgått i denna beräkning, se avsnitt 3.3.1 i Upphandlingspliktiga inköp 2019 (Konkurrensverkets analys i korthet 2021:1).

Begreppen offentliga utgifter, inköp och upphandlingspliktiga inköp

Flera olika begrepp förekommer för att beskriva hur offentliga medel används. Dessa begrepp överlappar delvis, och är lätta att förväxla, men beskriver olika värden.

Läs mer om begreppen offentliga utgifter, inköp och upphandlingspliktiga inköp

Upphandlingspliktiga inköp beräknas från nationalräkenskaperna

Uppskattningen av det totala värdet av de upphandlingspliktiga inköpen i Sverige baseras på en beräkningsmetod som togs fram 2008 av Mats Bergman i uppdragsforskningsrapporten Offentlig upphandling och offentliga inköp: omfattning och sammansättning. Konkurrensverket har sedan 2011 använt den beräkningsmetoden för att skatta de upphandlingspliktiga inköpen. Det innebär bland annat att ett flertal av de antaganden som gjordes i uppdragsforskningsrapporten fortfarande används.

I beräkningen görs flera gränsdragningar avseende upphandlingspliktiga inköp. Dessa gränsdragningar är gjorda för beräkningsändamålet och ska inte ses som juridiska ställningstaganden.

Beräkningsmetoden utgår från uppgifter i nationalräkenskaperna och kompletteras med uppgifter från flera andra källor. Beräkningen innehåller flera schablonmässiga antaganden som innebär att det sammanlagda värdet utgör en uppskattning och inte ett definitivt värde.

Över tid har dock den offentliga statistiken förändrats och vissa uppgifter som tidigare var offentligt tillgängliga publiceras inte längre inom Sveriges Offentliga Statistik. För sådana uppgifter har beräkningsmetoden behövt revideras i avseendet att andra underlag har fått sökas som ersättning för de uppgifter som inte längre är tillgängliga.

Beräkningen av värdet av den offentliga upphandlingen sker med två års eftersläpning. Eftersläpningen beror på publiceringstillfällena för de olika uppgifter som ingår i beräkningen. Jämfört med publiceringen i tidigare års upplagor av rapporten Statistik om offentlig upphandling kan värdet också skilja sig något då viss revidering av uppgifter i Sveriges Offentliga Statistik görs ett par år bakåt i tiden.

Beräkningen av ett uppskattat värde

Här redovisar vi den beräkningsmetod som används för att utifrån nationalräkenskaperna uppskatta de totala upphandlingspliktiga inköpen i Sverige. Redovisningen följer huvudsakligen beräkningen för 2019, som innehåller de senast tillgängliga uppgifterna. Det sammanlagda värdet för de inköp som omfattas av upphandlingslagarna uppskattas till cirka 800 miljarder kronor 2019.

De gränsdragningar som görs avseende vad som ingår i upphandlingspliktiga inköp har gjorts för att kunna genomföra beräkningen och ska inte ses som juridiska ställningstaganden.

Uppskattning av upphandlingspliktiga inköp (mdkr) utifrån nationalräkenskaperna, 2015–2019

Inköp 2015 2016 2017 2018 2019
Offentliga inköp enligt nationalräkenskaperna (exkl. moms) 637 680 704 745 769
Offentliga inköp som inte är inkluderade i nationalräkenskaperna 61 66 68 71 70
Avdrag för offentliga inköp som inte är upphandlingspliktiga - 196 - 201 - 208 - 223 - 224
Myndigheters upphandlingspliktiga inköp (summa) 503 545 565 593 615
Offentliga bolags inköp 270 271 280 309 308
Avdrag för inköp av kommersiella offentliga bolag utan upphandlingsplikt - 85 - 85 - 91 - 96 - 95
Avdrag för offentliga bolags inköp som inte är upphandlingspliktiga - 38 - 40 - 38 - 40 - 41
Offentligt ägda bolags upphandlingspliktiga inköp (summa) 146 145 150 172 171
Privata bolags upphandlingspliktiga inköp (summa) 15 15 16 17 17
Upphandlingspliktiga inköp (summa) 664 705 731 782 803

Källa: Separata källor (uppgift) och Konkurrensverket (bearbetning) 2021. Not: Uppgifterna är avrundade till närmaste heltal.

Vid jämförelser av utgiftsposter mellan åren bör hänsyn tas till att beloppen inte är inflationsjusterade. En del av antagandena har förändrats mellan åren, till exempel om vilka offentliga bolag som är upphandlingspliktiga. Därutöver har vissa definitioner av de uppgifter som ligger till grund för beräkningen samt tillgången till offentliga uppgifter förändrats. För en beskrivning av bakgrunden och förutsättningar se rubriken Beräkningen av ett uppskattat värde.

Myndigheters upphandlingspliktiga inköp

Beräkningsmetoden utgår från de offentliga utgifterna enligt nationalräkenskaperna. Genom att summera utgifterna för kostnadsposterna insatsvaror, investeringar och sociala naturaförmåner för stat, kommuner och regioner erhålls posten offentliga inköp. Denna var drygt 880 miljarder kronor inklusive moms 2019. Offentliga utgifter som inte utgör inköp är således exkluderade.

Värden i nationalräkenskaperna anges till marknadspris, det vill säga inklusive moms. Upphandlingar anges vanligen exklusive moms. Därför exkluderas momsen från de offentliga inköpen i beräkningen av myndigheters upphandlingspliktiga inköp. Uppskattningen av momsen bygger på de ursprungliga antaganden som Mats Bergman gjorde i uppdragsforskningsrapporten Offentlig upphandling och offentliga inköp: omfattning och sammansättning från 2008, vilket innebär att den genomsnittliga momsen är 14 procent för insatsvaror, 19 procent för investeringar och 2 procent för sociala naturaförmåner. Utifrån detta antagande beräknar vi momsen till omkring 115 miljarder kronor. Offentliga inköp exklusive moms uppskattas därmed till omkring 769 miljarder kronor för 2019.

Offentliga inköp utifrån nationalräkenskaperna, 2019

Offentliga inköp mdkr
Offentliga sociala naturaförmåner 177,3
Offentlig insatsförbrukning 460,7
Offentliga fasta bruttoinvesteringar 245,8
Offentliga inköp enligt nationalräkenskaperna inklusive moms (summa) 883,8
Avdrag för moms sociala naturaförmåner (2 %) - 3,5
Avdrag för moms insatsförbrukning (14 %) - 64,5
Avdrag för moms fasta bruttoinvesteringar (19 %) - 46,7
Avdrag för uppskattad moms (summa) - 114,8
Offentliga inköp enligt nationalräkenskaperna exklusive moms (summa) 769,1

Källa: SCB (uppgifter) och Konkurrensverket (bearbetning) 2021. Not: Uppgifterna är avrundade till en decimal.

Offentliga inköp som inte ingår i nationalräkenskaperna

Det finns offentliga inköp som är upphandlingspliktiga men som inte ingår nationalräkenskapernas poster för insatsvaror, fasta bruttoinvesteringar och sociala naturaförmåner. För att beräkna de upphandlingspliktiga inköpen måste därför dessa läggas till. Sammantaget uppskattas de offentliga inköp som inte ingår i nationalräkenskaperna till drygt 70 miljarder kronor för 2019.

Det handlar till exempel om köp av pedagogisk verksamhet och sjukvård mellan offentliga aktörer samt köp av kollektivtrafik och avfallshantering för medborgarnas räkning. En del inköp bör inte ingå i offentliga aktörers inbördes köp på grund av bestämmelserna om intern upphandling. I beräkningen finns ingen möjlighet att identifiera sådana inköp, varför dessa inköp inte har exkluderats.

Den uppgift som i tidigare beräkningar legat till grund för värdet på posten kommunernas köp av pedagogiska verksamheter från offentliga leverantörer publiceras inte längre. Eftersom värdet på denna post i skattningen för 2018 var 4 miljarder kronor och den dessutom sannolikt varit något överskattad har denna post uteslutits ur årets skattning i stället för att skatta den på något annat sätt. Skälen att posten varit överskattad i tidigare beräkningar beror på att det kan ha förekommit en viss överlappning mellan kommuners köp från regioner i posten offentliga aktörers inbördes köp av verksamhet och kommuners köp av pedagogiska verksamheter från offentliga leverantörer som inte varit möjlig att identifiera och exkludera i skattningarna. En del av kommunernas köp av pedagogisk verksamhet från offentliga leverantörer kan dessutom vara ersättningar enligt skollagen och är därmed inte upphandlingspliktiga. I de tidigare beräkningarna har det inte varit möjligt att identifiera ersättningar enligt skollagen till offentliga leverantörer, varför dessa inköp inte heller har exkluderats.

Offentliga inköp som inte ingår i nationalräkenskaperna, 2019

Offentliga inköp mdkr
Offentliga aktörers inbördes köp av verksamheter 17,7
Kostnader för lokal och regional kollektivtrafik i Sverige 50,7
Kommuners köp av pedagogiska verksamheter från offentliga leverantörer
Köp av avfallshantering från extern part 2,0
Offentliga inköp som inte ingår i nationalräkenskaperna exklusive moms (summa) 70,4

Källa: Statistiska centralbyrån (uppgifter), Sveriges Kommuner och Regioner (uppgifter), Trafikanalys (uppgifter) och Konkurrensverket (bearbetning) 2021.

Offentliga inköp som inte är upphandlingspliktiga

Från de offentliga inköpen ska inköp som inte är upphandlingspliktiga exkluderas. Sammanlagt handlade det 2019 om uppskattningsvis 224 miljarder kronor.

Offentliga inköp som inte är upphandlingspliktiga, 2019

Offentliga inköp mdkr
Sociala naturaförmåner utan upphandlingsplikt 87,8
Försvarsmateriel utan upphandlingsplikt 2,0
Lokalhyror 112,1
Monopoltjänster 4,4
Läkemedel utan upphandlingsplikt 8,4
Investeringar i egen regi 9,2
Offentliga inköp som inte är upphandlingspliktiga (summa) 224,0

Källa: Separata källor (uppgift) och Konkurrensverket (bearbetning) 2021. Not: Uppgifterna är avrundade till en decimal.

Sociala naturaförmåner utan upphandlingsplikt är kostnader som offentlig sektor har för subventioner av varor och tjänster som andra utförare producerar och levererar direkt till hushållen. Om subventionerna eller utbetalningarna görs enligt särskilda lagstiftningar omfattas ersättningarna inte av upphandlingslagarna. De offentliga inköpen ska således reduceras med sådant som inte ska upphandlas. Detta värde uppskattas ha uppgått till knappt 88 miljarder kronor 2019.

Sociala naturaförmåner utan upphandlingsplikt, 2019

Sociala naturaförmåner utan upphandlingsplikt mdkr
Fristående skolor, daghem med mera 50,7
Läkemedelsförmånen 27,0
Inkontinensartiklar 0,8
Tandvårdssubventioner 6,6
Ersättning till privata läkare som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning 1,4
Ersättning till privata fysioterapeuter enligt lagen om ersättning för fysioterapi 1,2
Bilstöd till handikappade 0,1
Sociala naturaförmåner utan upphandlingsplikt (summa) 87,8

Källa: Socialstyrelsen (uppgifter), Statistiska centralbyrån (uppgifter), Försäkringskassan (uppgifter), Sveriges Kommuner och Regioner (uppgifter) och Konkurrensverket (bearbetning) 2021. Not: Uppgifterna är avrundade till en decimal.

Försvarsmateriel utan upphandlingsplikt avser de undantag i LUFS som innebär att under vissa förutsättningar är försvarsmateriel inte upphandlingspliktiga. Exempel på sådana omständigheter är försvars- och säkerhetspolitiska skäl, internationella samarbeten och tillägg till tidigare beställningar som fallit under dessa undantag. Enligt Försvarets materielverk genomfördes undantagna inköp till ett värde av 2,0 miljarder kronor 2019.

Lokalhyror är en av de största posterna som de offentliga inköpen ska reduceras med. I nationalräkenskaperna räknas lokalhyror som insatsförbrukning men enligt upphandlingslagarna är de inte upphandlingspliktiga. Posten lokalhyra var 2019 totalt 112,1 miljarder kronor. Enligt uppgifter från Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån utgjordes 22,4 miljarder kronor av statliga myndigheters lokalhyror, 34,0 miljarder kronor av kommuners och regioners externa lokalhyror och 55,7 miljarder kronor av kommuners och regioners interna lokalhyror.

Monopoltjänster behöver inte upphandlas enligt upphandlingslagarna och ska därför dras bort från de offentliga inköpen. Monopoltjänster avser kontrakt som av legala skäl enbart kan utföras av en leverantör och där det saknas likvärdiga produkter på marknaden. I denna beräkning utgörs monopoltjänsterna av en uppskattning av offentlig sektors kostnader för fjärrvärme och elnät.

Beräkningen av inköpen av fjärrvärme utgår från Energimarknadsinspektionens redovisning som anger att fjärrvärmemarknaden 2019 omsatte 32,8 miljarder kronor. Det saknas en godtagbar statistik för inköpen av elnätstjänsterna för offentliga lokaler. Tidigare versioner av denna beräkning har utgått från värdet i den ursprungliga beräkningen med hänsyn till elnätsprisernas utveckling för näringsverksamhetskunder. Från 2012 saknas näringsverksamhetskunder i Statistiska centralbyråns statistik över elnätsprisernas utveckling. Posten beräknas i stället utifrån prisutvecklingen för el för industrikunder som ett genomsnitt för de olika förbrukningskategorierna. Detta ger cirka 2,8 miljarder kronor för elnätstjänster 2019. Offentliga lokaler antas utgöra en åttondel av den totala ytan, och av de 35,6 miljarderna uppskattas därmed cirka 4,5 miljarder kronor avse köp av fjärrvärme och elnätstjänster utan upphandlingsplikt under 2019.

Läkemedel utan upphandlingsplikt är patentbelagda läkemedel som inte behöver upphandlas av slutenvården. Enligt Socialstyrelsens läkemedelsstatistik var den totala läkemedelskostnaden under 2019 för rekvisitionsläkemedel 9,9 miljarder kronor. I samband med beräkningen 2011 uppgav Socialstyrelsen att ungefär 85 procent av den totala kostnaden avsåg originalläkemedel, vilka till allra största delen är patentbelagda. Det kan ingå en marginell andel läkemedel där patentet har gått ut men där konkurrens ännu inte uppstått. I denna beräkning har vi utgått från att förhållandet i huvudsak är detsamma. Kostnaden för övriga läkemedel utan upphandlingsplikt har därmed uppskattats för 2019 till 8,4 miljarder kronor.

Slutligen görs vissa investeringar i egen regi som inte är upphandlingspliktiga. Dessa uppskattas till 9,2 miljarder kronor 2019. Uppskattningen utgår från att investeringar i egen regi fortfarande utgör en lika stor andel av de offentliga inköpen som vid Bergmans ursprungliga beräkning där denna var drygt 1 procent.

Offentligt ägda företags upphandlingspliktiga inköp

De offentligt ägda företagens upphandlingspliktiga inköp under 2019 uppskattas till 156 miljarder kronor. I nationalräkenskaperna räknas de offentligt ägda bolagens verksamhet till näringsverksamhet. Därför behöver de inköp som dessa bolag gör, som är upphandlingspliktiga, läggas till. Beräkningen av offentligt ägda bolags inköp utgår från Statistiska centralbyråns statistik över bolagens omsättning.

Offentligt ägda bolags nettoomsättning 2019 var 613,4 miljarder kronor. Bruttoinvesteringarnas och insatsförbrukningens andel av omsättningen har uppskattats utifrån Statistiska centralbyråns statistik över finansiella och icke-finansiella företags nettoomsättning, bruttoinvesteringar och insatsförbrukning. Offentligt ägda företags inköp 2019 har därmed uppskattats till totalt 50 procent av omsättningen, där bruttoinvesteringarna motsvarar 9 procent och insatsförbrukningen 42 procent av omsättningen.

Offentliga företags upphandlingspliktiga inköp, 2019

Inköp mdkr
Offentliga företags inköp 307,9
Inköp gjorda av offentliga företag utan särskilt beslutat samhällsuppdrag - 95,3
Offentligt ägda företags inköp som inte är upphandlingspliktiga - 41,4
Upphandlingspliktiga inköp för offentligt ägda företag (summa) 171,2

Källa: Separata källor (uppgift) och Konkurrensverket (bearbetning) 2021. Not: Uppgifterna är avrundade till en decimal.

Inköp av offentliga företag utan särskilt beslutat samhällsuppdrag; För statliga företag behöver inköpen reduceras med inköp som är gjorda av bolag som inte omfattas av upphandlingslagarna. Detta avdrag utgår från antagandet att de statliga bolag som enligt Finansdepartementet har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag ska omfattas av upphandlingslagarna. Bruttoinvesteringar och insatsförbrukning för övriga bolag som klassificerats som marknadsbolag har dragits av i beräkningen. Detta antagande är inte ett juridiskt ställningstagande avseende vilka statliga företag som omfattas av upphandlingslagstiftningen utan enbart en uppdelning för att kunna göra en skattning av de inköp som inte är upphandlingspliktiga. Samma uppskattning av bruttoinvesteringar och insatsförbrukning som tidigare används här, det vill säga totalt 50 procent av omsättningen. Sammantaget uppgick posten 2019 till 95,3 miljarder kronor.

Offentligt ägda företags inköp som inte är upphandlingspliktiga

De undantag som finns i upphandlingslagarna gäller även de offentligt ägda företag som ska upphandla enligt upphandlingslagarna. Från de offentligt ägda företagens inköp ska därför inköp som inte är upphandlingspliktiga exkluderas. Sammanlagt uppskattas dessa inköp under 2019 till 56,4 miljarder kronor.

Offentligt ägda företags inköp som inte är upphandlingspliktiga, 2019

Inköp mdkr
Lokalhyra 15,4
Bränsle m.m. för el- och fjärrvärmeproduktion 14,2
Radio- och TV-program 1,9
Monopoltjänster 2,2
Investeringar i egen regi 7,7
Offentligt ägda företags inköp som inte är upphandlingspliktiga (summa) 41,4

Källa: Separata källor (uppgift) och Konkurrensverket (bearbetning) 2021. Not: Uppgifterna är avrundade till en decimal.

Lokalkostnaderna för 2019 beräknas till 15,4 miljarder kronor. Beräkningen bygger på samma antagande som i den ursprungliga beräkningen, det vill säga att de offentliga bolagen i stort sett har lika höga kostnader för lokalhyra som de statliga myndigheterna, dvs. 22,4 miljarder kronor, men att endast 69 procent av denna summa ska exkluderas. Anledningen är att de resterande 31 procenten svarar mot de statliga bolag som saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag och därför har exkluderats på annat sätt.

Bränsle med mera för el- och värmeproduktion som köps av Vattenfall och kommunala energibolag skattas 2019 till 14,2 miljarder kronor. Skattningen utgår från samma antaganden som i den ursprungliga beräkningen, det vill säga att de kommunala bolagen och Vattenfall tillsammans stod för 60 respektive 8 procent av fjärrvärmebolagens produktion och inköp. För övriga bränslen antas att andelen sammanlagt är 54 procent.

Uppskattade inköp av bränsle med mera för kommunala företag och Vattenfall (mdkr), 2019

Inköp Totalt värde Uppskattad andel Uppskattat värde
Bränsle för elproduktion 6,9 54 % 3,7
Bränsle för fjärrvärmeproduktion 15,4 68 % 10,5
Inköp av bränsle för el- och fjärrvärmeproduktion (summa)     14,2

Källa: SCB (uppgifter) och Konkurrensverket (bearbetning) 2021. Not: Uppgifterna är avrundade till en decimal.

Inköp av Radio och tv-program omfattas av undantag i LOU och ska därför räknas bort. Sveriges Radios och Sveriges Televisions inköp av radio- och TV-program, inklusive produktionsutläggningar, samproduktioner och övriga kostnader för utomståendes medverkan under 2019, har beräknats till 1,9 miljarder kronor.

För 2019 uppskattas inköp av monopoltjänster till 2,2 miljarder kronor och investeringar i egen regi till 7,7 miljarder kronor. Beräkningen utgår från antagandet att monopoltjänster och investeringar i egen regi fortfarande utgör en lika stor andel av de offentligt ägda bolagens inköp som vid den ursprungliga beräkningen där de offentliga bolagen använde 0,7 procent av inköpen för monopoltjänster och 2,5 procent för investeringar i egen regi.

Privata företags upphandlingspliktiga inköp

Enligt LUF är även en del av vissa privata företags inköp upphandlingspliktiga. Bland de privata företagens inköp är det i första hand elnätsbolag, fjärrvärmebolag och företaget A-Train som omfattas av reglerna. Privata företags upphandlingspliktiga inköp under 2019 uppskattas till sammanlagt 16,5 miljarder kronor.

Privata företags upphandlingspliktiga inköp, 2019

Inköp mdkr
Privata företag på elnätsmarknaden, upphandlingspliktiga inköp totalt 12,3
Privata företag på fjärrvärmemarknaden, upphandlingspliktiga inköp totalt 3,7
A-Train AB, upphandlingspliktiga inköp totalt 0,5
Privata bolags upphandlingspliktiga inköp (summa) 16,5

Källa: Separata källor (uppgift) och Konkurrensverket (bearbetning) 2021. Not: Uppgifterna är avrundade till en decimal.

Beräkningen utgår från samma antagande om bruttoinvesteringarnas och insatsförbrukningens andel av omsättningen som vid beräkningen av offentliga bolags upphandlingspliktiga inköp, det vill säga totalt 50 procent.

Värdet på upphandlingspliktiga inköp av privata företag på elnätsmarknaden beräknas utifrån Statistiska centralbyråns uppgifter att nätverksamhet avseende elektricitet uppgick 2019 till 51,4 miljarder kronor. Uppgifterna har köpts in från Statistiska centralbyrån. Beräkningen utgår från den ursprungliga beräkningens antagande om de privata företagens andel av omsättningen på elnätsmarknaden, det vill säga 50 procent. De upphandlingspliktiga inköpen för elnätsmarknadens privata företag uppgick 2019 till 25,7 miljarder kronor.

Värdet på upphandlingspliktiga inköp av privata företag på fjärrvärmemarknaden baseras på Statistiska centralbyråns uppgifter att nätverksamhet avseende värme och kyla uppgick till 32,1 miljarder kronor och att inköpen av bränsle var 6,4 miljarder kronor 2019. Beräkningen utgår från att de privata företagens andel av omsättningen på fjärrvärmemarknaden var 30 procent. Därmed uppskattas de upphandlingspliktiga inköpen av fjärrvärmemarknadens privata företag under 2019 till 7,7 miljarder kronor.

Värdet på A-Train AB:s upphandlingspliktiga inköp har baserats på att företaget hade en nettoomsättning på 921 miljoner kronor under 2019. Insatsförbrukningen och bruttoinvesteringar har beräknats utifrån samma förutsättningar som för offentligt ägda bolag, dvs. 50 procent. Därmed uppskattas deras upphandlingspliktiga inköp under 2019 till 462 miljoner kronor.

Dokument och länkar